Klinisk medicin 3

30 hp

Kursplan, Avancerad nivå, 3NR021

Det finns en senare version av kursplanen.
Kod
3NR021
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Huvudområde(n) med fördjupning
Medicinsk vetenskap A1F
Betygsskala
Underkänd (U), godkänd (G)
Fastställd av
Programkommittén för läkarprogrammet, 3 mars 2021
Ansvarig institution
Institutionen för medicinska vetenskaper

Allmänt

Kursen ingår i det direkt legitimationsgrundande Läkarprogrammet (360 hp). Utbildningen inom programmet följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

Behörighetskrav

Godkänt betyg på kurserna Farmakologi, Fysiologi, Klinisk anatomi med embryologi, Medicinsk cellbiologi, Medicinsk mikrobiologi, Metabolism och endokrinologi, Människokroppens byggnad och funktion, Neurobiologi, Patologi och immunologi, PU 1-2 och PU 3-4 samt på momentet PU 5 (propedeutisk utbildning) ur kursen Klinisk medicin 1. Vidare förutsätter tillträde till kursen att regionen bereder plats för vederbörande vid verksamhetsförlagt lärande (VFU).

Mål

Omfattande ämnesområdena infektionssjukdomar, klinisk mikrobiologi, blod- och tumörsjukdomar, nervsystemets och musklernas sjukdomar, psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, samt klinisk genetik:

A. Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

  1. Relatera basvetenskapliga kunskaper, genetik och patofysiologi till kliniska manifestationer, prevention, behandling och prognos av sjukdomar och tillstånd inom ovan nämnda medicinska ämnesområden.
  2. Identifiera såväl exogena som ärftliga riskfaktorer och redogöra för prevention på olika nivåer inom ovan nämnda medicinska ämnesområden samt beskriva dessa sjukdomars och riskfaktorers globala spridning.
  3. Identifiera symtom och fynd som relaterar till tillstånd inom ovan nämnda medicinska ämnesområden, redogöra för utredning av dessa, samt beskriva relevanta differentialdiagnoser, såväl ur ett primär- som slutenvårdsperspektiv.
  4. Redogöra för förekomst, etiologi, ärftlighet, patofysiologi, kliniska manifestationer, diagnostik (inklusive presymtomatisk genetisk diagnostik i förekommande fall), differentialdiagnostik, utredning, behandlingsmöjligheter, behandlingskomplikationer, uppföljning och prognos avseende tillstånd inom ovan nämnda medicinska ämnesområden med särskilt fokus på det vanliga och farliga, samt betydelse av dessa tillstånd ur folkhälsoperspektiv.
  5. Redogöra för initialt omhändertagande, diagnostik och behandling av akuta tillstånd inom ovan nämnda medicinska ämnesområden.
  6. Redogöra för diagnostik, fysiologi, farmakologi och behandling av akut och långvarig smärta vid sjukdomar och tillstånd inom ovan nämnda medicinska ämnesområden.
  7. Redogöra för principer för, och motivera val av, kurativ eller palliativ cancerbehandling.
  8. Redogöra för indikationer för blodkomponentterapi samt förklara bakgrunden till transfusionsreaktioner och blodgruppstillhörighet.
  9. Redogöra för indikation och utförande av vanliga medicinska procedurer inom de ovan nämnda ämnena samt värdera fynden.
  10. Beskriva när och på vilket sätt farmakokinetiken och farmakodynamiken hos olika läkemedel som används inom ovan nämnda sjukdomsområden, kan påverka behandlingsutfallet.
  11. Redogöra för utredning och handläggning av vårdrelaterade infektioner.
  12. Redogöra för de vanligaste och farligaste mikroorganismernas infektionsspektra och hur deras virulensfaktorer och resistensmekanismer påverkar infektionsförlopp, risk för smittspridning, prevention och behandling.
  13. Beskriva och diskutera ekologiska konsekvenser av antibiotika- och biocidkonsumtion från individuell upp till global nivå.
  14. Redogöra för vanliga radiologiska och fysiologiska undersökningsmetoder, dess indikationer samt kunna tolka remissvar från dessa undersökningar, samt identifiera anatomiska strukturer och tydliga patologiska fynd i vanliga radiologiska undersökningar.
  15. Redogöra för hur relevanta svenska lagar reglerar olika former av tvångsvård, och samverkan mellan olika vårdgivare och myndigheter inkluderande anmälningsplikt.
  16. Redogöra för motivationsverktyg som används under patientsamtal samt grundläggande modeller för kommunikation ur grupp- och ledarskapsperspektiv. 

B. Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

  1. Inhämta riktad anamnes och utföra riktat status med avseende på ovan nämnda sjukdomar och tillstånd, genomföra basal utredning, sammanfatta, rapportera och dokumentera den inhämtade informationen muntligt och skriftligt med användande av för den aktuella disciplinen korrekt terminologi, samt urskilja sjukdomstillstånd och utredningsresultat som kräver specialistbedömning.
  2. Inhämta adekvat anamnes och utföra adekvat status vid olika former av smärttillstånd inom de ovan nämnda ämnesområdena.
  3. Genomföra vanliga medicinska procedurer inom ovan nämnda medicinska ämnesområden.
  4. Välja analys vid mikrobiologiska frågeställningar hos infektionspatienter utifrån immunstatus och infektionskänslighet, utvärdera och tolka analyssvar, inklusive resistensbestämningar, från det mikrobiologiska laboratoriet, samt bedöma olika laborativa metoders för- och nackdelar.
  5. Värdera suicidal intention och kvaliteten på bedömningsunderlaget, samt utifrån symtombild och suicidriskbedömning avgöra vårdnivå och adekvat initial behandling.
  6. Kommunicera besked om utredningsresultat, diagnos och behandling till en patient på ett sätt som överensstämmer med legala, etiska och medicinska krav.
  7. Skriva vårdintyg enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).
  8. Tillämpa kunskaper om barns och ungdomars normala utveckling vid bedömning av symtom hos barn.
  9. Identifiera tecken som kan vara förenat med att barn far illa på grund av försummelse, fysisk och psykisk misshandel och/eller sexuella övergrepp, samt skriva adekvat orosanmälan till socialtjänsten.
  10. Använda aktivt lyssnande och motivationsverktyg och visa empati i svåra patientsamtal.
  11. Tillämpa inlärningspsykologiskt baserade metoder för feedback och kommunikation, identifiera destruktiva kommunikationstekniker, ge och ta emot återkoppling på ett sakligt och konstruktivt sätt, samt tillämpa ett funktionellt synsätt i analyser av sitt eget beteende.
  12. Identifiera gruppsykologiska fenomen och funktionella ledarskapsbeteenden och tillämpa inlärningspsykologiskt baserade metoder för beteendeförändring och för att leda grupper.

C. Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

  1. Uppvisa ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt gentemot patienter, anhöriga och arbetskamrater oavsett kön, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet eller trosuppfattning i samband med undervisning/ praktik inom nämnda områden, samt anpassa sitt förhållningssätt till patientens aktuella tillstånd och använda ett värderingsfritt och professionellt språk.
  2. Bidra till lärande, samt ge och ta återkoppling på ett sakligt och konstruktivt sätt.
  3. Analysera nytta, begränsningar, risker och etiska konsekvenser av diagnostiska procedurer och behandlingar inom ovanstående sjukdomsområden.
  4. Utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt granska, värdera och presentera aktuell kunskap och samlad erfarenhet inom ovanstående sjukdomsområden.
  5. Analysera medicinska, etiska och juridiska aspekter och dilemman vid användning av tvång inom vården.
  6. Analysera sina egna kommunikativa tekniker och dess konsekvenser.
  7. Identifiera eget behov av beteendeförändring för att utveckla sitt professionella förhållningssätt.
  8. Diskutera och reflektera tillsammans med andra professioner över mänskliga rättigheters betydelse för hälso- och sjukvården och för hur vi ska bemöta och behandla patienter.

Innehåll

Kursen omfattar patofysiologi, diagnostik, och behandling av infektionssjukdomar, blod- och tumörsjukdomar - med särskilt fokus på maligna sjukdomar i endokrina organ och blodets celler, neurologiska sjukdomar, och psykiatriska syndrom hos vuxna och barn och ungdomar. I kursen ingår också kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som behövs för att kunna hjälpa patienter med malign sjukdom, såsom kunskap om akuta och sena komplikationer av malign sjukdom, palliativ medicin samt förmåga att ge svåra besked. Inom psykiatrin och barn- och ungdomspsykiatri behandlas också de särskilda förhållanden som kan föreligga i möte med patient med allvarlig psykiatrisk sjukdom eller beroendetillstånd, samt de regelverk och etiska aspekter som rör tvångsvård av individer med allvarlig psykiatrisk sjukdom eller beroendetillstånd, och situationer där barn misstänks fara illa. Fördjupning i samtalsfärdigheter och träning i den gemensamma delen i läkarkonsultationen, med särskilt fokus på samtal som kompliceras av negativa patientreaktioner och/eller bristande samsyn med patienten, övning i att använda, motivationsverktyg och att visa ett empatiskt förhållningssätt. Introduktion till grundläggande psykologiska teorier och praktiska modeller av betydelse för förmågan att fungera professionellt som ledare och medarbetare i det dagliga medicinska arbetet.

Undervisning

Undervisningen i de kliniska ämnena har sin tyngdpunkt i studentaktiverande moment, såsom fallbaserade seminarier och gruppövningar, strukturerade patientnära arbetsuppgifter inom slutenvård och övrig vård och omsorg, studentmottagning, auskultation vid kliniskt arbete, demonstrationer, färdighetsträning, laborationer, samt ett självständigt arbete utifrån given frågeställning. Föreläsningar ges som stöd och komplement till litteraturstudier. Deltagande i jourverksamhet ingår. Schemalagd undervisning i ledarskap och kommunikation omfattar föreläsningar, färdighetsträning i grupp och simuleringsövningar med skådespelare samt seminarier. Under terminen arbetar studenterna med en terminsuppgift som syftar till att identifiera och förändra ett eget mindre funktionellt beteende. Resultatet av detta arbete redovisas i en strukturerad rapport. Undervisningen sker i huvudsak vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, men den verksamhetsförlagda undervisningen kan även förläggas till andra sjukhus, företrädesvis inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion.

Examination

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen och praktiskt prov. Därutöver genomförs kontinuerligt praktiska examinationer i form av bedömda moment vid seminarier, falldiskussioner och laborationer, auskultationer med handledande läkare och gästronder, samt klinisk tjänstgöring vid studentmottagning eller motsvarande. På kursen används portföljexamination vilket innebär att studenterna skall dokumentera och spara genomförda moment, uppgifter, tester, samt bedömningar av "Entrusted Professional Activities" (EPA), värderingsförmåga, vetenskaplighet och professionellt förhållningssätt i en elektronisk portfölj. Det totala insamlade materialet utgör i slutet av en kurs underlag för betygsbeslutet godkänt eller underkänt.

För regelverk om frånvaro från obligatoriska moment samt regler för deltagande vid tentamen, se utbildningsplan.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Studerande som underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen ytterligare fyra (4) gånger (= totalt fem (5) tentamensprov). Efter fem (5) underkända tentamensprov kan den studerande förlora sin utbildningsplats. Programkommittén kan dock, om synnerliga skäl föreligger, medge rätt till ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Även inlämning av så kallad blank skrivning räknas som tentamenstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två (2) underkända tentamina. Studerande som underkänts på praktisk examination har rätt att genomgå ytterligare prov två (2) gånger, vid behov kan kompletterande klinisk tjänstgöring krävas. Studerande som ej blivit godkänd vid verksamhetsförlagd utbildning har rätt att genomgå förnyad klinisk tjänstgöring en gång.

Examinator kan med omedelbar verkan underkänna och avbryta en students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) om studenten visar sådana brister i kunskaper, färdigheter och/eller förhållningssätt att det finns påtaglig risk att studenten vid fortsatt VFU kan komma att skada sig själv eller annan person, värdefull egendom och/eller patients förtroende för sjukvården. I sådana fall skall en plan upprättas för studenten och delges honom eller henne skriftligen. I denna plan, som skall beslutas av programkommittén (PK), skall anges vilka brister i kunskaper, färdigheter och/eller förhållningssätt som föreligger, vilket stöd studenten kan få från institutionen i att åtgärda dessa, samt hur och när kontrollen av detta kan äga rum liksom hur denna skall gå till. En student har i sådana fall rätt till maximalt två kontrolltillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i någon VFU innan PK har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för fortsatt tjänstgöring. Beslut om den individuella studieplanen kan av PK delegeras till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentrepresentation.

Övriga föreskrifter

För detaljerad beskrivning av mål, innehåll, undervisning och examination, se studiehandledning och lärplattformen.

Övergångsbestämmelser

Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna (330 hp) men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, ska anses ha antagits till en utbildning till en läkarexamen enligt de nya bestämmelserna (360 hp). Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en utbildning som leder till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna har möjlighet att söka till denna utbildning (LP6) i enlighet med regelverket för antagning till senare del. En sådan antagning kan innebära att den sökande behöver komplettera sina studier. Student som antagits och påbörjat men inte avslutat en utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna (330 hp) är behörig att söka utbildning till en läkarexamen enligt de nya bestämmelserna (360 hp). I samband med denna ansökan kommer ett förfarande med tillgodoräknande av tidigare utbildning att genomföras för att avgöra på vilken termin/kurs studenten ifråga har möjlighet att börja. För att i sådana fall påbörja det legitimationsgrundande programmet krävs att den ansökande studenten kan beredas studieplats.

Litteraturlista saknas.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin