Allmänt

Kursen ingår i det direkt legitimationsgrundande Läkarprogrammet (360 hp). Utbildningen inom programmet följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

Behörighetskrav

Godkänt betyg på kurserna Farmakologi, Fysiologi, Klinisk anatomi med embryologi, Medicinsk cellbiologi, Medicinsk mikrobiologi, Metabolism och endokrinologi, Människokroppens byggnad och funktion, Neurobiologi, Patologi och immunologi, PU 1-2 och PU 3-4 samt på momentet PU 5 (propedeutisk utbildning) ur kursen Klinisk medicin 1. Vidare förutsätter tillträde till kursen att regionen bereder plats för vederbörande vid verksamhetsförlagt lärande (VFU).

Mål

Omfattande ämnesområdena reumatologi, hudsjukdomar och sexuellt överförbara infektioner, ortopedi, endokrinologi, endokrin kirurgi, bröstkörtelns sjukdomar, njursjukdomar, urologi, nutrition, radiologi, klinisk kemi och klinisk patologi:

A. Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. Identifiera symtom och fynd som relaterar till skador och sjukdomar inom ovan nämnda medicinska ämnesområden med särskilt fokus på det vanliga och farliga, redogöra för utredning av dessa, beskriva relevanta differentialdiagnoser, såväl ur ett primär- som slutenvårdsperspektiv, samt föreslå lämplig vårdnivå.
2. Redogöra för förekomst, etiologi, patofysiologi, morfologi, kliniska manifestationer, diagnostik, differentialdiagnostik, utredning, behandlingsmöjligheter, uppföljning, prognos avseende sjukdomar och tillstånd inom ovan nämnda medicinska ämnesområden med särskilt fokus på det vanliga och farliga.
3. Relatera basvetenskapliga kunskaper till patofysiologi, morfologi, kliniska manifestationer, behandling och prognos av skador och sjukdomar inom ovan nämnda medicinska ämnesområden.
4. Redogöra för initialt omhändertagande och behandling av akuta skador och sjukdomar inom ovan nämnda medicinska ämnesområden.
5. Redogöra för diagnostik, fysiologi, farmakologi och farmakologisk och icke-farmakologisk behandling av såväl akut som långvarig smärta vid vanliga och farliga sjukdomar och tillstånd inom ovan nämnda medicinska ämnesområden.
6. Redogöra för riskfaktorer för sjukdomar och skador inom ovan nämnda medicinska ämnesområden; screeningprogram och andra åtgärder för att förebygga/ minska risk för dessa sjukdomar och tillstånd , samt för att förebygga och behandla behandlingskomplikationer (inklusive efter kirurgi).
7. Förklara grundläggande begrepp inom nutrition och redogöra för betydelsen av och samband mellan näringsintag, energibalans och kroppssammansättning vid hälsa och sjukdom.
8. Förklara basal fysik och teknik bakom de olika diagnostiska och interventionella radiologiska metoderna, redogöra för basal strålbiologi, samt för strålrisker och strålskydd för patienter och personal.
9. Förklara relationen mellan radiologisk information, kliniska fynd och bakomliggande anatomi, fysiologi, farmakologi och patologi, samt redogöra för indikationer för och komplikationer till radiologiska undersökningar och ingrepp.
10. Förklara sambandet mellan vanliga patofysiologiska förändringar och klinisk-kemiska analysresultat, redogöra för hur provresultat kan variera hos friska individer, förklara betydelsen av den analytiska metodens egenskaper för tillförlitligheten av resultatet, inklusive basala begrepp som spridningsmått och variationskoefficient, samt beskriva kvalitetssäkringsaspekter vid klinisk-kemisk analysverksamhet.
11. Förklara smittskyddslagens innebörd och smittspårningssamtalets syfte vid sexuellt överförbara infektioner.
12. Redogöra för de lagar som reglerar obduktionsverksamhet, vävnadsbiobank, transplantation, samt bedöma när klinisk- eller rättsmedicinsk obduktion förordas.

B. Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. Inhämta riktad anamnes och utföra riktat status med avseende på sjukdomar och tillstånd inom ovan nämnda medicinska områden , sammanfatta, rapportera och dokumentera den inhämtade informationen muntligt och skriftligt med användande av för den aktuella disciplinen korrekt terminologi.
2. Identifiera symtom och tecken på sjukdomar inom ovan nämnda medicinska områden, samt urskilja sjukdomstillstånd som kräver specialistbedömning.
3. Utföra vanliga diagnostiska och terapeutiska procedurer inom ovan nämnda medicinska ämnesområden, samt ange indikationer och kontraindikationer för dessa.
4. Skriva adekvata röntgenremisser med korrekt terminologi och tolka utlåtanden.
5. Identifiera och tolka tydliga fynd i basala radiologiska undersökningar.
6. Ordinera relevanta laboratorieprover, inklusive prover för patientnära klinisk-kemiska analyser, vid vanliga sjukdomstillstånd, motivera när och varför dessa prover ska tas, samt tolka analysresultaten.
7. Välja adekvat typ av vävnadsprovtagning för klinisk patologisk undersökning i relation till kliniska frågeställningar, bedöma analysernas möjligheter och begränsningar, samt tolka och rapportera utlåtanden från sådana undersökningar (PAD-svar).

C. Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. Uppvisa ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt gentemot patienter, anhöriga och arbetskamrater i samband med undervisning/praktik inom ovanstående sjukdomsområden.
2. Utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt granska och värdera aktuell kunskap och samlad erfarenhet inom ovanstående sjukdomsområden.
3. Integrera och kritiskt värdera samlad information från kliniska, radiologiska, och laboratoriemässiga källor och förklara orsaker till avvikelser, samt förhållande mellan risk och nytta avseende diagnostik och behandling.
4. Diskutera och värdera för- och nackdelar med screening för vanliga cancersjukdomar.
5. Identifiera och diskutera etiska frågeställningar som uppkommer i samband med vävnadsprovtagning och biobankning, kliniska obduktioner, radiologisk diagnostik och organtransplantation.

Innehåll

Kursen omfattar ämnesområdena radiologi, klinisk kemi, klinisk patologi, reumatologi, hudsjukdomar och sexuellt överförbara infektioner, ortopedi, endokrinologi, endokrin kirurgi, bröstkörtelns sjukdomar, njursjukdomar, urologi och nutrition. I dessa ämnesområden integreras också prekliniska kunskaper samt kunskap i och om relevanta regelverk, etik och professionellt förhållningssätt.

Undervisning

Kursen inleds med två veckor där undervisningen delas mellan radiologi, klinisk kemi och klinisk patologi. Därefter sker teoretisk och patientnära praktisk undervisning inom följande medicinska ämnesområden: reumatologi, hudsjukdomar och sexuellt överförbara infektioner, ortopedi, endokrinologi, endokrin kirurgi, bröstkörtelns sjukdomar, njursjukdomar, urologi och nutrition. I anslutning till de ämnesinriktade studierna sker undervisning om relevanta regelverk, samt i etik och professionellt förhållningssätt. Prekliniska kunskaper integreras i denna undervisning, liksom teoretisk undervisning och tillämpningar av radiologi, klinisk kemi, klinisk patologi och nutrition. Undervisningen omfattar föreläsningar, praktisk träning i anamnestagning, undersökningsteknik, medicinska procedurer, samt laborationer, falldiskussioner, seminarier, patientdemonstrationer, auskultationer med handledande läkare, operationer, obduktioner, gästronder och deltagande i studentmottagningar. Deltagande i jourverksamhet ingår. Undervisningen sker i huvudsak vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, men den verksamhetsförlagda undervisningen kan även förläggas till andra sjukhus, företrädesvis inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion.

Examination

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen och praktiskt prov. Därutöver genomförs kontinuerligt praktiska examinationer i form av bedömda moment vid seminarier, falldiskussioner och laborationer, auskultationer med handledande läkare och gästronder, samt klinisk tjänstgöring vid studentmottagning eller motsvarande. På kursen används portföljexamination vilket innebär att studenterna skall dokumentera och spara genomförda moment, uppgifter, tester, samt bedömningar av "Entrusted Professional Activities" (EPA), värderingsförmåga, vetenskaplighet och professionellt förhållningssätt i en elektronisk portfölj. Det totala insamlade materialet utgör i slutet av en kurs underlag för betygsbeslutet godkänt eller underkänt.

För regelverk om frånvaro från obligatoriska moment samt regler för deltagande vid tentamen, se utbildningsplan.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Studerande som underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen ytterligare fyra (4) gånger (= totalt fem (5) tentamensprov). Efter fem (5) underkända tentamensprov kan den studerande förlora sin utbildningsplats. Programkommittén kan dock, om synnerliga skäl föreligger, medge rätt till ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Även inlämning av så kallad blank skrivning räknas som tentamenstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två (2) underkända tentamina. Studerande som underkänts på praktisk examination har rätt att genomgå ytterligare prov två (2) gånger, vid behov kan kompletterande klinisk tjänstgöring krävas. Studerande som ej blivit godkänd vid verksamhetsförlagd utbildning har rätt att genomgå förnyad klinisk tjänstgöring en gång.

Examinator kan med omedelbar verkan underkänna och avbryta en students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) om studenten visar sådana brister i kunskaper, färdigheter och/eller förhållningssätt att det finns påtaglig risk att studenten vid fortsatt VFU kan komma att skada sig själv eller annan person, värdefull egendom och/eller patients förtroende för sjukvården. I sådana fall skall en plan upprättas för studenten och delges honom eller henne skriftligen. I denna plan, som skall beslutas av programkommittén (PK), skall anges vilka brister i kunskaper, färdigheter och/eller förhållningssätt som föreligger, vilket stöd studenten kan få från institutionen i att åtgärda dessa, samt hur och när kontrollen av detta kan äga rum liksom hur denna skall gå till. En student har i sådana fall rätt till maximalt två kontrolltillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i någon VFU innan PK har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för fortsatt tjänstgöring. Beslut om den individuella studieplanen kan av PK delegeras till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentrepresentation.

Övriga föreskrifter

För detaljerad beskrivning av mål, innehåll, undervisning och examination, se studiehandledning och lärplattformen.

Övergångsbestämmelser

Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna (330 hp) men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, ska anses ha antagits till en utbildning till en läkarexamen enligt de nya bestämmelserna (360 hp). Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en utbildning som leder till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna har möjlighet att söka till denna utbildning (LP6) i enlighet med regelverket för antagning till senare del. En sådan antagning kan innebära att den sökande behöver komplettera sina studier. Student som antagits och påbörjat men inte avslutat en utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna (330 hp) är behörig att söka utbildning till en läkarexamen enligt de nya bestämmelserna (360 hp). I samband med denna ansökan kommer ett förfarande med tillgodoräknande av tidigare utbildning att genomföras för att avgöra på vilken termin/kurs studenten ifråga har möjlighet att börja. För att i sådana fall påbörja det legitimationsgrundande programmet krävs att den ansökande studenten kan beredas studieplats.