Svenska 2 för ämneslärare

30 hp

Kursplan, Grundnivå, 5SV205

Kod
5SV205
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde(n) med fördjupning
Litteraturvetenskap G1F, Svenska G1F, Utbildningsvetenskap G1F
Betygsskala
Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U)
Fastställd av
Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper, 2 juni 2020
Ansvarig institution
Institutionen för nordiska språk

Allmänt

Kursen ges inom ämneslärarprogrammet och ingår i andra terminens ämnesstudier i svenska.

Kursansvarig institution är Institutionen för nordiska språk. Kursen ges i samverkan med Litteraturvetenskapliga institutionen.

Behörighetskrav

Minst 23 hp från Svenska 1

Mål

​Syftet med kursen är att ge utvecklade ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper om språk och litteratur. Kursen ger språksociologiska perspektiv på språket som ett uttrycks- och kommunikationsmedel samt kunskap om språken och språkförhållandena i Sverige och övriga Norden. Vidare ska kursen ge översiktlig kunskap i stilhistoria, förmåga att läsa litteratur från olika historiska epoker samt ökade färdigheter i litterär analys. Kursen utvecklar förmåga att anlägga ämnesdidaktiska perspektiv på språk och texter från olika tider och språksamhällen.

ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR KURSEN

Kunskap och förståelse

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

  • visa grundläggande kunskap om språksituationen i Sverige och övriga Norden samt om språkets roll i samhället
  • visa grundläggande kunskap om den västerländska litteraturhistorien samt om litteraturhistorieskrivning och kanon
  • visa kunskap om ämnesdidaktiska perspektiv på språk och texter från olika tider och språksamhällen.

Färdighet och förmåga

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

  • tillämpa språkvetenskapliga och litteraturvetenskapliga textanalytiska metoder
  • planera och genomföra kortare undervisningsmoment utifrån grundläggande didaktiska val
  • producera funktionella texter, såväl muntliga som skriftliga, på god svenska och på en grundläggande akademisk nivå.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

  • kritiskt reflektera över språk, litteratur och lärande utifrån ett grundläggande vetenskapligt förhållningssätt.

MÅL FÖR RESPEKTIVE DELKURS

L3. Äldre litteratur: från antiken till 1850-talet, 7.5 hp

Efter genomgången delkurs ska studenten kunna:

  • förklara och tillämpa de begrepp som används vid litterär diskussion och analys, främst av lyrik och prosa
  • visa kännedom om centrala verk inom den västerländska litteraturen och sätta dessa i samband med samhällsutveckling och det litterära systemets förändring
  • visa förmåga till kritisk och reflekterande läsning av skönlitterära texter, samt självständigt analysera och diskutera dessa texter ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv.

L4. Nyare litteratur: från 1850 till nutid, 7.5 hp

Efter genomgången delkurs ska studenten kunna:

  • förklara och tillämpa de begrepp som används vid litterär diskussion och analys, främst av lyrik och prosa
  • visa kännedom om centrala verk inom den västerländska litteraturen och sätta dessa i samband med samhällsutveckling och det litterära systemets förändring
  • visa förmåga till kritisk och reflekterande läsning av skönlitterära texter, samt självständigt analysera och diskutera dessa texter ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv
  • visa en ökad förmåga att analysera och producera texter i tal och skrift.

N3. Språk i användning, 7.5 hp

Efter genomgången delkurs ska studenten kunna:

  • redogöra för grundläggande sociolingvistiska perspektiv
  • beskriva och exemplifiera språklig, däribland flerspråkig, variation och förändring i det svenska samhället, ​ur såväl ämnesteoretiskt som ämnesdidaktiskt perspektiv
  • tillämpa olika textanalytiska metoder för analys och bedömning av elevtexter.

N4. Grannspråken i Norden, 7.5 hp

Efter genomgången delkurs ska studenten kunna:

  • visa kännedom om den nordiska språksituationen och de skandinaviska tal- och skriftspråken
  • tillämpa ändamålsenliga strategier för att förstå danska och norska texter
  • planera undervisningsmoment om grannspråk för gymnasieelever
  • diskutera språksystematiska och språksociologiska skillnader och likheter inom den nordiska språkgemenskapen ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv.

Innehåll

Kursen består av fyra delkurser.

​L3. Äldre litteratur: från antiken till 1850-talet, 7.5 hp

L4. Nyare litteratur: från 1850 till nutid, 7.5 hp

N3. Språk i användning, 7.5 hp

​N4. Grannspråken i Norden, 7.5 hp

L3. Äldre litteratur: från antiken till 1850-talet, 7.5 hp

Delkursen behandlar litteratur från antiken fram till 1850-talet och inkluderar ett ämnesdidaktiskt perspektiv på skönlitterära texter. Tyngdpunkten ligger på lyrik och prosa.

L4. Nyare litteratur: från 1850 till nutid, 7.5 hp

Delkursen behandlar litteratur från 1850-talet och fram till och med nutid och inkluderar ett ämnesdidaktiskt perspektiv på skönlitterära texter. Tyngdpunkten ligger på lyrik och prosa.

N3. Språk i användning, 7.5 hp

Delkursen behandlar språkets struktur, variation och förändring med hänsyn till sociala, regionala och situationella faktorer. Det språkliga samspelets roll som skapare och upprätthållare av sociala relationer i skola och samhälle uppmärksammas. I delkursen ingår även analys och bedömning av elevers texter.

N4. Grannspråken i Norden, 7.5 hp

Delkursen behandlar grannspråken i Norden i ett kontrastivt perspektiv. I kursen ingår läsning av texter på danska och norska med koppling till undervisningspraktik.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarie- och gruppövningar. Obligatoriska kursuppgifter och skrivuppgifter förekommer.

Examination

Varje delkurs examineras separat. Examinationsformer som förekommer är obligatoriska seminarier, skriftlig och muntlig redovisning samt skriftlig och muntlig tentamen.

För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 hp. För student som inte blivit godkänd i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Student som underkänts i visst prov två gånger har på egen begäran efter hänvändelse till prefekten möjlighet att byta examinator eller examinationsform.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin