Allmänt

Kursen ingår i det direkt legitimationsgrundande Läkarprogrammet (360hp). Utbildningen inom programmet följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

Behörighetskrav

Godkänd kurs i Människokroppens byggnad och funktion, i Medicinsk cellbiologi och i Klinisk anatomi med embryologi, samt godkänt fallbaserat grupparbete ur kursen Metabolism och endokrinologi

Mål

A. Kunskap och förståelse

Efter kursen skall studenten på fördjupad nivå, dvs med en förståelse för kopplingen mellan anatomi och funktion, kunna

1. beskriva centrala nervsystemets utveckling, hjärnans och ryggmärgens makroskopiska anatomi, nervsystemets celltyper, neuronal kommunikation och dess plasticitet
2. redogöra för det anatomiska och cellulära underlaget, fysiologiska och molekylära mekanismer för de sensoriska delarna av nervsystemet, plasticitet och regeneration
3. redogöra för det anatomiska och cellulära underlaget, fysiologiska och molekylära mekanismer för motoriska funktioner, samt kopplingen mellan sensorik och motorik
4. redogöra för det anatomiska och cellulära underlaget, fysiologiska och molekylära mekanismer för autonoma funktioner, emotioner och kognitiva funktioner, samt kopplingen mellanhjärnans postnatala utveckling och emotioner/beteende
5. ge exempel på patologiska tillstånd/funktionsavvikelser vars symtombild kan förklaras av avvikande struktur och funktion i nervsystemet samt beskriva hur kliniska neurofysiologiska undersökningar utförs och vilken principiell information de kan bidra med

B. Färdigheter och förmågor

Efter kursen skall studenten kunna:

1. identifiera anatomiska strukturer i människans hjärna och ryggmärg,
2. utföra neurologiskt status och relatera dess olika moment till nervsystemets funktioner,
3. tillämpa kunskaper i funktionell neuroanatomi för lokalisation av skador/sjukdomar i nervsystemet

Innehåll

Kursen bygger vidare på kursen "Människokroppens byggnad och funktion". Kursen omfattar nerv- och gliacellers struktur och funktion, synaptisk transmission, centrala, perifera och autonoma nervsystemens struktur och funktion, blodförsörjning, hinnor och likvorcirkulation. Sinnesorganens struktur och funktion, somatosensorik, smärta. Motoriska enheten, reflexer, motorisk kontroll. Autonoma funktioner, biologiska rytmer, emotioner, belöningssystemet. Kognitiva funktioner: koncentration, inlärning och minne, tal och språk, beslutsfattande. Relevanta neurologiska och psykiatriska sjukdomar och funktionsavvikelser. Tillämpning av topografisk diagnostik.

Undervisning

Kursen ges i form av obligatorisk gruppundervisning, laborationer, seminarier, skriftlig och muntlig framställan. Utöver de obligatoriska momenten ges föreläsningar som stöd till litteraturstudierna. De i kursplanen beskrivna målen specificeras i särskild studiehandledning.

Examination

Kursen Neurobiologi avslutas med skriftlig tentamen. Därutöver sker examination i form av bedömda moment i de obligatoriska momenten. Vid frånvaro från obligatoriska moment eller underkänt på momentet erbjuds ett omexaminationstillfälle under terminen eller om det inte är praktiskt möjligt med en rimlig arbetsinsats, nästföljande termin. Alternativt, där examinator bedömer så är förenligt med målet med det obligatoriska momentet, kan studenten göra en ersättningsuppgift som ska bedömas.

För regelverk om frånvaro från obligatoriska moment samt regler för deltagande vid tentamen, se utbildningsplan.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Studerande som underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen ytterligare fyra (4) gånger (= totalt fem (5) tentamensprov). Efter fem (5) underkända tentamensprov kan den studerande förlora sin utbildningsplats. Programkommittén kan dock, om synnerliga skäl föreligger, medge rätt till ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Även inlämning av så kallad blank skrivning räknas som tentamenstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två (2) underkända tentamina. Studerande som underkänts på praktisk examination har rätt att genomgå ytterligare prov två (2) gånger.

Övriga föreskrifter

För detaljerad beskrivning av mål, innehåll, undervisning och examination, se studiehandledning och lärplattform.

Övergångsbestämmelser

Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna (330hp) men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, ska anses ha antagits till en utbildning till en läkarexamen enligt de nya bestämmelserna (360hp). Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en utbildning som leder till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna har möjlighet att söka till denna utbildning (LP6) i enlighet med regelverket för antagning till senare del. En sådan antagning kan innebära att den sökande behöver komplettera sina studier. Student som antagits och påbörjat men inte avslutat en utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna (330hp) är behörig att söka utbildning till en läkarexamen enligt de nya bestämmelserna (360hp). I samband med denna ansökan kommer ett förfarande med tillgodoräknande av tidigare utbildning att genomföras för att avgöra på vilken termin/kurs studenten ifråga har möjlighet att börja. För att i sådana fall påbörja det legitimationsgrundande programmet krävs att den ansökande studenten kan beredas studieplats.