Behörighetskrav

För tillträde till termin 7 krävs att alla högskolepoäng från terminerna 1-5 är avklarade. Vidare förutsätter tillträde till kursen att regionen bereder plats för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

Utbildningen följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

Mål

Kursen avser att bibringa grundläggande ämnesinriktad kunskap i diagnostik och behandling inom ämnesområdena ortopedi, dermato- venereologi, reumatologi, urologi, njurmedicin, och tumörsjukdomar samt klinisk kemi så att läkarstudenten ges en god grund för den fortsatta utbildningen fram till läkarexamen samt kunskaper och färdigheter för att klara allmäntjänstgöringen som läkare. Fördjupning skall åstadkommas inom områden som tidigare vidrörts. Undervisningen syftar också till att integrera prekliniska och kliniska kunskaper inom de nyckelområden som behandlas under denna termin.

Undervisningen ska ge en fördjupad kompetens i anamnes- och statustagande avseende ortopedi, reumatologi, dermato-venereologi, njurar, urinvägar, manliga genitalia samt tumörsjukdomar. Vidare ska en fortsatt integrering av kliniska färdigheter och professionellt förhållningssätt fortgå under terminen liksom en utveckling av vetenskapliga färdigheter och förhållningssätt och att förstå bakgrunden till och tolka klinisk kemiska analyser.

Lärandemål

Efter kursen skall studenten kunna:

•  redogöra för diagnostik och behandling av urinvägarnas tumör-, infektion - och stensjukdomar, miktionsrubbningar samt de vanligaste sjukdomarna i prostata och manliga genitalia.
• förklara etiologi, symptom, diagnostik och behandling vid sexuellt överförda infektioner (STI).
• förklara uppkomsten av njurens glomerulära, interstitiella och vaskulära sjukdomar, tillämpa riktlinjer för utredning samt förklara och motivera behandlingsprinciperna vid dessa tillstånd.
• förklara hur akut njursvikt kan förebyggas och skillnaden mellan akut och kronisk njursvikt samt  redogöra för de olika behandlingsalternativen vid kronisk njursvikt.
• förklara och tillämpa begrepp inom patologi, tumörbiologi och tumörgenetik med relevans för uppkomst, kliniska manifestationer, diagnos, prognos, och behandling av maligna sjukdomar.
• förklara principerna för samt effekt och biverkningar av etablerade behandlingsmetoder för de mer vanligt förekommande tumörsjukdomarna.
• tillämpa basvetenskapliga kunskaper som möjliggör värdering och förklaring av patofysiologi, kliniska manifestationer, och terapeutisk intervention, vid sjukdomar inom huden samt led- och rörelseapparaten, inkluderande frakturlära, inflammatoriska led- och systemsjukdomar samt immunkomplexsjukdomar.
• förklara immun-komplexsjukdomarnas patogenes och identifiera symtom och kliniska tecken kopplade till specifika immun- komplexsjukdomar, planera och motivera kompletterande utredningar samt analysera förutsättningarna för terapi.
• förklara rörelseapparatens reaktion på trauma och  och redogöra för hur komplikationer förebyggs och behandlas.
• redogöra för smittskyddslagens innebörd och smittspårningssamtalets syfte vid STI (PU Etik & Rätt).
• självständigt värdera anamnes och specifika statusfynd inom kursens ämnesområden, och med hjälp av dessa föreslå fortsatt utredning, samt ge förslag till diagnos och behandling (PU undersökningsteknik).
• tillämpa adekvata strategier för ordination av relevanta klinisk kemiska analyser utifrån klinisk situation, kritiskt värdera analysresultaten och förklara orsaker till avvikelser i resultaten på individ- och gruppnivå.
• identifiera symtom och tecken förenliga med malign tumörsjukdom och beskriva vilka diagnostiska åtgärder för att bekräfta eller utesluta förekomst av sådan sjukdom.
• tillämpa den allmänna frakturläran; principer för primärt omhändertagande, utredningsgång och fortsatt behandling av frakturer och ledskador, samt ange och sammanfatta de viktigaste ortopediska sjukdomarna: etiologi, patologi, diagnostik, differentialdiagnostik, utredning, prognos och behandlingsmöjligheter.
• sammanfatta en hudanamnes och hudstatus samt korrekt använda biopsering vid diagnostik av hudsjukdomar.
• självständigt handlägga de vanligaste hudsjukdomarna, urskilja ovanliga men allvarliga sjukdomstillstånd som kräver dermatologbedömning, samt informera patienter om förebyggande åtgärder vid omgivningsutlöst hudsjukdom.
• diagnostisera inflammatoriska led-, muskel- och systemsjukdomar utifrån diagnostiska kriterier och kliniska och laboratoriemässiga fynd samt föreslå och förklara behandlingsprinciper för dessa.
• redogöra för grunderna i ledinjektionsteknik (PU undersökningsteknik).
• genomföra, och dokumentera i journal och intyg, undersökning av rörelseapparaten inkluderande funktionsstatus, ledstatus, och neurologiska bortfallssymtom, samt identifiera, värdera, och förklara fynden vid inflammatorisk och icke inflammatorisk led eller muskelsjukdom.
•  diskutera etiska problem som uppkommer i samband med transplantation av organ från levande donator (PU etik & Rätt).
• utifrån ett empatiskt och professionellt förhållningssätt kommunicera om stöd, prognos och behandlingsmöjligheter med patient drabbad av tumörsjukdom eller annan livshotande sjukdom (PU professionellt förhållningssätt).
• förklara innebörden av diagnostiska begrepp såsom sensitivitet, specificitet och prediktiva värden (PU vetenskaplighet & lärande).
• tillämpa basala statistiska metoder för bedömning av diagnostiska metoders tillförlitlighet och kliniska värde (PU vetenskaplighet & lärande).
• tillämpa biostatistiska begrepp och med hjälp av dessa göra vetenskapliga bedömningar av publicerade resultat (PU vetenskaplighet & lärande).
• översiktligt redogöra för forskningsetikens utveckling och dess roll för forskningsprocessen (PU vetenskaplighet & lärande).
• kunna formulera en strategi för att utifrån en klinisk frågeställning söka adekvat medicinsk information (PU vetenskaplighet & lärande).
• värdera vetenskaplig kvalitet i medicinsk forskning och redogöra för begreppet evidensbaserad medicin (PU vetenskaplighet & lärande).
• kritiskt granska och värdera riktlinjer och lokala vårdprogram i relation till evidensbaserad medicin (PU vetenskaplighet & lärande).

Innehåll

Den kliniska tjänstgöringen är förlagd till kliniker inom dermato-venereologi, reumatologi, ortopedi, urologi, njurmedicin, onkologi, onkologisk endokrinologi och hematologi samt till klinisk kemi, Akademiska laboratoriet. Kursens teoretiska delar omfattar också ovan nämnda områden. Dessutom ingår undervisning om Cancergenetik, tumörlära och vetenskaplighet.

Undervisning

Kursen inleds med två veckors integreringsperiod med cancergenetik och tumörlära, där kliniska och prekliniska ämnen sammanförs inom vissa medicinska nyckelområden. Under integreringsperioden ges undervisning i fysiologiska och patofysiologiska tillstånd i de under terminen relevanta organsystemen. Dessutom hålls under Integreringsperioden delkursen Vetenskaplighet II.

Därefter följer en 16 veckor lång period med undervisning i kliniska ämnen enligt ovan uppdelat i fyra block om fyra veckor. Teori, demonstration och så långt möjligt praktisk träning avseende diagnostiska och terapeutiska ingrepp såsom benmärgsaspiration, benmärgsbiopsi och sättning av urinvägskateter ingår i den kliniska tjänstgöringen. Praktisk träning avseende undersökningsteknik, gipsteknik, hudbiopsering samt injektionsteknik ingår.

Undervisningen omfattar obligatoriska moment i form av demonstrationer, laborationer, samt fallbaserat grupparbete. Tyngdpunkten i den obligatoriska undervisningen är förlagd till avdelnings- och mottagningstjänstgöring med patientnära arbete, demonstrationer, auskultation och ronder, samt tjänstgöring på operationsavdelningar. Jourtjänstgöring ingår. Utöver de obligatoriska momenten ges föreläsningar som stöd till litteraturstudier.

De flesta studenter har under kursen klinisk praktik utanför Akademiska sjukhuset under upp till åtta veckor. Under kursen ingår obligatoriska moment där studenterna förväntas delta i övningar där man tränar på varandra. Dessa moment är nödvändiga för att uppnå praktiska färdigheter enligt kursmålen och för att få en ökad förståelse för hur det upplevs att bli undersökt och utfrågad. Önskan om särskild anpassning eller undantag från att bli undersökt av medstudent ska påkallas av den enskilde studenten till kursledaren i god tid innan det aktuella undervisningsmomentet. Studenten ska kunna ange synnerliga skäl. Undantag får inte påverka möjligheterna att uppfylla kursmålen.

Kursen avslutas med tid avsatt för självstudier och examination.

Examination

Efter den inledande Integreringsperioden hålls en deltentamen.

Examination sker genom en avslutande skriftlig tentamen samt olika typer av praktisk examination samt bedömda avsnitt på obligatoriska moment. För godkänd kurs krävs också godkänt aktivt deltagande i duggor, demonstrationer, laborationer och fallbaserade grupparbeten samt godkänd verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Antal  provtillfällen:

Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare fyra (4) gånger (=totalt fem (5) tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan  Studiesociala komittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två (2) underkända tentamina.

Studerande som underkänts på praktiskt prov har rätt att genomgå praktiskt prov ytterligare en (1) gång (=totalt två (2) provtillfällen). Vid behov kan kompletterande klinisk tjänstgöring krävas. Om synnerliga skäl finns kan Studiesociala kommittén medge ytterligare ett (1) provtillfälle.

Studerande som underkänns eller uteblir från obligatoriskt moment får genomföra momentet vid ett senare tillfälle under terminen eller om det inte är praktiskt möjligt att ordna ett ersättningstillfälle med en rimlig arbetsinsats, nästföljande termin. Alternativt kan, där examinator bedömer så är förenligt med målet med det obligatoriska momentet, studenten göra en ersättningsuppgift som ska godkännas av examinator.

Avbruten praktik i förtid:

Studerande som ej blivit godkänd vid VFU får genomgå förnyad klinisk tjänstgöring en (1) gång. Om synnerliga skäl finns kan Studiesociala kommittén medge ytterligare tjänstgöringstillfälle. Examinator kan med omedelbar verkan underkänna och avbryta en studerande VFU om studeranden visar sådana brister i kunskaper, färdigheter och/eller förhållningssätt att det finns påtaglig risk att den vid fortsatt VFU kan komma att skada sig själv eller annan person, värdefull egendom och/eller patients förtroende för sjukvården. I sådana fall skall en plan upprättas för den studerande och delges honom eller henne skriftligen. I denna plan, som skall beslutas av Läkarprogrammets programkommitté (PK), skall anges vilka brister i kunskaper, färdigheter och/eller förhållningssätt som föreligger, vilket stöd studenten kan få från institutionen i att åtgärda dessa, samt hur och när kontrollen av detta kan äga rum liksom hur denna skall gå till. En student har i sådana fall rätt till maximalt två (2) kontrolltillfällen, dock högst ett (1) per år. Studenten får inte delta i någon VFU innan PK har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för fortsatt klinisk tjänstgöring. Beslut om den individuella studieplanen kan av PK delegeras till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentrepresentation.

För allmänna bestämmelser kring examination och VFU, se Uppsala universitets riktlinjer och Läkarprogrammets utbildningsplan.