Klinisk anatomi och rörelselära
Kursplan, Grundnivå, 3AN200
Kursen är avvecklad.
- Kod
- 3AN200
- Utbildningsnivå
- Grundnivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Biomedicin G1F, Medicinsk vetenskap G1F
- Betygsskala
- Godkänd (G), Underkänd (U)
- Fastställd av
- Ordförandebeslut Eva Tiensuu Janson, 17 mars 2013
- Ansvarig institution
- Institutionen för medicinsk cellbiologi
Behörighetskrav
För tillträde till ny termin krävs godkända obligatoriska moment från tidigare terminer samt att alla tentamensprov utom en från närmast föregående termin är godkända. Efter studieuppehåll krävs att samtliga kurser på de föregående terminerna är godkända. Utbildningen följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.
Mål
Efter kursen skall studenten:
- Kunna anatomisk terminologi för hals, arm, thorax, buk, bäcken, rygg och ben.
- Kunna förklara byggnaden av rörelseapparaten och förstå de strukturella och funktionella förutsättningarna för kroppens rörlighet och stabilitet.
- Kunna beskriva namn och topografiskt läge för anatomiska strukturer i hals, arm, thorax, buk, rygg, bäcken och ben som studenten själv dissekerat och förklara strukturernas funktion ur en anatomisk synvinkel.
- Kunna utifrån dissektioner förvärvade kunskaper i topografisk anatomi förstå och förklara kliniska fynd där anatomiska förhållanden kan ligga bakom fyndet.
- Kunna beskriva kärlens och nervernas läge i ovan nämnda kroppsdelar och förklara vilka kärl och nerver som försörjer respektive innerverar kroppen.
- Kunna beskriva vanliga exempel på betydelsen av anatomisk variation av kärl- och nervbanor, förklara betydelsen av sådana variationer och kunna tillämpa denna kunskap i ett kliniskt sammanhang.
- Kunna förklara principerna för radiologiska avbildningstekniker och deras kliniska tillämpning.
- Kunna identifiera anatomiska strukturer inom extremiteter, bål, thorax, buk och bäcken på bilder framtagna med radiologiska avbildningstekniker.
- Kunna ytanatomiskt beskriva läget för organ och stora blodkärl i thorax, buk och bäcken samt muskler, stora blodkärl och nerver i extremiteterna.
Innehåll
- Rörelseapparatens terminologi.
- Rörelselära av övre och nedre extremiteter samt bål med fokusering på ben, leder och muskler.
- Topografisk anatomi avseende hals, arm, ben och rygg med fokus på kärl, nerver och muskler/fascior samt leder.
- Topografisk anatomi avseende thorax, buk och bäcken med fokus på bålvägg, viscera, kärl och nerver.
- Tillämpad (klinisk) anatomi med utgångspunkt från de dissekerade anatomiska förhållandena.
- Diagnostiska avbildningsmetoder: grunder om metodik och tolkning.
- Föreläsning i radiologisk avbildning inom thorax, buk och bäcken.
- Radiologiseminarier inom rörelseapparaten.
- Ytanatomi och palpationer avseende extremiteter, thorax, buk och bäcken.
Undervisning
Kursen ges i form av föreläsningar, gruppövningar i deskriptiv anatomi och ytanatomi gällande rörelseapparaten, gruppövningar i ytanatomi gällande thorax och buk, dissektioner av hals, arm, thorax, buk, bäcken, rygg och ben, gruppövningar i radiologi gällande rörelseapparaten.
Undervisning sker efter kl 17 och helgtid under veckan, helgen samt dagen före den praktiska dissektionsexaminationen.
Examination
För regelverk om frånvaro från obligatoriska moment samt regler för deltagande vid tentamen, se utbildningsplan i studiehandboken
För godkänd kurs skall fallseminariet, gruppövningar och dissektioner ha genomförts nöjaktigt. Examination sker i samband med muntlig dugga på rörelseapparaten, muntlig praktisk examination i anatomi i samband med dissektion, muntlig praktisk examination i radiologisk anatomi och en teoretisk skriftlig sluttentamen.
Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (= totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två underkända tentamina.
Litteraturlista
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2020
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2018, version 2
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2018, version 1
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2017
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2016
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2015
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2013
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2012
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2011
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2009
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2009