Allmänt

Syftet med kursen är att erbjuda grundläggande, ämnesinriktad och praktisk utbildning i diagnostik och behandling av psykiatriska sjukdomar, sjukdomar i nervsystem och muskler, samt i öga, öra, näsa och hals (ÖNH) så att studenten är väl förberedd för tjänstgöring och vidareutbildning efter läkarexamen.

Undervisningen inkluderar förekomst, långsiktiga konsekvenser och betydelse ur ett folkhälsoperspektiv av sjukdomar inom dessa ämnesområden och beaktande av etiska, sociala, demografiska och psykologiska aspekter. Undervisningen syftar också till att integrera prekliniska och kliniska kunskaper inom de nyckelområden som behandlas under denna kurs.

Efter kursen ska studenten ha uppnått fördjupade kliniska färdigheter i anamnes och undersökningsteknik respektive fördjupade färdigheter bemötande, kommunikation och samverkan med patienter och medarbetare och i att leda vårdarbete. Undervisningen avser att förmedla en vetenskaplig grundsyn och innehåller träning i vetenskaplig metodik, bl.a. genom studier av vetenskapliga artiklar inom de berörda ämnesområdena.

Behörighetskrav

För tillträde till ny termin krävs godkända obligatoriska moment från tidigare terminer samt att alla tentamensprov utom ett från närmast föregående termin är godkända. Efter studieuppehåll krävs att samtliga kurser på de föregående terminerna är godkända. Utbildningen följer en bunden studiegång vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

Mål

Efter kursen skall studenten kunna:

1. Övergripande kunskaper

- tillämpa basvetenskapliga kunskaper som t.ex. psykologi, anatomi, fysiologi, radiologi, cellbiologi och farmakologi och relatera dessa kunskaper till patofysiologi, kliniska manifestationer, behandling och prognos av sjukdomar inom psyke, nervsystem och muskler, öga och ÖNH.

- urskilja riskfaktorer och sammanfatta preventiva metoder för vanliga sjukdomstillstånd inom de nämnda disciplinerna.

2. Klinisk handläggning

- tillämpa kunskaper om samtals- och undersökningstekniker. Självständigt ta upp anamnes och genomföra status på patienter med symtom från psyke, nervsystem och muskler, öga och ÖNH.

- urskilja psykologiska fenomen och förklara betydelsen av psykologiska och sociala faktorer.

- värdera anamnes och statusfynd, föreslå utredning, tillämpa diagnostiska metoder, motivera och samråda med patienter och medarbetare och slutligen komma fram till diagnos och behandling för dessa patienter.

- avgöra vårdnivå, prioritera och utföra nödvändiga diagnostiska eller terapeutiska interventioner inom de nämnda disciplinerna.

- sammanfatta sjukhistoria, undersökningsfynd, utredningsresultat och bedömning i journal och intyg.

3. Övrigt

- relatera handläggning och bedömning till en vetenskaplig och etisk grund.

- ange och förklara relevanta svenska lagar för olika former av psykiatrisk vård och för fastställande av total hjärninfarkt.

För detaljerad kursbeskrivning av psykiatri, kliniska neurospecialiteter, ögon och ÖNH, se https://studentportalen.uu.se/ under läkarprogrammet, Klinisk medicin V.

Innehåll

Klinisk medicin V börjar med en teoriperiod med integrering av kliniska och prekliniska ämnen och undervisning inom de fyra ämnesområdena; neurospecialiteter, psykiatri, oftalmiatrik och otorhinolaryngologi. Föreläsningar varvas med PBL-seminarier, andra seminarier och praktiska demonstrationer. Ämnesövergripande föreläsningar förekommer också under denna teoriperiod som pågår i ungefär 5 veckor.

Därefter följer totalt 9 veckor praktik, vilken består av 3 veckor vardera inom neurospecialiteter och psykiatri. Oftalmiatrik och otorhinolaryngologi delar på 3 veckor (1,5 vecka vardera). Kursen avslutas med 1 vecka inläsning och examination. Klinisk praktik på sjukhus i andra landsting kan förekomma under kursen.

Kursens delar:

- Integrering VII 4,5 hp

- Neuro 6 hp

- Psykiatri 6 hp

- Oftalmiatrik 3 hp

- Oto-rhino-laryngologi 3 hp

Integrering VII, 4,5 hp

Neuro, 6 hp

Psykiatri, 6 hp

Oftalmiatrik, 3 hp

Oto-rhino-laryngologi, 3 hp

Undervisning

Undervisningen pågår i totalt 17 veckor inklusive inläsningsperioder och omfattar föreläsningar, demonstrationer, statusträning, gruppundervisning, falldiskussioner samt problembaserad undervisning. Tyngdpunkten i undervisningen är förlagd till avdelnings- och mottagningstjänstgöring med patientnära arbete, seminarier, demonstrationer, auskultation och ronder. Jourtjänstgöring ingår.

Studieuppehåll under pågående kurs rekommenderas inte.

Examination

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen.

Olika former av praktiska prov förekommer under kursen med bedömning av läkarstudentens färdigheter i anamnes och undersökningsteknik inklusive förhållningssätt, attityder och förmåga till kommunikation med patienten.

För regelverk angående deltagande vid tentamen, antal tentamensprov, avbruten praktik i förtid, frånvaro från obligatoriska moment, se utbildningsplanen i studiehandboken. Som obligatoriska moment räknas klinisk tjänstgöring, basgruppsundervisning och vissa seminarier. Obligatoriska moment är märkta i schemat.

Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (=totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.

Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två underkända tentamina.

En student kan komma att underkännas och få avbryta den verksamhetsförlagda utbildningen i förtid om det finns en påtaglig risk för att studenten på grund av grov oskicklighet kan komma att skada en annan person eller värdefull egendom om han eller hon fortsatt deltar i den verksamhetsförlagda utbildningen. En individuell plan skall bestämmas för studenten och delges honom eller henne skriftligen. I denna plan, som skall beslutas av programkommittén, skall anges vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan få från institutionen och hur och när kontrollen kan äga rum samt hur dessa skall gå till. En student har rätt till maximalt två kontrolltillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i den verksamhetsförlagda utbildningen på nytt innan programkommittén har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som krävs. Beslut om den individuella studieplanen kan av programkommittén delegeras till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentrepresentation.

Studerande som ej blivit godkänd i klinisk utbildning har rätt att genomgå förnyad klinisk utbildning en gång. Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tillfälle att genomgå klinisk utbildning.