Behörighetskrav

Statskunskap C eller motsvarande kunskap. För programstudenter antagna till termin 3 på Masterprogrammet i politik och internationella studier, Masterprogrammet i utvecklingsstudier eller Politices masterprogram krävs att programkurser om minst 45 hp är avklarade.

Mål

Målet med kursen är att introducera studenterna till ett urval av den samtida teoretiska litteraturen om internationella relationer (IR) genom att fokusera på forskningsbaserade monografier skrivna för professionella forskare inom området. I och med att detta är den enda IR-kursen på avancerad nivå vid Statsvetenskapliga institutionen är den särskilt lämpad för studenter som vill skriva sin masteruppsats inom IR. Dess främsta syfte är inte att täcka alla underdiscipliner inom internationell politik, såsom säkerhetsstudier, utrikespolitisk analys, internationell politisk ekonomi, internationella organisationer etc. Snarare försöker kursen presentera de olika sätt på vilka teorier används för att förklara och förstå internationella frågor. På grundnivå fokuserar ofta undervisningen inom IR på en jämförelse av olika 'ismer', såsom realism, liberalism och konstruktivism. Kunskap om dessa 'ismer' kan vara användbart för att förstå många av de samtida teoretiska debatterna inom IR men behöver inte upprepas på avancerad nivå. Istället fokuserar kursen på olika nivåer och typer av teorier om internationell politik samt hur dessa kan operationaliseras. De fem sätt att teoretisera som kursen fokuserar på utgår ifrån idéhistoria, metateori, institutionell teori, sociologisk teori och diskursiva praktiker. På det viset täcker kursen en rad olika teoretiska perspektiv såsom nyinstitutionalism, socialkonstruktivism, internationell historia, praktikteori och feminism.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

1. Förstå, sammanfatta och diskutera ett urval av de viktigaste sätten att teoretisera internationella relationer;
2. Utvärdera dessa olika sätt med avseende på de teoretiska antaganden och metoder de använder och de problem i internationell politik som de kan vara bäst lämpade att analysera;
3. Presentera och diskutera vetenskapliga arbeten inom IR med sina kolleger.

Innehåll

Kursinnehåll, undervisning och upplägg

Varje vecka tillägnas ett sätt att teoretisera internationella relationer. Detta sätt representeras av en bok som du själv kommer att utvärdera genom en bokrecension. Vi har två undervisningstillfällen per vecka. På måndagar kommer vi vanligtvis att ha ett seminarium om förra veckans monografi och på tisdagar hålls introduktionsföreläsningen för den kommande veckans bok/teoretiska perspektiv. I slutet av kursblocket kommer ett undervisningstillfälle att ägnas åt individuell diskussion av de preliminära idéer studenterna har för sina avslutande kurspapper. Studenterna kommer få nästan tre veckor undervisningsfri tid för att skriva sina avslutande kurspromemorior. Dessa presenteras vid en gemensam två dagar lång workshop där studenterna också kommer att agera opponent och kommentera en av sina kollegors promemoria.

Själva undervisningen består av två centrala komponenter. Å ena sidan kretsar den kring seminarierna, där studenterna presenterar läsningen för veckan (med en handout) som sedan diskuteras och/eller förklaras. Varje vecka börjar också med en två timmars föreläsning och/eller helgruppsdiskussion. Det passet avser att presentera och kontextualisera det sätt att teoretisera internationell politik som diskuteras under veckan. Å andra sidan omfattar undervisningen också en handledningskomponent. Varje vecka skriver studenterna en kritisk granskning av veckans bok, för vilken de får individuell återkoppling, inklusive betyg. Här följer kursen en strategi för kontinuerlig bedömning, där det huvudsakliga syftet inte är betyget som sådant, utan snarare att löpande svara på de behov och intressen som finns hos de enskilda studenterna.

Undervisning

Kursen kommer att hållas i seminarieform, vilket utöver ett aktivt deltagande i själva seminarierna innebär kortare uppsatser varje vecka, en muntlig presentation samt en längre uppsats. Undervisningsspråket är engelska.

Examination

1. Seminarier: inledning och deltagande (20 %). Varje student kommer att inleda ett seminarium. De som presenterar seminariet bör göra ett skriftligt utkast (åt alla) som sammanfattar de viktigaste punkterna i deras inledning och de viktigaste frågorna som de vill ta upp till diskussion. Presentationerna ska inte sammanfatta boken kapitel för kapitel, eftersom alla har läst den, utan gå direkt till det de finner viktigast. Detta betyg kombineras med ett deltagandebetyg för att kunna utvärdera den muntliga delen av kursen. Seminariefrånvaro måste meddelas i förväg och ha en giltig motivering.
2. Läsning och bokrecensioner (40 %). Studenterna förväntas läsa kurslitteraturen inför varje tillfälle och förbereda en kritisk bokrecension av veckans bok. Dessa kritiska läsningar bör helst innehålla en kortfattad sammanfattning av de viktigaste teser texten presenterar samt kommentarer och frågor om läsningen. Det är viktigt att formulera en egen uppfattning och bedömning av boken, och inte bara en sammanfattning av läsningen. Ju längre vi kommer i kursen, desto fler jämförelser med tidigare litteratur kan göras, vilket kan vara till hjälp. Vänligen gör också klart i dessa recensioner vad du inte förstår. Det är obligatoriskt att ställa 2-3 frågor om det som du inte förstod eller tyckte var oklart. Bokrecensionerna fungerar som en viktig feedback. Deadline för bokrecensionerna är samma dag som seminariet, dvs innan seminariet.
3. Final essay (40%) (For more details, consult the complete course syllabus)

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.