Behörighetskrav

Filosofie kandidatexamen med humanistiskt eller samhällsvetenskapligt huvudområde. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten ha uppnått följande kunskaper och färdigheter:

·Kunskaper om biblioteks- och informationsvetenskapens tillblivelse och historiska utveckling

·Kunskaper om tongivande forskningsinriktningar inom biblioteks- och informationsvetenskapen samt dessa inriktningars teoretiska och empiriska särdrag och likheter.

·Kunskaper om aktuell forskning och forskningspraktiker i biblioteks- och informationsvetenskapen.

·Färdighet att beskriva och analysera både informationsbegreppets betydelser och bruk inom olika delar av biblioteks- och informationsvetenskapen och informationsbegreppets relation till kunskapsbegreppet.

·Färdighet att driva en forskningsbaserad diskussion av hur biblioteks- och informationsvetenskapen kan ge kunskapsbidrag till digital humaniora.

Innehåll

Kursen introducerar bibliotek- och informationsvetenskap som ett forskningsfält i gränslandet mellan humaniora och samhällsvetenskap. Kursens första hörnsten är en orientering i tongivande forskningsinriktningar inom biblioteks- och informationsvetenskapen samt dessa inriktningars teoretiska och empiriska särdrag och likheter. Kursen andra hörnsten är en genomgång av samtida forskning och forskningspraktiker. Urvalet av nedslagspunkter är i del baserat på den informations- och biblioteksvetenskapliga forskning som bedrivs vid Institutionen för ABM men inkluderar också forskning och forskningsinriktningar som har haft stor intellektuell betydelse för disciplinens utveckling och samtida karakteristik. I kursen läggs vikt vid att utforska informationsbegreppets olika betydelser och bruk samt informationsbegreppets relation till kunskapsbegreppet.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Alla undervisningsinslag som innehåller någon form av examination är obligatoriska och utebliven medverkan ska kompenseras med en kompletteringsuppgift. Det är rekommenderat men inte nödvändigt att kursdeltagarna har en egen bärbar dator att använda sig av i undervisningen.

Examination

Examination sker genom ett skriftligt individuellt PM, muntliga och skriftliga seminarieövningar, samt redovisning av uppgifter och övningar gjorda individuellt eller i grupp.

För att uppfylla kursfordringarna krävs aktivt deltagande i de examinerande seminarierna. En student som missar ett enstaka obligatoriskt undervisningstillfälle ska lämna in en kompletteringsuppgift, vars omfattning ska motsvara den arbetsinsats som skulle krävts för förberedelser och aktivt deltagande vid undervisningstillfället.

På kursen ges regelmässigt ett ordinarie tentamenstillfälle och ett omtentamenstillfälle. Omtentamenstillfället är även sista dag för inlämning av kompletteringsuppgifter. Därefter hänvisas studenten till nästa gång kursmomentet ges, som regel nästföljande läsår.

Student som önskar slutföra kompletteringsuppgifter från ett tidigare kurstillfälle kommer företrädesvis att ges uppgifter som ingår i ett aktuellt kursinnehåll.

Samtliga moment på kursen bedöms med något av betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare