Behörighetskrav

15 hp i praktisk filosofi eller estetik, varav 7,5 hp från kursen Kritiskt tänkande

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten:

• ha erhållit en förståelse av var filosofiska frågeställningar har sitt ursprung och hur dessa frågeställningar utvecklats genom tiderna
• vara bekant med den grundläggande utvecklingen inom den filosofiska argumentationens historia
• behärska den historiska bakgrunden till och innebörden hos några centrala filosofiska begrepp och distinktioner
• kunna redogöra för och systematiskt behandla några av de viktigaste inriktningarna inom västerländsk filosofihistoria från Sokrates och Platon fram till Kant och tysk idealism
• känna till de tolkningssvårigheter och -utmaningar som finns i att läsa filosofihistoriska texter av olika slag
• ha börjat bekanta sig med att analysera och rekonstruera argument som givits för olika, även till synes icke-intuitiva, filosofiska positioner
• kunna föra en kritisk diskussion av och analysera styrkor och svagheter hos de filosofiska teorier som studerats inom kursen
• ha fått en inblick i hur antaganden inom ett filosofiskt område ofta har konsekvenser inom ett annat filosofiskt område.

Innehåll

Syftet med kursen är att introducera några av den västerländska filosofins centrala frågeställningar och teorier från Sokrates, Platon och Aristoteles till tidig modern filosofi av Descartes, Leibniz, Spinoza, Locke och Hume, och vidare till Kant och tysk idealism. Betoningen ligger på filosofiska frågeställningar, begrepp och argument. Det historiska sammanhanget studeras i den mån det har relevans för att förstå argumentens innehåll. Frågor som diskuteras kan vara av varierande slag, till exempel: Vad är en substans? Vad är essentialism? Vilka typer av materialism har postulerats? Vilka filosofiska problem tycks monism/dualism leda till? Vad innebär det att lära sig något nytt? Hur skiljer sig sanna trosföreställningar från kunskap? Vilka motiveringar finns för skepticism? Vilka förklaringsfunktioner har begreppet själ? Vad betyder "teleologi" och vilka filosofihistoriska roller har denna idé haft? Vad är ett transcendentalt argument?

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier/grupparbeten.

Examination

Kursen examineras genom skriftliga uppgifter och deltagande i obligatoriska seminarier.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan. t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.