Allmänt

Utbildningens innehåll, längd och nivå regleras av 1 kap. 9 § högskolelagen (1992:1434), högskoleförordningen (1993:100) och förordningen om ändring i högskoleförordningen (2006:1053).

Kursen ges som första kurs i biomedicinska analytikerprogrammet och utgörs av teoretiska studier och praktisk färdighetsträning.

Kursen syftar till att studenterna tillägnar sig de grunder i biomedicinsk laboratorievetenskap med tillhörande metodik som krävs för att förstå utbildningsprogrammets fortsatta uppbyggnad och den biomedicinska anlytikerns olika yrkesroller.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 1a/1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 3b/3c eller Biologi B, Fysik A, Kemi B, Matematik C (områdesbehörighet A12/12)

Mål

Färdigheter och förmågor

Den studerande ska efter avslutad kurs

- kunna förstå och tillämpa säkerhet och hygien samt rutiner vid laboratoriearbete

- kunna tillämpa grundläggande laboratoriemetodik inklusive beräkningar

- sammanställa resultat från utförda analyser skriftligt och muntligt i grupp

Kunskap och förståelse

- kunna redovisa teoretisk bakgrund till och ha tränat grundläggande klinisk kemisk laboratoriemetodik, fysiologisk metodik, histologi, mikrobiologi och bakterieodling

- kunna översiktligt beskriva människans och cellens uppbyggnad

- känna till den biomedicinska analytikerns yrkesroller

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- visa förmåga till lagarbete och samverkan med studenter och lärare

- känna till det vetenskapliga arbetssättet

Innehåll

Den teoretiska delen syftar till att ge en bakgrund till biokemisk laboratoriemetodik. Laboratoriemetodikdelen syftar till att introducera den studerande till framtida möjliga arbetsuppgifter. Detta görs i form av praktiska moment och studiebesök.

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar, gruppundervisning, laborationer,

demonstrationer och studiebesök.

Examination

Examination sker som enskilt skriftligt prov. För betyget godkänd krävs dessutom godkända seminarier och laborationer samt deltagande i demonstrationer och studiebesök. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare. Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (=totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.