Behörighetskrav

Statskunskap C eller motsvarande kunskap. För programstudenter antagna till termin 3 på Masterprogrammet i politik och internationella studier, Masterprogrammet i utvecklingsstudier eller Politices masterprogram krävs att programkurser om minst 45 hp är avklarade.

Mål

Målet med kursen är att introducera studenterna till ett urval av den samtida teoretiska litteraturen om internationella relationer (IR) genom att fokusera på forskningsbaserade monografier skrivna för professionella forskare inom området. Dess främsta syfte är inte att täcka alla underdiscipliner inom internationell politik, såsom säkerhetsstudier, utrikespolitisk analys, internationell politisk ekonomi, internationella organisationer etc. Snarare försöker kursen presentera de olika sätt på vilka teorier används för att förklara och förstå internationella frågor. Teorierna används ofta som ”verktygslådor”, instrument som ska tillämpas för att lösa redan givna forskningsproblem eller empiriska frågor. Men teorier har också en konstituerande funktion genom att de ger oss begrepp och antaganden som vägleder oss när vi ska dechiffrera den empiriska världen. Teorier finns där för att hjälpa oss att besvara frågeställningar, men också för att identifiera betydande frågeställningar till att börja med. Den sistnämnda funktionen är mycket viktig i början av all forskning och alla större uppsatser eller avhandlingar.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

1. Förstå, sammanfatta och diskutera ett urval av de viktigaste sätten att teoretisera internationella relationer;
2. Utvärdera dessa olika sätt med avseende på de metoder de använder och de problem i internationell politik som de kan vara bäst lämpade att analysera;
3. Analysera ett självständigt valt problem i internationell politik utifrån ett eller flera av sätt att teoretisera IR; och
4. Presentera och diskutera vetenskapliga arbeten inom IR med sina kolleger.

Innehåll

Kursinnehåll, undervisning och upplägg

Varje vecka tillägnas ett sätt att teoretisera internationella relationer. Vi har två undervisningstillfällen per vecka (se nedan). I slutet av kursblocket kommer ett undervisningstillfälle att ägnas åt individuell diskussion av de preliminära idéer studenterna har för sina avslutande kurspapper. Studenterna kommer få nästan tre veckor undervisningsfri tid för att skriva sina avslutande kurspromemorior. Dessa presenteras vid en gemensam två dagar lång workshop där studenterna också kommer att agera opponent och kommentera en av sina kollegors promemoria.

Själva undervisningen består av två centrala komponenter. Å ena sidan kretsar den kring seminarierna, där studenterna presenterar läsningen för veckan (med en handout) som sedan diskuteras och/eller förklaras. Varje vecka börjar också med en två timmars föresläsning och/eller helgruppsdiskussion. Det passet avser att presentera och kontextualisera det sätt att teoretisera internationell politik som diskuteras under veckan. Å andra sidan omfattar undervisningen också en handledningskomponent. Varje vecka skriver studenterna en kritisk granskning av veckans bok, för vilken de får individuell återkoppling, inklusive betyg. Här följer kursen en strategi för kontinuerlig bedömning, där det huvudsakliga syftet inte är betyget som sådant, utan snarare att löpande svara på de behov och intressen som finns hos de enskilda studenterna.

Undervisning

Kursen kommer att hållas i seminarieform, vilket utöver ett aktivt deltagande i själva seminarierna innebär kortare uppsatser varje vecka, en muntlig presentation samt en längre uppsats. Undervisningsspråket är engelska.

Examination

1. Seminarier: inledning och deltagande (20 %). Varje student kommer att inleda ett seminarium. De som presenterar seminariet bör göra ett skriftligt utkast (åt alla) som sammanfattar de viktigaste punkterna i deras inledning och de viktigaste frågorna som de vill ta upp till diskussion. Presentationerna ska inte sammanfatta boken kapitel för kapitel, eftersom alla har läst den, utan gå direkt till det de finner viktigast.
2. Läsning och bokrecensioner (40 %). Studenterna förväntas läsa kurslitteraturen inför varje tillfälle och förbereda en kritisk bokrecension av veckans bok. Dessa kritiska läsningar bör helst innehålla en kortfattad sammanfattning av de viktigaste teser texten presenterar samt kommentarer och frågor om läsningen. Det är viktigt att formulera en egen uppfattning och bedömning av boken, och inte bara en sammanfattning av läsningen. Ju längre vi kommer i kursen, desto fler jämförelser med tidigare litteratur kan göras, vilket kan vara till hjälp. Vänligen gör också klart i dessa recensioner vad du inte förstår. Bokrecensionerna fungerar som en viktig feedback. Några av de punkter som inte har gått fram kan då förklaras vid nästa undervisningstillfälle.
3. Slutpromemoria (40 %). (För en mer detaljerad beskrivning, se den detaljerade kursbeskrivningen.)

Övriga föreskrifter

Denna masterkurs är valbar för studenter inskrivna på masterprogrammet i statskunskap, samt för utbytesstudenter på motsvarande nivå. För att garantera fullvärdig undervisning kan antalet studenter komma att begränsas.