Allmänt

Kursen kan utgöra fristående kurs.

Kursen kan ingå i kandidatprogram i religionsvetenskap, 180 hp.

Kursen kan ingå i Religionsvetenskapligt program, 210 hp.

Kursen kan ingå i lärarprogrammet.

Behörighetskrav

Religionsvetenskap A samt Kyrko- och missionsstudier B eller Kyrko- och missionsstudier B2 eller Religionsvetenskap för lärare.

Mål

Kursen vänder sig till studenter som vill fördjupa sina kunskaper i området kyrko- och missionsstudier och dess forskningsämnen kyrkohistoria, kyrkovetenskap och missionsvetenskap. Kursen ger breddade och fördjupade kunskaper om kyrkornas självförståelse, historiska utveckling och förhållande till samhälle, religion och kultur. Kursen har två delar. Den första, C1, ger möjlighet till tematisk specialisering och fördjupning inom två av inriktningarna kyrkohistoria, kyrkovetenskap och missionsvetenskap. Den andra, C2, består av en orientering i teorier och metoder och författande av en uppsats om 15 hp, alternativt två litteraturkurser om vardera 7,5 hp.

Kursmålen delas nedan upp i mål för olika delkurserna

C1 Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• tillgodogöra sig och aktivt förhålla sig till kyrkohistoriska, kyrkovetenskapliga eller missionsvetenskapliga arbeten, såväl översiktsverk som vetenskapliga monografier, och kritiskt diskutera dem med fokus på perspektiv, innehåll och vidare sammanhang samt teori och metod
• med viss självständighet urskilja och bearbeta för ämnena relevanta problem
• argumentera för vetenskapliga ståndpunkter i förhållande till de aktuella delkursernas teman
• kritiskt granska och utvärdera skilda positioner i anslutning till delkursernas teman

C2 Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• författa en uppsats med vetenskapligt förhållningssätt rörande val av metod, struktur, frågeställning, problemlösning, belägg och formalia
• med viss självständighet formulera en frågeställning som kan bli grund för en vetenskaplig uppsats
• med viss självständighet välja relevanta källor och relevant litteratur för arbetet
• förstå skillnaden mellan källor och litteratur och mellan primärt och sekundärt material
• göra informationssökningar via bibliotek, arkiv och Internet, samt kunna använda referenssystem som fotnoter och käll- och litteraturförteckningar
• kunna reflektera över forskningsetiska frågeställningar som aktualiseras av det givna uppsatsämnet och, i förekommande fall, även tillämpa vetenskaplig intervjuteknik
• formulera sig genom ett eget, bearbetat analysspråk
• i enlighet med akademiskt vedertagna principer försvara respektive opponera på en uppsats

C2, alternativ b, litteraturkurser 15 hp

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• tillgodogöra sig och aktivt förhålla sig till kyrkohistoriska, kyrkovetenskapliga eller missionsvetenskapliga arbeten
• självständigt diskutera litteraturen med fokus på perspektiv, innehåll och vidare sammanhang, samt teori och metod
• kritiskt diskutera vetenskapliga argument och slutsatser

Innehåll

Kursen ger dig breddade och fördjupade kunskaper om kyrkornas historiska utveckling, självförståelse och förhållande till samhälle, religion och kultur. Kursen har två delar. Den första, C1, ger möjlighet till tematisk specialisering och fördjupning inom två av inriktningarna kyrkohistoria, kyrkovetenskap och missionsvetenskap. Den andra, C2, består av en orientering i teorier och metoder och författande av en uppsats om 15 hp, alternativt två litteraturkurser om vardera 7,5 hp

C1 Delkursen omfattar tre valbara delar om 7,5 hp var. De valbara delarna riktar sig mot kyrkohistoria, kyrkovetenskap eller missionsvetenskap. Av dessa väljer studenten två.

Kyrkohistoria (C1:1): Kyrkan i samhället och kulturen 7,5 hp. Kursdelen ger en översikt över de kristna kyrkornas historia i Sverige från kristnandet fram till 1900-talet. Frågor som studeras inkluderar: Hur såg kyrkolivet ut på medeltiden? Innebar reformationen en kontinuitet eller ett brott med det förflutna? Hur växte den lutherska enhetskyrkan fram? Hur gestaltade sig människors liv i ett samhälle där den lutherska ”hustavlan” och kyrkans undervisningssystem hade en stark ställning? Hur formades och konsoliderades väckelserna och frikyrkorörelsen i lojalitet med eller öppen kritik mot kyrkans lutherska tro och ordningar? Hur mötte kyrkorna urbanisering, industrialisering, religionskritik och modernitet? Studiet av kyrkorna kopplas allmänna historiska utvecklingen på riksnivå, men belyser också vanligt folks förhållanden på lokalnivå, i deras gudstjänster och fromhetsliv. Fokus läggs på växelspelet mellan religiösa, kulturella, politiska och ekonomiska faktorer och sådana historiska förhållanden som kan bidra till förståelse av kyrkornas och samfundens situation idag.

Kyrkovetenskap (C1:2): Kyrkan i dogmatiken och praktiken 7,5 hp. Kursdelen fokuserar på den teologiska förståelsen av den kristna kyrkan i historia och nutid. Det finns många olika typer av strukturerad kristen gemenskap. Frågor som studeras inkluderar: Vad är en karismatisk gemenskap i förhållande till synen på kyrkan som ett sakrament? Hur avslöjar sättet att fira gudstjänst vilken syn på kyrkan som gudstjänstfirarna har? Hur kan feministiska uppfattningar om kyrka och liturgi se ut? Varför har den romersk-katolska kyrkan en påve? Och hur det kommer sig att pingstkyrkor i Afrika skapar egna traditioner? I kursdelen studeras också varför kyrkan i Nya Testamentet kom att identifieras med Kristi kropp, vad som menas med Guds folk och hur evangelisation och ecklesiologi förhåller sig till varandra. De internationella perspektiven ger också förståelse av den svenska kontexten idag.

Missionsvetenskap (C1:3): Kyrka bland kulturer och religioner 7,5 hp. Kursdelen behandlar kyrkor i relation till olika kulturer, religioner och sociala förhållanden i ett globalt perspektiv. En teoretisk grundval är postkolonialt tänkande och den första delen ger en introduktion till postkoloniala studier. Därefter tillämpas postkoloniala perspektiv på ett antal texter om mission, missionärer, kyrkor och enskilda kristna i Afrika, Asien och Latinamerika. Exempel på frågor som behandlas under kursdelen är: Varför tog protestantisk mission fart under 1700-talet? Hur såg svenska missionärer på kastväsendet i Indien? Hur kan en kristen missionskritik se ut? Kan kyrkan vara en motståndsrörelse mot olika former av förtryck? Hur ser förhållandet mellan mission och modernisering ut på olika håll i världen?

C2, delkursen läses enligt följande alternativ:

Alternativ a uppsats

Alternativ b litteraturkurser

Alternativ a uppsats 15 hp

Delkursen består dels av en grundlig orientering i ämnesspecifika teorier och metoder, dels av författande av en uppsats om 15 hp. Delkursen inleds med undervisning i hur man skriver en vetenskaplig uppsats. Därefter skriver studenten en uppsats där ämne och litteratur väljs med viss självständighet, men i samråd med handledaren. Under uppsatsskrivandet ges regelbunden handledning. Under skrivandet deltar studenten också i en mitterminsredovisning där en preliminär version, eller delar av en preliminär version av uppsatsen läggs fram och bearbetas. Vid terminens slut behandlas uppsatserna i seminariet. Där får studenterna agera i rollerna som seminariedeltagare, respondent och opponent. För lärarstudenter kan uppsatsen ha en didaktisk inriktning.

Alternativ b litteraturdelkurser 15 hp

För studenter som inte skriver uppsats i något av ämnena inom kyrko- och missionsstudier på C-nivå finns möjligheten att inhämta fördjupande kunskaper i ämnena genom att istället läsa två litteraturdelkurser om 7,5 hp vardera. Detta innebär att studenten själv läser in den litteratur som delkurserna omfattar för att därefter tentera densamma. De delkurser som studenten kan välja bland är följande:

Kyrkohistoria

I alternativa läsdelkurser med givna teman, men valfri kurslitteratur ges studenten möjlighet att specialstudera ett kyrkohistoriskt relevant område efter eget intresse.

Kyrkohistoriskt epokstudium 7,5 hp

Kursdelen ger möjlighet att fördjupa sig i en epok av den allmänna eller svenska kyrkohistorien. Genom studiet av ett antal översiktsverk och monografier ges tillfälle till fördjupning i t.ex. fornkyrkans, medeltidens eller reformationens förhållanden eller olika epoker eller traditioner i den nya tidens kyrkohistoria.

Epoken, regionen och litteraturen väljs i samråd med examinator.

Svenska kyrkan under 1900-talet 7,5 hp

Svenska kyrkan genomgick under förra århundradet sina mest genomgripande förändringar sedan reformationstiden. Förändringarna gällde såväl gudstjänstens former och församlingslivets gestaltning, som kyrkans organisation och rättsliga reglering med koppling till stat och samhälle. Kursdelen ger en beskrivning av utvecklingen mot bakgrund av förhållandena under 1800-talet.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Svensk regional kyrkohistoria 7,5 hp

Kursdelen ger fördjupad kännedom om den kyrkohistoriska utvecklingen i en eller flera regioner (t.ex. stift eller landskap). Syftet är att lära känna regionens religiösa förhållanden under de tre senaste århundradena. Andliga väckelserörelser, teologiska brytningsskeenden och religiösa ledargestalter sätts in i ett övergripande sammanhang och studiet bidrar på så sätt till att förklara och förstå såväl historisk utveckling som nutida förhållanden.

Regionen och litteraturen väljs i samråd med examinator.

Svensk väckelse- och samfundshistoria 7,5 hp

Kursdelen ger fördjupad kännedom om den kyrkohistoriska utvecklingen inom en kyrka, ett samfund eller en väckelsetradition. Syftet är att i ett historiskt perspektiv lära känna kyrkohistorisk utveckling och förhållanden relatera denna till omvärlden. Andliga traditioner, teologiska brytningsskeenden och religiösa ledargestalter sätts in i sitt kyrkohistoriska sammanhang.

Kyrkan eller samfundet och litteraturen väljs i samråd med examinator.

Kvinnor i kyrkohistorien 7,5 hp

Kursdelen visar hur kvinnor varit aktiva aktörer i skilda perioder av kyrkans historia. Litteraturen belyser, beskriver och förklarar deras insatser. Litteraturen kan väljas med internationellt och/eller svenskt perspektiv.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Gudstjänstlivets historia 7,5 hp

Med ett internationellt perspektiv ger kursen en bild av hur svenskt gudstjänstliv gestaltat sig och förändrats genom olika epoker av kyrkohistorien. Huvuddragen i predikans, högmässans och psalmens historia belyses med särskild tonvikt på de tre senaste århundradena.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Kyrkovetenskap

I alternativa läskurser med givna teman, men valfri kurslitteratur ges studenten möjlighet att specialstudera ett kyrkovetenskapligt relevant område efter eget intresse.

Är kyrkan en religion? 7,5 hp

Kyrkan som gemenskapsform började på 1700-talet uppfattas som en religion, ”kristendomen”, och jämföras med andra religioner. Termerna protestantism och katolicism skapades vid sekelskiftet 1700/1800 tillsammans med andra -ismer. Kursdelen behandlar frågor hur begreppet kyrka kan förstås i detta sammanhang.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Liturgisk ecklesiologi 7,5 hp

Den grundläggande praktiken i en kristen gemenskap är gudstjänsten. I kursdelen studeras hur olika klassiska gudstjänstformer ser ut i olika traditioner, t.ex. den västerländska mässan, och hur nya gudstjänstordningar, t.ex. feministiska liturgier, vuxit fram och skapar nya slags kristna gemenskaper.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Organisationsteori och kyrkosyn 7,5 hp

Kyrkorätt och kyrkoorganisation förstås på olika sätt. De kan ses som alltifrån en konsekvens av dogmatiken till något teologiskt ointressant. Idag kan modern kommunikationsteori ge perspektiv på hur kyrkornas organisationer kan uppfattas. Kursdelen ger olika historiska och teoretiska perspektiv på hur synen på kyrkan påverkats och påverkas av olika uppfattningar om juridik, organisation och förvaltning.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Ämbetssyner 7,5 hp

En viktig ingång till förståelsen av kristna kyrkor är deras syn på ämbeten och tjänster. Kursen ger därför en introduktion till de sätt att tänka som ligger bakom olika kyrkoformer, t.ex. kongregationalistiska eller episkopala. I kursdelen ges exempel på hur dessa utvecklats i olika historiska situationer.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Kyrkan som diakonal gemenskap 7,5 hp

Allt större krav ställs på kyrkorna att de internationellt och i de enskilda länderna ska ta ett större omsorgsansvar. I fornkyrkan hade diakonerna det administrativa ansvaret för främlingar, sjuka och åldringar. I nutiden talas det om profetisk diakoni och i kyrkorna knyts diakoni och liturgi närmare varandra, oftast utan hänsyn till tidigare historia. Kursdelen behandlar kyrkornas sociala ansvar utifrån frågor om vad kyrka är.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Kyrkans splittring och enhet 7,5 hp

Om kyrkorna i deras gemensamma trosbekännelse säger att de tror på ”en enda kyrka”, vad menas då med det? Hur ser ekumeniken ut idag och hur kan det förstås ur historiskt och teologiskt perspektiv? Kursdelen ger en introduktion till de ekumeniska dialogerna, deras innehåll och hur de påverkat kyrkorna idag.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Missionsvetenskap

I alternativa läsdelkurser med givna teman, men valfri kurslitteratur ges studenten möjlighet att specialstudera ett missionsvetenskapligt relevant område efter eget intresse.

Interkulturell teologi 7,5 hp

Teologi skapas i olika kulturella, politiska och sociala sammanhang. I kursdelen studeras nutida teologiska texter från olika kulturer. Viktiga frågeställningar är vilken betydelse texterna kan ha utanför sin ursprungliga tillkomstsituation och hur teologisk reflektion från olika kulturer kan utmana kyrkor och kristna rörelser.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Religionsteologi och religionsdialog 7,5 hp

Hur reflekterar kristna teologer över det faktum att det finns andra religioner än den egna och att de flesta människor på jorden inte är kristna? Vilka slutsatser drar man när det gäller samarbete över religionsgränserna och i synen på frälsningen? Hur ser religionsdialog ut i olika miljöer och hur gör man om man själv vill ägna sig åt religionsdialog? Detta är exempel på frågeställningar som behandlas under kursdelen.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Mission som engagemang för fred, rättvisa, hälsa och miljö 7,5 hp

Kristen mission kan inte begränsas till omvändelseförkunnelse. I kursdelen stiftar vi bekantskap med kristna initiativ för fred, rättvisa, hälsa och miljö i olika tider, men med fokus på nutiden, och i ett globalt perspektiv. Exempel på frågor som behandlas under kursdelen är kyrkan och slaveriet, kristen kamp mot rasism och kastdiskriminering, kristet fredsarbete, kyrka och HIV/AIDS, kyrkorna och globaliseringen, kyrka och mänskliga rättigheter samt kyrka och kön.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Missionsteologi och missionshistoria i postkolonialt perspektiv 7,5 hp

I kursdelen studeras dels några grundläggande arbeten om postkolonial teori, dels ett antal texter om missionärer, missionshistoria och missionsteologi utifrån den postkoloniala teoribildningen.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Regionalt studium: Kyrka i Afrika / Asien / Latinamerika 7,5 hp

I kursdelen ges möjlighet att fördjupa sig i kyrkoliv, teologi och historia i en viss region efter studentens eget önskemål.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Undervisning

C1 Föreläsningar och seminarier.

C2 a Uppsatsseminarier

Under uppsatsskrivandet ges regelbunden handledning. Studenten har rätt till ett visst antal timmar för handledning och timantalet är relaterad till uppsatsens omfattning. Handledning ges bara under uppsatskursens gång. Om studenten omregistrerar sig på kursen och de tidigare timmarna för handledning är förbrukade ges inte nya timmar för handledning.

C2 b Litteraturkursdelana innebär självstudier.

Examination

C1:1

Muntlig tentamen (3,5 hp)

PM och muntlig presentation (4 hp)

C1:2

Muntlig tentamen (3,5 hp)

PM och muntlig presentation (4 hp)

C1:3

Muntlig tentamen (3,5 hp)

PM och muntlig presentation (4 hp)

C2 a Uppsats (15 hp) ab Uppsats med didaktisk inriktning (15 hp)

C2 b muntlig tentamen (7,5 hp + 7,5 hp)

Övriga föreskrifter

För fullgjord kurs krävs minst 75% närvaro på de undervisningsmoment som beskrivs i kursplanen. Frånvaro därutöver kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) som beslutas av kursansvarig lärare.

Notera att angivna undervisningsformer kan komma att ändras till självstudier om studentantalet är mycket litet.

Övergångsbestämmelser

Studenter som läst denna kurs har möjlighet att tentera kursen enligt denna kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.