Behörighetskrav

120 hp varav 30 hp matematik och 60 hp fysik inklusive Astrofysik I. Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Mål

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

• redogöra för de avgörande globala egenskaperna hos olika slags stjärnor under stjärnutvecklingens gång.
• förklara de fysikaliska processer som styr en stjärnas struktur och utveckling.
• förklara hur en stjärnas egenskaper yttrar sig i t.ex. Hertzsprung Russell-diagrammet.
• redogöra för hur spektrallinjer bildas i stjärnatmosfären och tolka stjärnspektra kvalitativt.
• redogöra för hur man bestämmer grundämnessammansättning och andra fysikaliska parametrar.
• redogöra för de senaste årens framsteg inom fältet och illustrera problem som återstår att lösa.

Innehåll

Bakgrund: Grundläggande fysik för gas och strålning i en stjärnas inre och dess atmosfär. Växelverkan mellan elektromagnetisk strålning och materia. Materiens tillstånd i solen och stjärnor, nukleära reaktioner, opacitet. Energitransport i solen och stjärnor. Ekvationer för stjärnornas struktur.

Tillämpningar: Jämförelse mellan observationer och teoretiska förutsägelser. Stjärnbildning. Grundämnesbildning under olika faser av stjärnornas utveckling. Röda jättestjärnor som en avancerad fas av stjärnutvecklingen. Solens och stjärnornas variabilitet och pulsation. Supernovor som drivare av den galaktiska utvecklingen. Exotiska stjärnor: vita dvärgar, neutronstjärnor och svarta hål.

Undervisning

Föreläsningar, inlämningsuppgifter, seminarier och litteraturuppgift.

Examination

Aktivt deltagande i seminarier (2 hp) och inlämningsuppgifter (4 hp). Skriftlig och muntlig redovisning av litteraturuppgift (4 hp).

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en enskild student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.