Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Engelska 6, Matematik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Engelska B, Matematik C, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A4/4)

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenterna kunna:

• förstå grundläggande begrepp i makroteori
• analysera ekonomisk tillväxt med makroekonomiska tillväxtmodeller
• analysera hur konjunkturfluktuationer uppkommer på grund av förändringar inom och utom landet
• förstå sambandet mellan arbetslöshet och inflation på kort och lång sikt
• förstå samspelet mellan räntor, växelkurser och bytesbalans vid flytande växelkurs, fast växelkurs eller medlemskap i en monetär union
• analysera effekterna av penning- och finanspolitik med hjälp av makroekonomiska modeller och ha insikt om den ekonomiska politikens möjligheter och begränsningar i en internationaliserad ekonomi
• redogöra för huvuddragen i den makroekonomiska utvecklingen i svensk ekonomi under 1900- och 2000-talen.
• använda grundläggande makroekonomiska modeller för att analysera aktuella ekonomiska frågori samverkan med andra studenter behandla en avgränsad ekonomisk frågeställning i en kortare uppsats, muntligt presentera sina resultat samt diskutera och försvara sitt och andras arbete under ett seminarium

Innehåll

Under kursens första del introduceras och definieras centrala makroekonomiska begrepp och samband såsom: nationalräkenskaperna, betalningsbalansen, finansiella marknader, arbetslöshet och inflation. Vidare behandlas ekonomins utveckling på lång sikt. Här diskuteras grundläggande teorier för ekonomisk tillväxt samt frågor om pengar, prisnivå och växelkurser.

Under kursens andra del analyseras främst ekonomins utveckling på kort och medelfristig sikt. Vad beror konjunkturfluktuationer på och vilken roll spelar stabiliseringspolitiken? Hur samvarierar inflation och arbetslöshet på kort och lång sikt? Hur sammanhänger räntor, kapitalflöden, växelkurser, export och import? Vilka är för- och nackdelarna med rörlig växelkurs, fast växelkurs eller medlemskap i en monetär union? Vilka begräsningar finns i möjligheterna att föra en självständig finans- och penningpolitik?

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1900- och 2000-talen tjänar som bakgrund till och illustration av de teorier och samband som diskuteras under kursen.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar med inlagda övningsmoment samt seminarier.

Seminariedelen inleds med ett obligatoriskt planeringsseminarium, där studenterna indelas i PM-grupper och tilldelas ett ämne. PM:en behandlas sedan vid tre obligatoriska seminarier.

Närvaro krävs vid samtliga seminarier. Skulle någon vara frånvarande från ett av dessa seminarier ges möjlighet att komplettera detta under en förutbestämd tid strax efter kursens slut. Frånvaro från mer än ett seminarium kan inte kompletteras utan i dessa fall får studenten återkomma en annan termin och göra om hela seminariedelen.

Det går inte att "spara" delaktiviteter på seminarier och alla icke-godkända seminarieaktiviteter kommer att inrapporteras med betyget Underkänd på seminariedelen.

Examination

Betygsgraderna för kursen är Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Examinationen består av tre moment; en dugga om 2 högskolepoäng, en skriftlig tentamen om 10 högskolepoäng samt PM-skrivande och seminarier om 3 högskolepoäng. Betygsgraderna för tentamen är Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Betygsgraderna för övriga moment är Godkänd och Underkänd.

Ett sammanfattningsbetyg på hela kursen om 15 högskolepoäng ges när samtliga delmoment är avklarade. För betyget Godkänd krävs godkänt resultat på samtliga moment. För betyget Väl godkänd krävs Väl godkänd på tentamen och Godkänd på övriga moment.