Allmänt

Kursen är en fristående kurs.

Behörighetskrav

15 hp lingvistik inklusive Lingvistik I, 7,5 hp, eller motsvarande.

Mål

Utbildningen syftar till att ge fördjupade kunskaper i ämnet lingvistik och några av dess delområden.

Efter avslutad kurs skall studenten för att förtjäna betyget Godkänd minst kunna

Delkurs 1: Semantik och pragmatik, 7,5 hp

• förklara några olika sätt att definiera begreppet betydelse utifrån olika teoretiska utgångspunkter
• förklara grunderna för de gränsdragningar mellan grammatik, semantik och pragmatik som görs inom några olika teoretiska ramverk
• redogöra för grundläggande teoretiska positioner kring relationerna mellan språklig betydelse, den fysiska verkligheten och språkanvändarnas mentala tillstånd
• redogöra för viktiga lexikala relationer och tillämpa dem för att resonera kring godtyckliga ords relationer
• klargöra sambandet mellan satsers betydelse och logiska konsekvensförhållanden
• översätta elementära utsagor till predikatlogik och informellt förklara principerna bakom denna översättning
• redogöra för några teoretiska ansatser som förklarar hur språkliga uttrycks betydelse och/eller referens kan bero på kontexten, samt tillämpa dem i resonemang kring autentiska språkliga data

Delkurs 2: Funktionell grammatik, 7,5 hp

• redogöra för innebörden i begreppet funktionell grammatik samt hur denna teoretiska inriktning skiljer sig från andra, främst den generativa
• på en översiktlig och elementär nivå redogöra för strukturen hos semantisk-lexikala nätverk
• definiera huvudordklasser utifrån syntaktiska, morfologiska och semantiska kriterier i ett för studenten tidigare okänt språk
• förklara vad som menas med grammatikaliseringsprocesser, samt översiktligt förklara hur grammatikalisering av tempus-, aspekt-, negations- och kongruensmarkörer sker i språk
• redogöra för förhållandet mellan semantiska roller och grammatiska relationer
• redogöra för begreppet transitivitet
• analysera och redogöra för markering av grammatiska relationer hos både huvud- och dependentmarkering i för studenten tidigare okända språk
• förklara skillnaden mellan språk med fri och bunden ordföljd, samt förhållandet mellan ordföljden i satser och bundna morfem
• definiera och redogöra för begreppen tempus, aspekt och modalitet, samt redogöra för skillnaden mellan aspekt och aktionsart
• redogöra för begreppen perfektiv - imperfektiv
• redogöra för skillnaden mellan presupposition, realis och irrealis
• på en översiktlig och elementär nivå redogöra för skillnaden mellan logisk och språklig negation

Dessutom läses ytterligare två delkurser om vardera 7,5 hp ur det utbud av fristående kurser i ämnet som finns för innevarande termin.

Innehåll

Delkurs 1: Semantik och pragmatik, 7,5 hp,

Kursen syftar till att ge en introduktion till vetenskaplig beskrivning av språklig betydelse. Historisk genomgång av olika ansatser till beskrivning av språklig betydelse inom lingvistiken. Grundläggande semiotik. Både lexikal och kompositionell semantik behandlas. Extensioner och extensionell analys (mängdlära). Definitioner och prototyper. Introduktion till sanningsvillkorssemantik och logisk analys. Relationen mellan semantik och pragmatik. Grundläggande pragmatik: presupposition, troper (t.ex. ironi, metafor och metonymi), talakter, konversationella maximer, artighet och implikatur.

Delkurs 2: Funktionell grammatik, 7,5 hp.

Funktionell grammatik som teoretisk inriktning. Lexikon, ord och morfem. Enkla och komplexa satser. Argumentstruktur. Verbklasser. Grammatiska relationer och markering. Ordföljd. Tempus, aspekt och modalitet. Negation

Dessutom läses ytterligare två delkurser om vardera 7,5 hp ur det utbud av fristående kurser i ämnet som finns för innevarande termin.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsnings-, övnings- och examinationsmoment. Studentens egna lärandeaktiviteter är av avgörande vikt för arbetet på kursen.

Examination

Se respektive delkurser. För att erhålla betyget VG på hela kursen krävs att detta betyg erhållits på minst 22,5 högskolepoäng i delkurserna.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Övriga föreskrifter

Kursen får ej medtagas i examen som fristående kurs om motsvarande moment lästs inom annan kurs som ingår i examen.