Allmänt

Fastställd den 18 augusti 2015 av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott, Uppsala universitet, med stöd av 6 kap. 14 och 15 §§ högskoleförordningen (1993:100). Kursplanen träder i kraft den 20 augusti 2015. Reviderad den 12 september 2017, revideringarna träder i kraft höstterminen 2017.

Allmänt

Kursen omfattar 15 högskolepoäng (15 ECTS credits) och ingår som fördjupningskurs på avancerad nivå i utbildningen för juristexamen enligt utbildningsplan fastställd den 16 april 2007 av Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet. Kursen ges på engelska.

Behörighetskrav

Som allmänt förkunskapskrav till kursen krävs godkänt betyg i fem av de sex terminskurserna på juristprogrammets grundnivå. I den ej avklarade kursen ska samtliga obligatoriska moment ha fullgjorts.

Utländska utbytesstudenter ska ha fullgjort minst 2 års studier i juridik.

Om särskilda skäl föreligger kan Juridiska fakultetens dispensnämnd meddela dispens från förkunskapskraven.

Mål

Kursens mål som förväntade studieresultat

Kursens syfte är att ge en grundläggande kännedom om EUs miljörätt och miljörättsliga principer och hur denna implementeras i nationell lagstiftning. Därutöver syftar kursen till att ge mera ingående kunskaper om hur det miljörättsliga systemet är uppbyggt inom Unionen, hur förhållandet ser ut mellan internationella konventioner inom miljörätten, EU-rätten och den nationella lagstiftningen på miljöområdet.

Efter avslutad kurs ska deltagarna kunna orientera sig inom EUs miljörätt och identifiera de centrala kraven i dessa regler. Därutöver ska deltagarna kunna analysera intressekonflikter och diskutera deras rättsliga lösningar utifrån relevanta rättsregler, dra slutsatser och föreslå lösningar på miljörättsliga problem samt kritiskt diskutera utvecklingen av miljörätten inom Unionen.

Betygskriterier

De betyg som ges på kursen är underkänd, U, samt de godkända betygsgraderna B, Ba och AB.

För godkänt betyg (B) ska studenten på ett beskrivande, sammanfattande, refererande, reflekterande och analytiskt sätt uppnå samtliga av de förväntade studieresultaten.

För det högre betyget (Ba) ska studenten, utöver att uppnå kriterierna för betyget B, genom att på ett strukturerat, självständigt och kritiskt värderande sätt visa ett analytiskt förhållningssätt.

För det högsta betyget (AB) ska studenten, utöver att uppnå kriterierna för betyget Ba, genom att på ett väl strukturerat, genomtänkt, kritiskt värderande och jämförande sätt visa en god analytisk förmåga och därmed göra ställningstaganden som bygger på en övertygande argumentation och en hög grad av självständighet.

Innehåll

Kursen behandlar internationella miljörättsliga konventioner och EUs miljörätt och hur dessa regelverk implementeras i Sverige och andra medlemsstater. Såväl traditionella som moderna rättsliga instrument diskuteras, liksom olika lösningar för administrativt och straffrättsligt genomförande. Studierna inriktar sig på de intressekonflikter som aktualiseras på miljöområdet och hur dessa kan lösas rättsligt.

Kursen präglas genomgående av EU-rättens betydelse på miljöområdet genom direktiv, fördragskonform tolkning och direkt effekt. Kursen behandlar också rättsliga principer, såväl allmänrättsliga (såsom legalitetsprincipen och proportionalitetsprincipen) som specifikt miljö­rättsliga (principen att förorenaren betalar, försiktighetsprincipen m.m.).

Grundläggande inslag som diskuteras under kursen är uthållig utveckling och andra miljörättsliga principer, miljörättsliga styrmedel som tillstånd och tillsyn, mark­använd­ningsplanering, miljökonsekvensbeskrivningar (MKB), miljökvalitetsnormer (MKN), andra konstruktioner för att underlätta riskvärderingar och för att inkorporera naturvetenskaplig och teknisk kunskap i beslutsprocesserna på miljöområdet. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt klimat- och energirätt, naturvård och artskydd, vattenförvaltning, industriella verksamheter och integrerad prövning, kemikalier och avfall. Därutöver behandlas frågor som rör rätten för allmänheten att delta när beslut fattas, liksom dess tillgång till rättslig prövning.

Undervisning

Undervisningen är problembaserad och främst inriktad på lärarledda övningar och seminarier som bygger på studenternas egen aktivitet. Till en mindre del består under­visningen av föreläsningar och handledning. Undervisningen bygger på den kurslitteratur som anges i bilagda förteckning samt det övriga material som varje föreläsare presenterar inför respektive seminarium.

Seminarierna är obligatoriska. Det innebär krav på aktivitet, bland annat i form av presentationer inför klassen. Vid frånvaro eller dålig aktivitet ges skriftlig restuppgift.

Examination

Examinationen grundas på en promemoria, skriftlig tentamen och aktivt deltagande i samtliga obligatoriska kursmoment. Betyg sätts på tentamen och uppsats och läggs samman till ett betyg för hela kursen.

Kursföreståndaren kan besluta om enskild tentamen efter särskild prövning. För den som underkänts erbjuds möjlighet till omtentamen.

Tillåtna hjälpmedel vid tentamen är författningstext, kurslitteratur, utdelat material och egna anteckningar.

Det är inte tillåtet att försöka vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas. Detta innebär t.ex. att det inte får finnas otillåtna hjälpmedel med under sals­skrivningar. Vid hemtentamen ska tentanden helt på egen hand besvara tentamensfrågorna. Se vidare instruktioner om hänvisningar m.m. som lämnas under kursen. Den som på dessa eller annat sätt fuskar anmäls. Universitetets disciplinnämnd kan besluta om varning eller avstängning under en period om högst sex månader.