Allmänt

Syftet med kursen är att erbjuda grundläggande utbildning i diagnostisk radiologi, och ämnesinriktad och praktisk utbildning i diagnostik och behandling av psykiatriska sjukdomar, sjukdomar i nervsystem och muskler, samt i ögon, öron, näsa och hals (ÖNH) så att studenten är väl förberedd för tjänstgöring och vidareutbildning efter läkarexamen.

Undervisningen inkluderar förekomst, långsiktiga konsekvenser och betydelse ur ett folkhälsoperspektiv av sjukdomar inom dessa ämnesområden och beaktande av etiska, sociala, demografiska och psykologiska aspekter. Undervisningen syftar också till att integrera prekliniska och kliniska kunskaper inom de nyckelområden som behandlas under denna kurs.

Efter kursen ska studenten självständigt kunna tillämpa kunskaper inom diagnostisk radiologi av relevans för diagnostik, handläggning och behandling av olika sjukdomstillstånd. Studenten ska ha uppnått fördjupade kliniska färdigheter i anamnes och undersökningsteknik av psykiatriska sjukdomar, sjukdomar i nervsystem och muskler, samt i ögon, öron, näsa och hals (ÖNH), respektive fördjupade färdigheter i bemötande, kommunikation och samverkan med patienter, närstående och medarbetare och i att leda vårdarbete. Undervisningen avser att förmedla en vetenskaplig grundsyn och innehåller träning i vetenskaplig metodik, bl.a. genom studier av vetenskapliga artiklar inom de berörda ämnesområdena.

Behörighetskrav

För tillträde till ny termin krävs godkända obligatoriska moment från tidigare terminer samt att alla tentamensprov utom ett från närmast föregående termin är godkända. Efter studieuppehåll krävs att samtliga kurser på de föregående terminerna är godkända. Utbildningen följer en bunden studiegång vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

Mål

Efter kursen skall studenten ha uppnått:

1. Kunskap och förståelse för att:

-tillämpa kunskaper inom medicinsk radiologi

- tillämpa basvetenskapliga kunskaper som t.ex. psykologi, anatomi, fysiologi, radiologi, cellbiologi och farmakologi och relatera dessa kunskaper till patofysiologi, kliniska manifestationer, behandling och prognos av sjukdomar inom hjärna och perifert nervsystem och muskler, ögon och ÖNH.

- urskilja riskfaktorer och sammanfatta preventiva metoder för vanliga sjukdomstillstånd inom de nämnda disciplinerna.

2. Färdigheter och förmågor för att:

- tillämpa kunskaper om samtals- och undersökningstekniker. Självständigt ta upp anamnes och genomföra status på patienter med symtom från hjärna och perifert nervsystem och muskler, ögon och ÖNH.

- urskilja psykologiska fenomen och förklara betydelsen av psykologiska och sociala faktorer.

- värdera anamnes och statusfynd, föreslå utredning, tillämpa diagnostiska metoder, motivera och samråda med patienter och medarbetare och slutligen komma fram till diagnos och behandling för dessa patienter.

- avgöra vårdnivå, prioritera och utföra nödvändiga diagnostiska eller terapeutiska interventioner inom de nämnda disciplinerna.

-kunna dokumentera sjukhistoria, undersökningsfynd, utredningsresultat och bedömning i journal och intyg.

3. Värderingsförmåga och förhållningssätt för att:

- relatera handläggning och bedömning till en vetenskaplig och etisk grund.

- ange och förklara relevanta svenska lagar för olika former av psykiatrisk vård och för fastställande av total hjärninfarkt.

- tillämpa ett professionellt förhållningssätt.

För detaljerad kursbeskrivning av radiologi, psykiatri, kliniska neurospecialiteter, ögon och ÖNH, se https://studentportalen.uu.se/ under läkarprogrammet, Klinisk medicin IV.

Innehåll

Klinisk medicin IV börjar med en teoriperiod med integrering av kliniska och prekliniska ämnen och undervisning inom de fem ämnesområdena; radiologi, neurospecialiteter, psykiatri, oftalmiatrik och otorhinolaryngologi. Föreläsningar varvas med PBL-seminarier, andra seminarier och praktiska demonstrationer. Denna teoriperiod pågår i ungefär 6 veckor.

Därefter följer totalt 9 veckor praktik, vilken består av 3 veckor vardera inom neurospecialiteter och psykiatri medan oftalmiatrik och otorhinolaryngologi delar på 3 veckor (1,5 vecka vardera). Kursen avslutas med seminarier där de kliniska ämnena integreras och därefter inläsning och examination. Klinisk praktik på sjukhus i andra landsting kan förekomma under kursen.

Kursens delar:

- Integrering V

- Radiologi

- Neuroämnen

- Psykiatri

- Oftalmiatrik

- Oto-rhino-laryngologi

- Examination

Undervisning

Undervisningen pågår i totalt 17 veckor inklusive inläsningsperioder och omfattar föreläsningar, demonstrationer, träning i bedömning av status, gruppundervisning, falldiskussioner samt PBL-seminarier. Tyngdpunkten i undervisningen är förlagd till avdelnings- och mottagningstjänstgöring med patientnära arbete, seminarier, demonstrationer, auskultation och ronder. Jourtjänstgöring ingår.

Studieuppehåll under pågående kurs rekommenderas inte.

Examination

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen.

Olika former av formativa och summativa examinationer, både praktiska och teoretiska, förekommer under kursen med bedömning av läkarstudentens kunskaper i medicinsk radiologi, psykiatri, neurologi, oftalmiatrik och otorhinolaryngologi och färdigheter i anamnes och undersökningsteknik inom kursens ämnesområden, inklusive förhållningssätt, attityder och förmåga till kommunikation med patienten, närstående, och medarbetare.

För regelverk angående deltagande vid tentamen, antal tentamensprov, avbruten praktik i förtid, frånvaro från obligatoriska moment, se utbildningsplanen i studiehandboken. Som obligatoriska moment räknas klinisk tjänstgöring, PBL-seminarier och vissa övriga seminarier. Obligatoriska moment är märkta i schemat.

Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (=totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.

Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två underkända tentamina.

En student kan komma att underkännas och få avbryta den verksamhetsförlagda utbildningen i förtid om det finns en påtaglig risk för att studenten på grund av grov oskicklighet kan komma att skada en annan person eller värdefull egendom om han eller hon fortsatt deltar i den verksamhetsförlagda utbildningen. En individuell plan skall bestämmas för studenten och delges honom eller henne skriftligen. I denna plan, som skall beslutas av programkommittén, skall anges vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan få från institutionen och hur och när kontrollen kan äga rum. En student har rätt till maximalt två kontrolltillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i den verksamhetsförlagda utbildningen på nytt innan programkommittén har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som krävs. Beslut om den individuella studieplanen kan delegeras av programkommittén till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentrepresentation.

Student som ej blivit godkänd i klinisk utbildning har rätt att genomgå förnyad klinisk utbildning en gång. Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tillfälle att genomgå klinisk utbildning.