Behörighetskrav

För tillträde till ny termin krävs att samtliga obligatoriska moment och tentamensprov skall vara godkända från samtliga terminer som föregår den som studenten läser (är registrerad på) eller senast har läst. För tillträde till ny termin medges dock att tre (3) obligatoriska moment och en (1) tentamen kan kvarstå som ej godkänd(a) från närmast föregående termin.

För tillträde till termin 6 beviljas inga dispenser vad gäller ej avslutade moment eller examinationer på terminerna 1-4 samt för tillträde till termin 11 beviljas inga dispenser vad gäller ej avslutade moment eller examinationer på terminerna 1-9.

Utbildningen följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

 

Mål

Syfte

Kursen syftar till att ge studenten kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion, både vid normala förhållanden och vid olika typer av destruktiv inflammation. Kursen skall också ge kunskap om basala patogenetiska mekanismer inkluderande allmän tumörlära, humanpatogena bakterier och virus, avseende förekomst, spridning, förökningsmekanismer, patogenes och behandling.

MÅL FÖR KURSEN

Efter kursen skall studenten kunna:

- redogöra för den normala hematopoesens förlopp och morfologi, samt de perifera

blodcellernas morfologi och funktion så att de symptom som uppkommer vid

hematologiska sjukdomar kan förklaras.

- förklara immunsystemets uppbyggnad och funktion.

- beskriva grundläggande egenskaper hos ett antal viktiga humanpatogena virus och bakterier.

- förstå generella mekanismer och konsekvenser av virusinfektion av cell, organism 
och population och tillämpa denna kunskap i infektionsmedicin.

- förklara egenskaper som bestämmer virus genetiska stabilitet och konsekvenser av många virus snabba evolution för patogenes, virusvaccination och behandling med antivirala medel.

- redogöra för infektionsbiologi, epidemiologi och patogenes vad gäller bakterier, samt hur

bakteriella infektioner kan förebyggas.

- redogöra för hur antibiotika verkar och hur bakterier utvecklar resistens mot dessa

läkemedel.

- redogöra för hur interaktionen mellan agens och infektionsförsvar leder fram till

organpåverkan och klinisk bild.

- redogöra för grundläggande klinisk bild samt diagnostiska strategier vid de vanligaste

infektionssjukdomarna inom luftvägar, mag-tarmkanal, hud och mjukdelar, CNS samt postoperativa infektioner, samt aktivering av kaskadsystemen och klinisk bild, diagnoskriterier och basala behandlingsprinciper vid sepsis/septisk chock.

- förklara basala patogenetiska mekanismer vid nekros, degeneration samt olika typer av inflammation, och integrera denna kunskap för att förklara påverkan på morfologisk bild vid olika sjukdomstillstånd, avstötningsreaktioner och infektiösa tillstånd, samt kunna beskriva olika diagnostiska tekniker inom klinisk patologi.

- förklara grundläggande mekanismer vid tumöruppkomst samt principer för tumör- klassifikation.

Innehåll

Blodbildning; Immunförsvarets delar och reglering; Virologi; Grundläggande bakteriologi; Klinisk bakteriologi; Allmän patologi; Klinisk immunologi; Septiska tillstånd.

Undervisning

Kursen ges i form av föreläsningar, PBL-seminarier, gruppundervisning, laborationer och demonstrationer.

Examination

För regelverk om frånvaro från obligatoriska moment samt regler för deltagande vid tentamen, se utbildningsplan i studiehandboken.

Kursen avslutas med skriftlig tentamen som innehåller frågor av typen MCQ (multiple choice question) och essäfrågor (essay question). Dessutom olika typer av praktisk examination samt genom aktivt deltagande vid seminarier, laborationer och liknande.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (= totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.

Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter 2 underkända tentamina.