Att veta och lita på vad du har fått höra: Frågor inom vittnesmålets epistemologi och etik
Kursplan, Avancerad nivå, 5FT111
- Kod
- 5FT111
- Utbildningsnivå
- Avancerad nivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Teoretisk filosofi A1N
- Betygsskala
- Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U)
- Fastställd av
- Institutionsstyrelsen, 10 mars 2020
- Ansvarig institution
- Filosofiska institutionen
Behörighetskrav
Behörig är den som uppfyller fordringar för kandidatexamen i humaniora eller motsvarande utländsk examen.
Mål
Kursens syfte är att introducera studenter till olika problem och teorier kring vittnesmål (testimony). Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
- redogöra för huvudinriktningar inom kunskapsteoretiska diskussioner om vittnesmål, inklusive reduktionism och icke-reduktionism, och centrala idéer inom debatten om epistemisk orättvisa.
- redogöra för olika tillvägagångssätt för vittnesmål, samt de filosofiska problem som de leder till.
- kontextualisera diskussioner om vittnesmål inom språkfilosofi och etik.
- identifiera några viktiga konsekvenser som val mellan olika teorier har för kunskapsteori, etik och andra ämnen.
- analysera styrkor och svagheter i de teorier vi studerar.
Innehåll
Det mesta av det vi vet, vet vi eftersom någon har berättat det för oss. Stora delar av vår kunskap om världen, andra människor, till och med oss själva, är baserad på information vi har fått från andras vittnesbörd. Detta beroende av vittnesbörd verkar fragilt. Eftersom det är omöjligt att ständigt kontrollera sanningsenligheten och noggrannheten i våra källor, tvingas vi att förlita oss på de vittnesbörd vi får från andra. Denna dubbelhet är en central del av det filosofiska intresset för vittnesbörd, i synnerhet vittnesbördets epistemologi.
Samtidigt har det faktum att vi grundligt förlitar oss på andra avgörande etiska konsekvenser för vad vi gör när vi berättar saker för andra, och vad som kan göras mot oss genom hur saker och ting sägs till oss. Särskilda etiska och politiska frågor uppstår när någons vittnesmål ges mindre trovärdighet än det borde beroende på irrelevanta fördomar kring talaren.
Denna kurs kommer att kretsa kring dessa och omgivande frågor om vittnesbörd genom att fokusera på ämnen som vittnesbördens status bland andra källor till kunskap, grunden för vår motivering till att tro vad andra berättar för oss, i vilken utsträckning vittnesmål är en mekanism för att överföra kunskap mellan agenter, vilken typ av trolöshet som är involverad i att ljuga eller i otillbörligt vittnesbörd, och vilken typ av orättvisa som är involverad i att bortse från vad några säger på grund av fördomar om vilka de är eller vilken grupp de tillhör.
Undervisning
Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier.
Examination
Kunskapskontrollen sker skriftligt i form av en hemuppgift.
Masterstudenter förväntas lämna in något längre och utförligare uppsatser än C-studenter, och högre krav ställs på den
vetenskapliga kvaliteten.
Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.