Allmänt

Kursen kan ingå i Kandidatprogram i religionsvetenskap 180 hp

Kursen kan ingå i Masterprogram i religionsvetenskap 120 hp

Kursen kan ingå i Religionsvetenskapligt program 210 hp

Kursen kan ingå i Lärarprogrammet och i Lärarexamen som en del av en inriktning

Behörighetskrav

Tros- och livsåskådningsvetenskap B1

Mål

Kursens övergripande mål är att ge ökade kunskaper inom området tros- och livsåskådningsvetenskap, genom fördjupat studium av religionsfilosofins, etikens, livsåskådningsforskningens och den systematiska teologins typiska teman. Samma eller motsvarande förväntade resultat gäller för både campus- och nätkursalternativen av kursen.

Efter avslutad kurs förväntas alla studenter kunna:

• Beskriva och kritiskt granska centrala moralfilosofiska argumentationslinjer och positioner samt olika utformningar av kristen etik.
• Beskriva och kritiskt granska centrala religionsfilosofiska argumentationslinjer och positioner.
• Beskriva och kritiskt granska centrala argumentationslinjer och positioner inom kristen lärobildning.
• Översiktligt redogöra för livsåskådningsforskningens teoretiska grunder, teman och skilda materialtyper.
• Delta i filosofiska diskussioner.

De studenter som inte läser didaktik förväntas dessutom kunna:

• Skriftligt reflektera över tros- o livsåskådningsvetenskapsrelaterade övertygelser.
• Presentera och diskutera argumenterande texter som bearbetar filosofiskt och teologiskt primärmaterial med hjälp av argumentationslinjer och begrepp från kurslitteraturen.
• Kritiskt bearbeta centrala problem inom etik, religionsfilosofi och systematisk teologi med livsåskådningsforskning.

Notera att lärarstudenter läser den andra delen av kursen enligt ett alternativt spår om 7,5 hp: Didaktik i teori och praktik. Den första delen om 7,5 hp följer kursens inledande grundupplägg. Didaktik i teori och praktik ges endast på campus.

Didaktik i teori och praktik 7,5 hp

Kursens syfte är att studenten skall tillägna sig grundläggande kunskaper i religionsdidaktik och religionsmetodik som krävs för att kunna undervisa i religionskunskap i grundskolans senare år och gymnasieskolan.

Efter avslutad kurs förväntas studenten med didaktisk inriktning kunna:

• översiktligt beskriva religionsundervisningens utveckling under de senaste hundrafemtio åren i Sverige, och sätta denna i relation till hur ämnet ser ut idag
• redogöra för innehåll och progression i kursplanerna i religionskunskap för grundskolan och gymnasieskolan (Skola 2011)
• översiktligt beskriva livsåskådningspedagogiska perspektiv samt reflektera kring hur man som religionspedagog ska förhålla sig till dessa
• på ett fördjupande sätt reflektera kring egna existentiella föreställningar och värderingar i syfte att utveckla det egna förhållningssättet till religion och livsåskådning
• resonera kring hur man som lärare kan förhålla sig till ett mångkulturellt och pluralistiskt klassrum samt redogöra för hur man kan undervisa i ett sådant klassrum, bland annat genom kunskap om konkreta metoder
• förhålla sig kritiskt till och bedöma läromedel i religionskunskap
• skriva målbeskrivningar för ett par kurser inom religionskunskapsämnet
• lägga upp, genomföra och utvärdera någon lektion i religionskunskap
• konstruera några typer av examinerande uppgifter i religionskunskap samt bedöma dessa på ett professionellt sätt
• sätta betyg i religionsämnet, det vill säga kunna föra en professionell diskussion kring hur man bedömer kunskaper i ämnet
• använda sig av olika typer av hjälpmedel som skönlitteratur, film, musik i sin undervisning på ett metodiskt medvetet och professionellt sätt

Innehåll

Verklighet, gudstro och handlande utgör kursens övergripande teman. Religionsfilosofi, etik och teologi handlar om kritisk bearbetning av trosföreställningar och idéer. Här ges en tematisk och problemorienterad fördjupning av den historiska kunskap som förvärvats tidigare. Via introduktioner till religionsfilosofins, etikens och den systematiska teologins karaktäristiska frågor ger kursen redskap för självständig reflektion kring exempelvis ondskans problem, politisk etik, moralens grunder, religionsmöten, teorier om språk och referens, gudsbilder och människosyn samt moderna diskussioner om kristen uppståndelsetro. Här introduceras också livsåskådningsforskningens teoretiska grunder, teman och skilda materialtyper. (B2:1, 7,5 hp + B2:2, 7,5 hp)

Didaktik i teori och praktik

Kursen omfattar både teoretisk reflektion och praktiska övningar relaterade till religionskunskapen i skolan. Här diskuteras frågor som stoffurval, metoder och elevgruppssammansättning kopplade till kursplaner och undervisningstid. I de praktiska övningarna får studenten exempelvis planera och hålla lektioner, göra studiebesök och utvärdera dessa, prova på bedömning i ämnet utifrån fiktiva exempel samt granska olika typer av läromedel i religionskunskap. (B2:3, Didaktik i teori och praktik, 7,5 hp)

B2:1, 7,5 hp

B2:2, 7,5 hp

B2:3 Didaktik i teori och praktik, 7,5 hp

Undervisning

Undervisningen på campus ges i form av föreläsningar, litteraturseminarier och träning i vetenskapligt skrivande.

Didaktik i teori och praktik

Undervisningen ges exempelvis i form av föreläsningar och seminarier.

IT-distanskursen genomförs i lärplattformen Moodle. Studenterna fullgör, inom angiven tid, uppgifter och seminarier enligt lärarens instruktioner. Samlingar i Uppsala kan komma att erbjudas under kursens gång (ej obligatoriska). Dator med Internetuppkoppling är en förutsättning för att kunna följa kursen.

Examination

Campuskursen examineras genom salsskrivning (7,5 hp), samt för dem som inte läser didaktik: PM-skrivande (4 hp) och hemskrivning (3,5 hp).

Didaktik i teori och praktik

Kursen examineras genom aktivt seminariedeltagande, muntliga- och skriftliga uppgifter (7,5 hp).

Examination på nätkursen sker genom två hemskrivningar samt aktivt deltagande i webbaserade seminarier (7,5 + 7,5 hp).

Övriga föreskrifter

För fullgjord kurs krävs minst 75% närvaro på de undervisningsmoment som beskrivs i kursplanen. Frånvaro därutöver kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) som beslutas av kursansvarig lärare.

Notera att angivna undervisningsformer kan komma att ändras till självstudier om studentantalet är mycket litet.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.