Klinisk anatomi med embryologi

15 hp

Kursplan, Grundnivå, 3MC162

Det finns en senare version av kursplanen.
Kod
3MC162
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde(n) med fördjupning
Biomedicin G1F, Medicinsk vetenskap G1F
Betygsskala
Godkänd (G), Underkänd (U)
Fastställd av
Programkommittén för läkarprogrammet, 3 mars 2021
Ansvarig institution
Institutionen för medicinsk cellbiologi

Allmänt

Kursen ingår i det direkt legitimationsgrundande Läkarprogrammet (360hp). Utbildningen inom programmet följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

Behörighetskrav

Godkänd kurs Människokroppens byggnad och funktion samt godkänt fallbaserat grupparbete ur Medicinsk cellbiologi.

Mål

A. Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

  1. beskriva utvecklingen från befruktning till det tidiga embryot (embyonalvecka 4) samt beskriva placentans struktur, anläggning och funktion, 
  2. förklara stamcellers betydelse och embryomorfologiska mekanismer under embryots utveckling, beskriva organogenesen för de centrala organsystemen med utgångpunkt från ektoderm, mesoderm och endoderm samt förklara teratologiska mekanismer,
  3. beskriva rörelseapparatens uppbyggnad, förklara de strukturella och funktionella förutsättningarna för kroppens rörlighet och stabilitet samt tillämpa grundläggande anatomisk terminologi för plan, lägen, riktningar och rörelser,
  4. ange latinskt namn och topografiskt läge för anatomiska strukturer i hals, arm, bröstkorg, buk, rygg, bäcken, ben och huvud, samt relatera dessa strukturers anatomiska uppbyggnad och läge till deras funktion,
  5. ange latinskt namn och topografiskt läge för kroppens blod- och lymfkärl, redogöra för respektive blodkärls försörjningsområde, samt ange exempel på vanliga anatomiska kärlvariationer och deras kliniska betydelse,
  6. ange latinskt namn och topografiskt läge för kroppens nerver, redogöra för respektive nervs innerveringsområde, samt beskriva de vanligaste anatomiska variationerna av nerver och deras kliniska betydelse, och
  7. förklara principerna för olika radiologiska avbildningstekniker och deras kliniska tillämpningar.

B. Färdigheter och förmågor

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

  1. identifiera anatomiska strukturer i hals, arm, bröstkorg, buk, rygg, bäcken, ben och huvud på en dissekerad kropp samt kunna tillämpa basal dissektionsteknik.
  2. identifiera anatomiska strukturer på bilder framtagna med radiologiska avbildningstekniker.

C. Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

  1. redogöra för vikten av samt uppvisa ett etiskt förhållningssätt i samband med dissektion av donerade kroppar och till helkroppsdonation.

Innehåll

Kursen Klinisk anatomi med embryologi behandlar bildningen av embryo och foster, placenta, embryonala mekanismer och stamcellers funktion, embryots morfogenes och organogenes, samt teratologi. Allmän osteologi, samt rörelselära avseende övre och nedre extremiteter och bål med fokusering på ben, leder och muskler. Topografisk anatomi avseende hals, arm, ben och rygg med fokus på inre organ, kärl, nerver, muskler/ fascior och leder. Topografisk anatomi avseende bröstkorg, buk och bäcken med fokus på bålvägg, inälvor, kärl och nerver. Topografisk anatomi avseende huvud med fokus på kärl, nerver och sinnesorgan. Tillämpad (klinisk) anatomi med utgångspunkt från dissekerade anatomiska förhållanden. Etik och förhållningssätt till anatomisk dissektion och helkroppsdonation. Diagnostiska avbildningsmetoder: grunder om metodik och tolkning av radiologiska bilder. Radiologisk avbildning inom bröstkorg, buk, bäcken och rörelseapparaten.

Undervisning

Undervisningen sker i form av gruppövningar, datorövningar, dissektioner, preparatdemonstrationer, seminarier och föreläsningar. Obligatoriska moment är seminarier i etik och förhållningssätt samt deltagande vid minst en dissektion. Viss undervisning kan ske efter kl 17 och under veckoslut. De i kursplanen beskrivna målen specificeras i särskilda studiehandledningar.

Examination

Examination sker medelst skriftliga delprov i embryologi, rörelseapparatens deskriptiva anatomi och radiologi. Dessutom sker praktisk/muntlig examination vid dissekerad kropp, praktisk examination av dissektionsteknik på dissekerad kropp samt bedömda avsnitt vid  de obligatoriska momenten. Kursen avslutas med skriftlig tentamen.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Studerande som underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen ytterligare fyra (4) gånger (= totalt fem (5) tentamensprov). Efter fem (5) underkända tentamensprov kan den studerande förlora sin utbildningsplats. Programkommittén kan dock, om synnerliga skäl föreligger, medge rätt till ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Även inlämning av så kallad blank skrivning räknas som tentamenstillfälle.

Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två (2) underkända tentamina. Studerande som underkänts på praktisk examination har rätt att genomgå ytterligare prov två (2) gånger.

Övriga föreskrifter

För detaljerad beskrivning av mål, innehåll, undervisning och examination, se studiehandledning och lärplattformen.

Övergångsbestämmelser

Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna (330hp) men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, ska anses ha antagits till en utbildning till en läkarexamen enligt de nya bestämmelserna (360hp).

Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en utbildning som leder till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna har möjlighet att söka till denna utbildning (LP6) i enlighet med regelverket för antagning till senare del. En sådan antagning kan innebära att den sökande behöver komplettera sina studier.

Student som antagits och påbörjat men inte avslutat en utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna (330hp) är behörig att söka utbildning till en läkarexamen enligt de nya bestämmelserna (360hp). I samband med denna ansökan kommer ett förfarande med tillgodoräknande av tidigare utbildning att genomföras för att avgöra på vilken termin/kurs studenten ifråga har möjlighet att börja. För att i sådana fall påbörja det legitimationsgrundande programmet krävs att den ansökande studenten kan beredas studieplats.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin