Allmänt

Fastställd den 18 maj 2020 av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott, Uppsala universitet, med stöd av 6 kap. 14 och 15 §§ högskoleförordningen (1993:100). Kursplanen träder i kraft den 15 augusti 2021.

Allmänt

Kursen är den första kursen som ingår i magisterprogrammet i komparativ och internationell skatterätt. Kursen omfattar 15 högskolepoäng (15 ECTS credits). Kursen är en obligatorisk kurs för magisterexamen (60 hp) enligt utbildningsplan fastställd den 12 maj 2020 av Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet. Kursen hålls på engelska.

Behörighetskrav

Vara antagen till Magisterprogrammet i komparativ och internationell skatterätt.

Mål

Kursens mål som förväntade studieresultat

Efter kursen ska studenterna på individnivå kunna:

• förstå grundläggande inkomstskatterättsliga begrepp och principer,
• jämföra olika system för att beskatta inkomster,
• förstå grundläggande begrepp och principer i individbeskattningen,
• jämföra olika system för individbeskattning,
• analysera internrättsliga begrepp i den internationella skatterätten från ett principiellt, systematiskt och komparativrättsligt perspektiv,
• identifiera problem och analysera relevant rättsligt material gällande obegränsad och begränsad skattskyldighet,
• jämföra olika system för företagsbeskattning,
• förstå de relevanta rättsliga begreppen vid beskattning av aktiebolag och deras aktieägare,
• förstå skattefrågor som uppstår vid beskattning av företagsgrupper,
• förstå olika metoder för att beskatta företagsomstruktureringar och -förvärv,
• uttrycka, muntligt och skriftligt, de ovannämnda förmågorna. 

Betygskriterier

Betyg ges enligt skalan underkänd (U), godkänd (B), icke utan beröm godkänd (Ba) och med beröm godkänd (AB). Även betygen F-A används.

För betyget "B" ska studenten ha tillägnat sig alla lärandemål på ett beskrivande, sammanfattande, genomtänkt och analytiskt sätt.

För nästa betygssteg "Ba" ska studenten, utöver kraven för betyget B, ha visat förmåga att anlägga ett analytiskt förhållningssätt som är strukturerat, självständigt och som uttrycker ett kritiskt förhållningssätt.

För det högsta betygssteget, "AB", ska studenten, utöver kraven för betyget Ba, ha visat god analytisk förmåga som är välstrukturerad, välgenomtänkt och som uttrycker en mycket god kritisk förmåga, som ger studenten redskapen för att uttrycka åsikter och uppfattningar som är grundade i övertygande argumentation och hög grad av självständighet.

Innehåll

På kursen behandlas grundläggande aspekter av inkomstbeskattningen av individer och företag. Ämnet studeras ur komparativrättsligt perspektiv. Detta innebär att lösningar på principiellt betydelsefulla skatterättsliga problem analyseras och diskuteras med användning av flera länders inkomstskatteregler.

Kursen består av tre huvudsakliga delar. Den första delen avser grundläggande inkomstskatterättsliga principer och begrepp. Viktiga aspekter i denna del är begreppen skattesubjekt och beskattningsbar inkomst, neutralitetsprincipen, skatteförmågeprincipen och skatterättslig symmetri. En fördjupad studie sker avseende principerna om obegränsad och begränsad skattskyldighet. Skatteavtal och EU-fördragen behandlas i begränsad utsträckning. Detsamma gäller förfarande- och uppbördsfrågor.

Kursens andra del fokuserar på individbeskattning. Detta inbegriper en studie av olika angreppssätt vid utformningen av det skatterättsliga inkomstbegreppet (cedulära, duala och globala system), progressiva skattesatser, personliga och familjerelaterade skatteförmåner, kostnadsavdrag och olika metoder för att beskatta kapitalinkomster. Den sistnämnda frågan inkluderar olika system för att beskatta investeringsinkomster och beskattningen av kapitalvinster (t.ex. beskattning av fiktiva inkomster). En fördjupad studie görs av olikheter i beskattningen mellan personer som är hemmahörande i ett land och utomlands bosatta personer (t.ex. avseende progressionseffekter, kostnadsavdrag och källskattesystem).

Den tredje delen avser grundläggande företagsbeskattning. Först studeras sådana principiella frågor om bestämningen av beskattningsunderlaget som är gemensamma oavsett i vilken rättslig form ett företag bedrivs (t.ex. vad som är beskattningsbara intäkter och avdragsgilla kostnader, periodiseringsfrågor, avskrivningar och kopplingen till företagens redovisning). Därefter behandlas skattefrågor som uppstår specifikt avseende olika typer av företags­former (t.ex. enskilda näringsidkare, handelsbolag, truster och aktiebolag). Särskilt studeras beskattningen av aktiebolag, varvid fokus ligger på bildande och upplösning av aktiebolag, vinstutdelningar, förhållandet mellan beskattningen av aktiebolaget och dess ägare (vilka kan vara fysiska personer eller andra juridiska personer). Skatteproblemen som uppstår i före­tags­grupper - exempelvis gällande vinstutdelning, förlustutjämning, omstruktureringar och skatteundandraganden - studeras också.

Undervisning

All undervisning och allt material är på engelska. Undervisningen sker främst genom interaktiva lektioner, som struktureras på följande sätt. Studenterna tillhandahålls läsmaterial och uppgifter på ett visst tema, som ska förberedas inför varje lektion. På lektionen leder läraren diskussionen på det aktuella temat, och studenterna tillfrågas att förklara läsmaterialet och föreslå lösningar på de utdelade uppgifterna. Kursen innehåller också introducerande föreläsningar och studiebesök.

Deltagande i alla undervisningsmoment är obligatoriskt. Om en student uteblir från fler än tre tillfällen (lektioner, föreläsningar, studiebesök och eventuellt andra moment) kommer kompletteringsuppgifter att ges (se den bifogade undervisningsplanen).

Under kursen ska studenterna färdigställa skriftliga och muntliga uppgifter. Om det finns särskilda skäl kan kursföreståndaren medge undantag från sådana uppgifter. Om ett sådant undantag medges måste ändå en kompletteringsuppgift utföras.

Mer detaljerad information om undervisningen ges i den bifogade undervisningsplanen. Instruktionen är baserad på den bifogade litteraturlistan. Ytterligare material kommer att tillhandahållas under kursen.

Examination

För att kunna tillgodoräkna sig kursen med åtminstone godkänt resultat krävs att respektive student fullföljer alla obligatoriska moment. Efter två veckor hålls ett flervalsprov som kan ge godkänt eller underkänt. Syftet med provet är att bedöma studenternas initiala förståelse för inkomstskatterättsliga begrepp och principer. Kursen betygssätts på basis av en skriftlig tentamen vid kursens slut (med fem timmars skrivtid), en skriftlig promemoria och en muntlig föredragning.

Mer detaljerad information finns i den bifogade undervisningsplanen. Om särskilda skäl finns får examinatorn göra undantag från den ordinarie examinationsformen och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Studenter som underkänns har möjlighet att prövas på nytt (se den bifogade undervisningsplanen).

Den skriftliga tentamen sker med kurslitteraturen tillgänglig, vilket betyder att lagstiftning, kurslitteratur och annat kursmaterial får användas. Ordböcker och studentens egna anteckningar är också tillåtna hjälpmedel.

Det är förbjudet att använda vilseledande åtgärder för att påverka utgången av en tentamen eller annan form för examination som skriftliga arbeten (promemorior). Detta inbegriper bland annat följande punkter. En student får inte använda otillåtna hjälpmedel under en skriftlig tentamen. Det är också förbjudet att använda någon annans skriftliga arbete och påstå att det är ens eget arbete, eller med andra ord, plagiat är inte tillåtet. Se närmare i de särskilda instruktioner som ges under kursen i detta avseende. Om vilseledande åtgärder används leder det till underkänt resultat, men också till att studenten anmäls till Disciplinnämnden vid Uppsala universitet. Disciplinnämnden kan utfärda formella varningar eller utestänga en student från undervisningen för en period av upp till sex månader.

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande av kurser vid ett annat utbildningsprogram

Kursföreståndaren beslutar i enligt med 6 kap. 6-8 §§ högskoleförordningen om tillgodoräknande av motsvarande kurser vid andra universitet.

Delegationer

Det delegeras till programföreståndaren att utfärda undervisningsplan och till kursföreståndaren att utfärda litteraturförteckning. Dessa ska årligen underställas utbildningsutskottet. Detta sker i programrapporten.