Allmänt

Kursen kan ingå i:

Religionsvetarprogrammet, 180 hp

Teologprogrammet, 180 hp

Kandidatprogram i religionsvetenskap, 180 hp

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, 270 hp

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 330 hp

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Historia A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A1/1)

Mål

Efter genomgången kurs ska studenten ha tillägnat sig grundläggande kunskaper om religioner och livsåskådningar samt deras roll i historia och nutid i så väl svensk som global kontext. Studenten ska ha utvecklat ett kritiskt förhållningssätt till olika framställningar av teologi, religion och livsåskådning och dessutom ha förvärvat grundläggande färdigheter för att använda religionsvetenskapliga metoder.

Allmänna färdighetstränande mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• använda grundläggande religionsvetenskaplig terminologi på ett adekvat sätt,
• uppvisa förmåga till kritiskt tänkande genom såväl skriftligt som muntligt deltagande i akademiska diskussioner,
• uppvisa metodisk medvetenhet,
• utföra sökningar i bibliotekets kataloger och databaser,
• tillämpa grundläggande källkritiska metoder samt problematisera tillförlitligheten hos olika informationskällor,
• följa normerna för akademiskt skrivande och uppvisa grundläggande förmåga till korrekt referenshantering,
• kritiskt diskutera hur kunskap om religion kommuniceras i yrkes- eller samhällsrelaterade sammanhang.

Innehåll

Vilken roll har religioner och livåskådningar spelat genom historien? Vilken funktion har de för hur människor tänker och agerar i vår samtid? Hur relaterar människor till varandra i ett mångreligiöst och pluralistiskt samhälle? Sådana och liknande frågor är utgångspunkter för vetenskapliga studier inom religionsvetenskap/teologi. Kursen ger en introduktion i religionsvetenskapens och teologins olika problemområden, teorier och metoder. Detta sker under fyra delkurser där undervisningen relaterar till aktuell forskning med empirisk-praktiska, historiska, exegetisk-hermeneutiska och filosofiska perspektiv. Kursen tar sin utgångspunkt i en svensk kontext. Tonvikten läggs på judendom, kristendom och islam. I kursen ingår även introduktion till studier av hinduism och buddhism. Under kursen behandlas också frågor om hur religion kommuniceras i yrkes- eller samhällsrelaterade sammanhang.

Delkurs 1: Att studera religion i samtiden, 5 hp

Delkursen introducerar religion som ett mångfacetterat fenomen i det nutida samhället. Kursen presenterar konkreta exempel på olika uttryck för religion och visar hur de kan tolkas med hjälp av olika teorier, metoder och perspektiv. Kursen ger därutöver grundläggande träning i att analysera samtiden i relation till religionsvetenskapliga frågeställningar.

Delkursmål

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• ge exempel på hur religion kommer till uttryck på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå,
• redogöra för några empiriska metoder och diskutera vilken kunskap om religion i samtiden dessa metoder ger,
• redogöra för och på en grundläggande nivå använda ett par teorier om religion på samtida exempel,
• redogöra för hur olika källor, avsändare och målgrupper påverkar olika framställningar av religion,
• reflektera över religionsvetenskapliga och teologiska perspektiv i olika professioner.

Examination

Delprov (1 hp)

Delprov (2 hp)

PM (2 hp)

Seminarier (0 hp)

Delkurs 2: Religioner i historia och nutid, 12 hp

Delkursen behandlar hinduism, buddhism, judendom, kristendom och islam. Fokus ligger på historiskt formativa perioder och hur religionerna har vuxit fram utifrån politiska, geografiska och sociala sammanhang samt i relation till varandra. Perspektiv som kultur, mångfald och genus behandlas genomgående. Under delkursen presenteras och diskuteras texter, tolkningstraditioner, grundtankar, läroinnehåll, symboler och bildanvändning. Delkursen ger exempel på hur människor har utövat dessa religiösa traditioner och hur de praktiseras idag.

Delkursmål

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• redogöra för huvuddragen i hinduism, buddhism, judendom, kristendom och islam samt dessa traditioners historiska framväxt utifrån kronologiska, idémässiga/teologiska och geografiska aspekter,
• identifiera och förstå konsekvenser av formativa perioder inom hinduism, buddhism, judendom, kristendom och islam,
• beskriva framväxten av olika praktiker och ge exempel på hur hinduism, buddhism, judendom, kristendom och islam framträder som levd religion.

Examination

Hinduism och buddhism: Delprov (3 hp), Seminarium (0 hp)

Judendom: PM (3 hp), Delprov (0 hp), Seminarium (0 hp)

Kristendom: Muntlig grupptentamen (3 hp), Seminarium (0 hp)

Islam: Delprov (2 hp), PM (1 hp), Seminarium (0 hp)

Delkurs 3: Bibeln och Koranen, 6 hp

Delkursen ger en introduktion till textsamlingarna Hebreiska bibeln (Gamla testamentet), Nya testamentet och Koranen och en inblick i texternas olika genrer, innehåll och tillkomst. Under delkursen läses och jämförs olika källtexter med speciellt fokus på centrala teologiska teman och viktiga gestalter. Vidare introduceras olika judiska, kristna och muslimska tolkningstraditioner, liksom ett vetenskapligt förhållningssätt till texterna.

Delkursmål

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• översiktligt redogöra för innehållet i Bibeln och Koranen, såsom gudsbilder och viktiga gestalter,
• översiktligt redogöra för de historiska sammanhang som texter i Bibeln och Koranen har tillkommit,
• uppvisa kunskap om olika textgenrer,
• diskutera och kontextualisera hur Bibelns och Koranens textsamlingar sammanställts,
• analysera och diskutera innehållet i ett urval av texter.

Examination

Skrivning (6 hp)

Seminarier (0 hp)

Delkurs 4: Livsåskådningar, 7 hp

Delkursen behandlar vad livsåskådningar är och vilka funktioner de kan ha i människors liv. Uppfattningar om Gud, människa, natur, samhälle och moral studeras ur ett livsåskådningsperspektiv. Under delkursen diskuteras religiösa och sekulära livsåskådningar, individ- och kollektivorienterade livsåskådningar samt relationen mellan livsåskådningar och maktordningar. Vidare undersöks hur man kan bedöma rimligheten i skilda förhållningssätt till andra människors religiösa eller sekulära livsåskådningar. Genomgående tränas förmågan att kritiskt granska och argumentera för eller emot livsåskådningsmässiga ställningstaganden.

Delkursmål

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• redogöra och visa förståelse för vetenskapliga perspektiv på vad livsåskådningar kan vara, hur de fungerar och hur de kan gestaltas,
• diskutera några samtida livsåskådningsrelaterade teman som gudsbild, människosyn, etiska förhållningssätt och religiös mångfald,
• analysera och diskutera ett urval av historiska och samtida uttolkningar av kristen och muslimsk teologi, filosofi och etik,
• argumentera för ett eget ställningstagande till något livsåskådningsrelaterat problem,
• uppvisa kunskap om hur livsåskådningar relaterar till kulturella och samhälleliga maktordningar.

Efter avslutad delkurs förväntas studenten på Ämneslärarprogrammet kunna:

• översiktligt beskriva livsåskådningspedagogiska perspektiv samt diskutera hur man som religionslärare kan arbeta med dessa,
• översiktligt beskriva begreppen religion och vetenskap samt diskutera olika möjliga sätt att förstå relationen mellan dessa,
• på ett grundläggande sätt reflektera kring egna existentiella föreställningar och värderingar i syfte att utveckla det egna förhållningssättet till religion och livsåskådning.

Examination

Skrivning (4 hp)

PM (3 hp)

Seminarier (0 hp)

Undervisning

Undervisningen på campuskursen består av föreläsningar och seminarier samt icke lärarlett arbete i basgrupper. Seminarierna är obligatoriska. Även föreläsningen om informationssökning är obligatorisk. Deltagande i föreläsningarna är i allra högsta grad önskvärt eftersom föreläsningarna underlättar inläsningen och bearbetningen av kurslitteraturen avsevärt.

Distanskursen är i huvudsak nätbaserad och genomförs i lärplattformen Distans. Uppgifter och obligatoriska seminarier fullgörs inom angiven tid enligt lärarens instruktioner.

Dator med internetuppkoppling är en förutsättning för att kunna följa kursen på såväl campus som distans.

Undervisningstillfällen i kursen kan komma att genomföras på andra nordiska språk eller på engelska.

Examination

Examinationen på kursen genomförs i form av seminarier, PM, skrivningar, delprov och muntlig grupptentamen, se examination under respektive delkurs.

Seminarier betygssätts med U­-G. Samtliga övriga examinatoriska moment betygssätts med U-G-VG.

På distanskursen ersätts salsskrivning och muntlig tentamen med hemskrivning.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från de angivna examinationsformerna och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Övriga föreskrifter

God färdighet i att läsa engelska förutsätts. Studenten förutsätts under hela kursen arbeta självständigt.

Övergångsbestämmelser

Om kursen upphör eller genomgår större förändringar ges tre examinationstillfällen enligt denna kursplan under tre terminer. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan examination ske även senare.

Kursen får inte medtas i en examen tillsammans med kursen Religionsvetenskap A (5RT001, 5RT011).