Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Mål

Den övergripande målsättningen är att studenten ska tillägna sig grundläggande kunskaper om islams olika kunskapsgrenar, dess utveckling över tid och i olika socio-kulturella sammanhang. Studenten ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt till olika framställningar av islam och förvärva grundläggande färdigheter för att kunna sätta islams urkunder i deras historiska sammanhang. Studenten ska också utveckla en god insyn i hur olika tolkningstraditioner, teologiska inriktningar och kunskapssystematiseringar förändrats över tid.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• kritiskt redovisa islams historiska utveckling och samspelet mellan socio-politiska förhållanden och utvecklingen av senare tillkommen tolkningsmångfald,
• förklara grundläggande islamiska begrepp,
• redogöra för skillnaden mellan och betydelsen av Koranen och haditherna i förhållande till utvecklingen av kunskapsdiscipliner i olika muslimska majoritetskontexter.
• uppvisa grundläggande kännedom om islamisk teologi och dess principer inom sunni- och shiamuslimska tolkningstraditioner,
• redogöra för viktiga spänningar mellan islamisk tro och vetande, teologi och filosofi,
• klarlägga olika uttryck av islamisk tro och praktiker i olika tidsepoker och historiska sammanhang.

Innehåll

Vad är islam? Vad är Koranen och haditherna? Hur definieras monoteismen i islamisk teologi? Vilka spänningar hittar vi mellan islamisk tro och vetande, teologi och filosofi? Dessa och liknande frågor utgör utgångspunkten för kursen som syftar till att ge en bred introduktion till islams i särklass viktigaste ämnesområden: historia, koran- och hadithvetenskap samt islamisk teologi. För att förstå och kritisk granska islams historiska och samtida roll erbjuds en översiktlig orientering som belyser olika förklaringar till hur den tidiga muslimska kunskapssystematiseringen växte till en rad olika tolkningstraditioner. Dessa traditioner utvecklades i olika historiska och samtida socio-politiska sammanhang och fortsätter på olika sätt prägla den samtida tolkningsmångfalden inom islam.

Delkurs 1: Introduktion till islams historia, 7,5 hp

Innehåll och mål:

Delkursen syftar till att ge en bred introduktion till islams historia genom att belysa ett urval av kritiska historiska processer som gett innehåll och form till den religiösa och sociala mångfalden i muslimska majoritetssamhällen över tid.

Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna:

• redogöra för islams historiska uppkomst inklusive Profeten Muhammeds biografi
• identifiera övergripande och centrala teman inom islamiska läror och trosföreställningar
• på en grundläggande nivå redogöra för de centrala föreställningarna inom islams två huvudriktningar, sunni och shia
• identifiera de centrala historiska händelserna och processerna som drivit på islams geografiska utbredning under de fyra kaliferna, umayyaderna och abbasiderna fram till 1200-talet.
• identifiera och diskutera viktiga förmoderna och moderna socio-kulturella och politiska förändringsprocesser i muslimska majoritetssamhällen, inklusive kolonialismens betydelse för islam i vår samtid.

Delkurs 2: Koranvetenskap, 7,5 hp

Innehåll och mål:

Delkursen ger grundläggande kunskaper om Koranvetenskapen. Den börjar med att ge en introduktion till ämnesområdet och dess grundprinciper samt hur dessa diskuteras i olika studiesammanhang. Därefter kommer läran om uppdelningen mellan de verser som tillkom i Mecka och Medina, Koranens sammanställning, och även en översikt av grunderna i korantolkningsläran, ʿIlm al-Tafsir. Häri inkluderas exempelvis en diskussion kring upphävningsteorin, al-Naskh wa al-Mansukh. Kursen behandlar därmed genomgående Koranens uppenbarelse, al-Wahy, och dess centrala begrepp och teman, samt hur dessa inverkat på utvecklingen av de olika studiedisciplinerna inom den breda islamiska traditionen.

Efter genomgången delkurs förväntas studenten på en grundläggande nivå kunna:

• redogöra för och diskutera centrala koranbegrepp och deras uppkomst
• identifiera och analysera verser tillkomna i Mecka respektive Medina och resonera kring skillnaden i dessa kontexter
• diskutera och kontextualisera sammanställningen av Koranen
• diskutera och kritiskt granska siralitteraturen och dess möjliga betydelser för koranvetenskapen
• beskriva och diskutera översättningar av Koranen

Delkurs 3: Haditvetenskap, 7,5 hp

Innehåll och mål:

Delkursen ger en grundläggande inblick i hadithernas (profetiska uttalanden) betydelse och funktion. Delkursen behandlar hadithernas huvudsakliga inflytande i tolkningen av Koranen, inklusive sammanställningen av de islamiska shariaprinciperna och tillhörande rättstraditioner. På samma gång erbjuds en systematisk överblick av utvecklingen av hadithklassificeringen och senare kodifieringen av hadithlitteraturen. Delkursen belyser därmed viktiga aspekter rörande hadithernas inflytande över sociala, politiska, kulturella, genusrelaterade och andra sammanhang. Vidare erbjuds grundläggande inblick i de olika tolkningstraditioner som finns inom islams två huvudriktningar; sunni och shia.

Efter genomgången kurs förväntas studenten på en grundläggande nivå kunna:

• redogöra för den tidiga utvecklingen och betydelsen av hadithvetenskapen
• diskutera centrala begrepp i ämnet
• identifiera och diskutera skillnaderna mellan olika islamiska rättsvetenskapliga och teologiska skolors användning av hadither
• beskriva och diskutera hadithernas användning i olikartade muslimska sociopolitiska sammanhang

Delkurs 4: Islamisk teologi, 7,5 hp

Innehåll och mål:

Delkursen ger en grundläggande inblick i teologins framväxt i islamisk kontext och dess historiska utveckling. Kursen startar med översikten av de tidiga teologiska frågorna inom islam och reder ut skillnaderna och likheterna mellan olika teologiska skolor inom sunni- och shiamuslimskt sammanhang. Teologiska doktriner kommer att analyseras både tematiskt och teoretiskt genom att göra djupdykningar i begreppen som rör Guds natur och profetskap, ondskan och Guds allmakt, fri vilja och determinism m.m. Det innebär också att reflektera över etiska relationer muslimer emellan samt hur religiösa doktriner formar olika typer av subjektivitet. Kursen avslutas med nedslag i nutida teologiska diskussioner i och mellan diverse riktningar.

Efter genomgången kurs förväntas studenten på en grundläggande nivå kunna:

• redogöra för och diskutera centrala begrepp i islamisk teologi under såväl förmodern som modern tid
• identifiera och diskutera skillnaderna mellan de centrala teologernas definition av gudsbegreppet, människans fria vilja, ondskan, förnuftets funktion o.s.v.
• beskriva och diskutera de dominerande teologiska inriktningarnas historiska utveckling och deras centrala utgångspunkter visavi deras motståndare i muslimsk kontext
• kritiskt återge de viktigaste utmaningarna olika teologiska skolorna stött på, inklusive teologins turbulenta interaktion med sociala, politiska, kulturella och ekonomiska processer

Undervisning

Kursen bedrivs som distanskurs på halvfart. I respektive delkurs ingår ett obligatoriskt tillfälle med endagarsträff i Uppsala, totalt fyra dagar för hela kursen. I övrigt sker undervisningen via webbaserad lärplatform i form av förinspelade föreläsningar och Powerpointpresentationer samt gruppseminarier. Undervisningen inkluderar litteraturstudier, skrivuppgifter och strukturerade gruppdiskussioner.

Närvaro vid samtliga fyra fysiska träffar/seminariedagar i Uppsala under läsåret är obligatorisk.

Examination

Examinationen består av examinatoriska seminarier (inkluderar PM-skrivande och diskussionsdeltagande samt reflektioner som sker inom seminariegrupperna) och hemskrivning. Varje delkurs examineras separat och omfattar 7,5 hp (PM och seminariearbete, 2,5 hp samt hemskrivning, 5 hp).

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Övriga föreskrifter

Närvaro vid samtliga fyra fysiska träffar/seminariedagar i Uppsala under läsåret är obligatorisk.

Notera att angivna undervisningsformer kan komma att ändras till självstudier om studentantalet är mycket litet.

Övergångsbestämmelser

En student har rätt att tentera denna kurs enligt denna kursplan i tre terminer efter aktuellt kurstillfälle. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges endast undervisning enligt senast antagna kursplan.