Allmänt

Kursen kan ingå i Kandidatprogram i religionsvetenskap, 180 högskolepoäng.

Kursen kan ingå i Lärarprogrammet och Ämneslärarprogrammet.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Historia A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A1/1)

Mål

ALLMÄNNA LÄRANDEMÅL FÖR A-KURSEN SOM HELHET

Efter avslutad A-kurs förväntas studenten kunna:

• redovisa grundläggande kunskaper om mångfalden av religiösa traditioner och livsåskådningar i såväl svensk som global kontext
• redovisa grundläggande kunskaper om religiösa traditioners och livsåskådningars betydelser inom olika kulturer och tider med viss vikt på de abrahamitiska religionerna, särskilt kristendomen
• identifiera och i viss mån använda sig av teorier och metoder som brukas inom de religionsvetenskapliga forskningsämnena.

ALLMÄNNA FÄRDIGHETSTRÄNANDE MÅL FÖR A-KURSEN SOM HELHET

Efter avslutad A-kurs förväntas studenterna kunna:

• uppvisa kritiskt tänkande genom såväl skriftligt som muntligt deltagande i akademiska diskussioner,
• uppvisa hermeneutisk och genusteoretisk medvetenhet i skilda tolkningssituationer,
• utföra sökningar i bibliotekets kataloger och databaser, tillämpa grundläggande källkritiska metoder vid informationssökning samt problematisera tillförlitligheten hos de informationskällor som används i religionsvetenskapliga studier,
• följa normerna för akademiskt skrivande i skriftliga uppgifter och uppvisa grundläggande förmåga till korrekt referenshantering,
• diskutera didaktiska frågeställningar i anknytning till delkursernas innehåll.

OMRÅDESSPECIFIKA LÄRANDEMÅL FÖR A-KURSENS FEM DELKURSER

Delkurs 1: Meningsskapande i det mångkulturella samhället, 6 högskolepoäng

Efter avslutad delkurs förväntas studenterna kunna:

• översiktligt redogöra för vetenskapsteoretiska förutsättningar vid studier av religion med särskilt fokus på religionsbeteendevetenskapliga perspektiv,
• reflektera kring definitioner av skilda meningssystem, deras förekomst och psykosociala funktion i dagens svenska mångkulturella samhälle,
• reflektera kring religionsdefinitioner och deras betydelser för undervisning i religionsämnet,
• översiktligt redogöra för tillämpningar av religionssociologiska och religionspsykologiska definitioner, teorier och modeller, inklusive genus- och kulturperspektiv på individ-, grupp- och samhällsnivå.

Delkurs 2: Världsreligionernas historia, myter och praxis, 6 högskolepoäng

Efter avslutad delkurs förväntas studenterna kunna:

• identifiera och översiktligt beskriva religioners särdrag, samt redogöra för grunddragen i den historiska utvecklingen inom hinduism, buddhism, judendom och islam,
• diskutera och reflektera över didaktiskt centrala frågor om hur religioner framställs och beskrivs i media, i läromedel och i olika undervisningssammanhang,
• redogöra för några aspekter av de betydelser Talmud och Koranen har i judendomens och islams historia, med särskild vikt på tolkningsstrategier,
• översiktligt redogöra för och beskriva några vetenskapliga teorier och metoder, bland annat genusteori, så som de används inom forskningsämnet religionshistoria.

Delkurs 3: Bibeln, traditioner och tolkningar, 6 högskolepoäng

Efter avslutad kurs förväntas studenterna kunna:

• översiktligt beskriva tillkomsthistorien för Gamla testamentet/Tanak och Nya testamentet samt redogöra för grunddragen i dessa textsamlingar,
• relatera bibeltexterna till deras historiska miljöer,
• utifrån ett vetenskapligt, kritiskt perspektiv diskutera olika tolkningar av bibeltexter samt bibliska motiv i senare traditioner.

Delkurs 4: Kristna kyrkor i världen, 6 högskolepoäng

Efter avslutad delkurs förväntas studenterna kunna:

• översiktligt beskriva hur olika kristna kyrkor och samfund utvecklats genom historien och hur dessa förhållit sig till samhället i stort,
• översiktligt redogöra för kristna kyrkor och samfunds geografiska förankring,
• redogöra för centrala drag i den historiska utvecklingen av kristna dogmer, ecklesiologi, gudstjänst- och fromhetsliv, mission, ekumenik och interreligiös dialog.

Delkurs 5: Livsåskådning, etik och religiös mångfald, 6 högskolepoäng

Efter avslutad delkurs förväntas studenterna kunna:

• redogöra för och analysera ståndpunkter i nutida diskussioner om etik, teologi (främst kristen), samt religiösa och sekulära livsåskådningar,
• översiktligt redogöra för och beskriva några vetenskapliga teorier och metoder så som de används inom forskningsämnena etik, religionsfilosofi och systematisk teologi med livsåskådningsforskning,
• redogöra för genusteoriers funktion inom tros- och livsåskådningsvetenskap,
• skriftligen och muntligen börja artikulera egna analyser av argument som framförs i samtidens etiska, religiösa, teologiska och livsåskådningsrelaterade debatter.

Samma eller motsvarande kursmål gäller för kursens campus- och IT-distanskursalternativ. När kursmålen inbegriper muntliga färdigheter används på IT-distanskurserna om möjligt it-baserat kommunikationsverktyg. Om detta inte är möjligt kan kursmålen avseende muntliga färdigheter ersättas av motsvarande skriftliga.

Innehåll

Vilken roll spelar religioner och livsåskådningar genom historien och i vår samtid? Varför tänker och handlar människor som de gör i det offentliga och privata livet? Hur påverkar mångkulturella samhällen våra relationer till varandra? Sådana och liknande frågor är utgångspunkter för vetenskapliga samtal som förs inom religionsvetenskap.

Religionsvetenskap A ger en introduktion i religionsvetenskapliga förhållningssätt genom en översiktlig orientering om aktuella problemområden, teorier och metoder inom fyra ämnesområden: religionshistoria och religionsbeteendevetenskap, bibelvetenskap, kyrko- och missionsstudier och tros- och livsåskådningsvetenskap. Detta sker genom fem på varandra följande delkurser. Undervisningen är sammankopplat med aktuell forskning inom ämnesområden.

Kursen tar sin utgångspunkt i en svensk kontext, men ser Sverige som en del av världen och världen som en del av Sverige. För att förstå och kritiskt granska religioners och livsåskådningars historiska och samtida roll i en svensk kontext ges viss vikt åt studier av de abrahamitiska religionerna, särskild kristendomen.

I kursen finns ett didaktiskt spår med syfte att lyfta fram problemområden som relaterar till hur vetenskapliga perspektiv på religiösa föreställningar kan kommuniceras. Detta är särskilt angeläget ur ett yrkesrelaterat perspektiv, exempelvis för blivande lärare och verksamma inom kyrkor eller samfund samt i olika mediesammanhang.

Delkurs 1: Meningsskapande i det mångkulturella samhället, 6 hp

Delkursen behandlar religion som en form av meningsskapande och hur samspelet mellan olika komponenter såsom kultur, genus, klass och ålder formar hur religion kommer till uttryck på individ-, grupp- och samhällsnivå i ett senmodernt och mångkulturellt samhälle. Exempel på ämnen som tas upp är religion och hälsa, religion och våld, religion och modernitet, nya religiösa rörelser och uttryck samt religion och unga. I kursen ingår en problematiserande orientering i skolans kursplaner och deras beskrivningar av religion.

Delkurs 2: Världsreligionernas historia, myter och praxis, 6 hp

Delkursen behandlar olika religioners livsmönster, föreställningar, spiritualitet och värderingar. Genom jämförande studier ger delkursen en översiktlig orientering om den historiska utvecklingen inom hinduism, buddhism, judendom och islam. Vidare ges genom jämförande studier grundläggande kunskaper om dessa religioners särdrag. Här stiftas bekantskap med aktuella teorier som används för att analysera myter och riter inom skilda religiösa traditioner. Kännedom ges kring olika uppfattningar gällande samspelet mellan religion, kultur och politik. Inom delkursen diskuteras och problematiseras också tolkningsstrategier som används för religiösa tolkningar av Talmud och Koranen samt olika sätt att beskriva religioner i media, läromedel och andra informationskällor.

Delkurs 3: Bibeln, traditioner och tolkningar, 6 hp

Delkursen behandlar innehållet i Gamla testamentet/Tanak och Nya testamentet och dessa textsamlingars tillkomsthistoria. Kursen ger en översiktlig orientering om grundläggande metoder och teorier inom bibelvetenskapen, såsom analyser ur genusperspektiv. Några exempel på tolkningar av bibelberättelser i senare traditioner ges och diskuteras. Utöver detta behandlas bibliska texters betydelse för olika kulturella uttryck, exempelvis i musik, film och bildkonst.

Delkurs 4: Kristna kyrkor i världen, 6 hp

Delkursen behandlar olika kristna kyrkors och samfunds historiska och geografiska förankring med fokus på idéutveckling, andligt liv, relationer till andra religiösa traditioner och samspelet med samhället i stort. I delkursen studeras utvecklingen av kyrkornas och samfundens konfessionella identiteter, trosföreställningar, dogmer, ecklesiologi, gudstjänst- och fromhetsliv, mission, ekumenik och interreligiös dialog.

Delkurs 5: Livsåskådning, etik och religiös mångfald, 6 hp

Delkursen behandlar några samtida värde- och livsåskådningsdebatter, till exempel om kristendomens förenlighet med en modern världsbild, om hur man kan förstå och hantera mångfalden av religioner i samhället, och hur vi som individer och samhälle skall kunna fatta välgrundade beslut i mötet med olika etiska problem. Kursen behandlar feminism/genusteori och erbjuder träning i att både skriftligen och muntligen artikulera egna analyser av argument som framförs i samtidens etiska, religiösa, teologiska eller livsåskådningsrelaterade debatter.

Undervisning

Undervisningen på campuskursen består av föreläsningar och seminarier samt icke lärarlett arbete i smågrupper. Seminarierna är obligatoriska. Upp till hälften av seminarierna på en delkurs kan kompletteras skriftligen vid frånvaro under kursens gång. I annat fall måste seminariedelen av kursen göras om. Även föreläsningen om informationssökning samt alla delkursers introduktionsföreläsningar är obligatoriska. Deltagande i föreläsningarna är i allra högsta grad önskvärt eftersom föreläsningarna underlättar inläsningen av kurslitteraturen avsevärt.

IT-distanskursen är i huvudsak nätbaserad och genomförs i lärplattformen Moodle. Studenterna fullgör, inom angiven tid, uppgifter och seminarier enligt lärarens instruktioner.

Dator med Internetuppkoppling är en förutsättning för att kunna följa kursen, på campuskursen så väl som IT-distanskursen.

Examination

Examinationen på campuskursen kan ske i form av PM-uppgifter, salsskrivning, hemtentamen och muntliga presentationer (examinationsformen kan variera inom de olika delkurserna).

Examinationen på IT-distanskursen sker huvudsakligen genom skriftliga inlämningsuppgifter (hemskrivning och/eller hemtentamen) samt aktivt deltagande i webbaserade seminarier. Delmomenten följer fasta tidsramar där examinationsuppgifter inlämnas till lärare vid utsatt datum. Den första hälften av delkurs 3 examineras på nätkursen innan terminsskiftet. Den andra hälften av delkurs 3 examineras på nätkursen under nästkommande termin.

Övriga föreskrifter

God färdighet i att läsa engelska förutsätts. Viss undervisning på engelska kan förekomma.

Studenterna förutsätts under hela kursen arbeta självständigt i de studiegrupper som studenterna delas in i.

För fullgjord kurs krävs minst 75% närvaro på de undervisningsmoment som beskrivs i kursplanen. Frånvaro därutöver kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) som beslutas av kursansvarig lärare.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.