Allmänt

Kursansvarig är Centrum för genusvetenskap.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Historia A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A1/1)

Mål

Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper i tvärvetenskaplig genusforskning. Kursen behandlar olika innebörder som ligger i begreppen kön och genus och vilka betydelser dessa har inom olika områden.

Efter godkänd kurs ska studenten:

• kunna diskutera och problematisera grundläggande begrepp och teoretiska inriktningar inom genusvetenskapen

• ha kunskap om, kritiskt förhålla sig till och analysera valda tematiska områden inom genusvetenskapen

• ha tillgodogjort sig en grundläggande förmåga att söka och göra genusvetenskapliga analyser av olika typer material

• övat förmågan att självständigt och kritiskt kunna skriftligen och muntligen presentera frågor och problem, som behandlats under kursen

Innehåll

Moment 1: Genusvetenskapens grunder, 7,5 hp. Momentet syftar till att ge en introduktion till grundläggande begrepp och teoribildningar inom genusforskning. Konstruktioner av kön och genus belyses, och feminism som politisk och ideologisk rörelse diskuteras i ett historiskt perspektiv. 


Moment 2: Genusteoretiska perspektiv på sexualiteter och kroppar, 7,5 hp. Momentet syftar till att belysa och diskutera valda aspekter på sexualiteter och kroppslighet med fokus på kön/genus, makt och politik ur ett historiskt och samtida perspektiv. 


Moment 3: Genusteoretiska perspektiv på samhället: Arbete, familj och politik, 7,5 hp. Momentet syftar till att ge kunskap om aktuell samhällsvetenskaplig teoribildning om genussystem i arbete, familj och politik med tyngdpunkt på svenska förhållanden och med ett urval globala jämförelser.


Moment 4: Kulturella representationer, 7,5 hp. Momentet syftar till att ge kunskap om aktuell kulturvetenskaplig teoribildning med särskilt fokus på det estetiska fältet och kulturella representationer av kön och genus

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Alla seminarier är obligatoriska. Icke lärarledda grupparbeten ingår i undervisningen. Studenten förväntas att självständigt delta i seminariediskussioner, genomföra skriftliga och muntliga uppgifter på ett självständigt och kritiskt sätt.

Examination

Examinationen sker genom aktivt deltagande i undervisningen och fortlöpande kunskapskapskontroll, samt avslutande skriftligt eller muntligt prov. Samtliga delkurser bedöms med betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.

För studeranden som underkänts i prov anordnas en omtentamen inom ett par veckor efter ordinarie prov. Vid terminsslut anordnas ett tredje provtillfälle. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.