Behörighetskrav

Filosofie kandidatexamen med humanistiskt eller samhällsvetenskapligt huvudområde. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten ha uppnått följande kunskaper och färdigheter:

• Kunskaper om den historiska utvecklingen av användarperspektiv och användarbehov i digitala informationssystem.
• Kunskaper om epistemologiska förutsättningar för att studera informationsstrukturer och funktioner hos olika digitala plattformar och sammanlänkade system och hur de inverkar på informationsförmedling.
• Kunskaper om deltagandekultur i digitala kontexter och hur denna kultur och dess produktionsformer kan förstås och analyseras utifrån olika modeller.
• Färdighet att kritiskt beskriva och analysera digitala länkade plattformar och system med avseende på användar- och informationsförmedlande perspektiv.

Innehåll

Syftet med kursen Informationsförmedling och användarperspektiv i den digitala tidsåldern är att ge en bättre förståelse för informationsförmedlande digitala plattformar som innehåller material som är relevant för digital humaniora. Kursen anlägger ett historiskt perspektiv på den centrala roll som användare har i nutidens digitala miljöer. I fokus för kursen står också de element och faktorer som inverkar på användares informationsanvändning och bruk av digitala infrastrukturer. Betydelsen av länkat innehåll och nätverksekologi diskuteras med särskilt avseende på funktionalitet och algoritmer. Kursen syftar även till att ge kunskaper om deltagandekultur och deltagandepraktiker av relevans för digital humaniora.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, laborativa inslag och gruppövningar. Alla undervisningsinslag som innehåller någon form av examination är obligatoriska och utebliven medverkan ska kompenseras med en kompletteringsuppgift. Det är rekommenderat men inte nödvändigt att kursdeltagarna har en egen bärbar dator att använda sig av i undervisningen.

Examination

Examination sker genom ett skriftligt individuellt PM, muntliga och skriftliga seminarieövningar, samt redovisning av uppgifter och övningar gjorda individuellt eller i grupp.

För att uppfylla kursfordringarna krävs aktivt deltagande i de examinerande seminarierna. En student som missar ett enstaka obligatoriskt undervisningstillfälle ska lämna in en kompletteringsuppgift, vars omfattning ska motsvara den arbetsinsats som skulle krävts för förberedelser och aktivt deltagande vid undervisningstillfället.

På kursen ges regelmässigt ett ordinarie tentamenstillfälle och ett omtentamenstillfälle. Omtentamenstillfället är även sista dag för inlämning av kompletteringsuppgifter. Därefter hänvisas studenten till nästa gång kursmomentet ges, som regel nästföljande läsår.

Student som önskar slutföra kompletteringsuppgifter från ett tidigare kurstillfälle kommer företrädesvis att ges uppgifter som ingår i ett aktuellt kursinnehåll.

Samtliga moment på kursen bedöms med något av betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare