Allmänt

Denna kurs kan ingå i samhällsvetarprogrammet, ekonomprogrammet, lärarprogrammet 140-220 poäng samt lärarprogrammet 210/330 högskolepoäng vid Uppsala universitet. Den kan också läsas som fristående kurs. Kursplanen är godkänd av Ekonomisk-historiska institutionens styrelse.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna

* analysera hur resursanvändning, teknologi, institutionella förutsättningar och handel påverkat länders/regioners utveckling och underutveckling under perioden ca 1700-2000.

* analysera hur globalisering, kolonialism, ekonomiska kriser och internationella konflikter påverkat länders/regioners ömsesidiga beroende, utveckling och underutveckling.

* redogöra för centrala utvecklings- och tillväxtteorier samt kritiskt diskutera hur dessa påverkar utvecklingspolitik.

* redogöra för begreppet samt företeelsen globalisering i relation till kursens övriga innehåll.

* kritiskt diskutera argument för och emot frihandel.

* självständigt behandla en avgränsad vetenskaplig fråga gällande utvecklingsfrågor under 1900-talet i en kortare pm.

Innehåll

Kursen behandlar ekonomisk omvandling och ömsesidigt beroende mellan olika världsdelar och regioner genom exempelvis handel, kolonialism och globalisering. Ett historiskt perspektiv används för att förstå Asiens, Afrikas och Latinamerikas utveckling i relation till Västvärldens. Tyngdpunkten ligger på perioden från 1800 och framåt, men kursen behandlar översiktligt utvecklingen från cirka 1650. De centrala ekonomisk-historiska frågeställningarna rörande globalisering problematiseras och de viktigaste teoretiska redskapen för hur man beskriver och kritiskt analyserar ekonomisk tillväxt och utveckling i ett långsiktigt internationellt perspektiv introduceras. Användandet av resurser och dess konsekvenser för utveckling behandlas i relation till frågor om integration och hållbar tillväxt. Både utvecklingsländernas utvecklingsproblem och de nyligen industrialiserade ländernas väg till välstånd behandlas.

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar, handledning och seminarier.

Examination

Kursen examineras genom aktivt deltagande i seminarier, skriftlig tentamen och PM-skrivande.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.