Allmänt

Fastställd den 25 augusti 2009 av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott, Uppsala universitet, med stöd av 6 kap. 14 och 15 §§ högskole­förordningen (1993:100). Kursplanen träder i kraft den 26 augusti 2009. Reviderad den 17 september 2018, kursplanen träder i kraft den 1 januari 2019. Reviderad den 28 november 2018, kursplanen träder i kraft den 15 januari 2019. Reviderad den 7 mars 2023, kursplanen träder i kraft den 1 juli 2023.

Allmänt

Kursen omfattar 15 högskolepoäng (15 ECTS credits) och är en fristående kurs på grundnivå. Kursen vänder sig till alla som önskar sig grundläggande juridiska kunskaper. Den kan inte tillgodoräknas i juris kandidat- eller juristexamen.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Mål

Kursens mål som förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs ska studenterna visa

• översiktlig kunskap om rättssystemets uppbyggnad, rättskällor och juridisk metod,
• översiktlig kunskap om förhållandet mellan svensk rätt och EU-rätt,
• översiktlig kunskap om den förmögenhetsrättsliga systematiken,
• översiktlig kunskap om reglerna om allmän sakrätt avseende såväl lös egendom som fast egendom,
• översiktlig kunskap om reglerna om olika säkerhetsrätter och deras funktion,
• grundläggande kunskap om

1. reglerna om rättskapacitet och rättslig handlingsförmåga,
2. reglerna om avtal och de för allmänheten viktigaste avtalstyperna som köp av lös egendom, konsumentköp, fastighetsköp, bostadshyra och anställningsavtal,
3. reglerna om fordringsrätt,
4. reglerna om utomobligatoriskt skadestånd,
5. vad som är utmärkande för olika associationsformer,
6. huvudpunkterna i den arbetsrättsliga lagstiftningen om medbestämmande, anställ­ningstrygghet och jämställdhet,
7. de rättsregler som berör familjen, med tyngdpunkt på reglerna om makars, sambors och underårigas ekonomiska förhållanden,
8. reglerna om ingående och upplösning av äktenskap samt reglerna om barnrätt,
9. reglerna om successionsrätt.

• översiktlig kunskap om det svenska domstolsväsendet och om vissa former för tvistlösning,
• kännedom om innebörden av elementära processuella begrepp av betydelse i vardags­livet,
• kännedom om förutsättningarna för exekution i olika former,
• kännedom om hur straff- och tvistemålsprocesser inleds, fortsätts och avslutas,
• grundläggande kunskap om uppbyggnaden av det straffrättsliga systemet,
• grundläggande kunskap om rättssäkerhetsgarantierna i förvaltningsförfarandet i första instans, samt
• grundläggande kunskap om offentlighetsprincipen.

Efter genomgången kurs ska studenterna ha förmåga att

• identifiera juridiska problem i en ostrukturerad, komplex kontext,
• självständigt söka efter vanligt förekommande rättskällor,
• med hjälp av rättskällor formulera relevanta juridiska argument för och emot olika lösningar på juridiska problem och självständigt ta ställning i juridiska frågor genom att bedöma styrkan hos olika argument och väga dem mot varandra,
• se samspelet mellan rätt och samhälleliga mål så som ekonomisk effektivitet, jäm­ställdhet och hållbar utveckling, samt
• i muntlig såväl som skriftlig form, enskilt såväl som i samarbete med andra, kunna presentera juridiskt material, med särskild tonvikt på presentation av och argumentation för lösningar på juridiska problem.

Betygskriterier

För godkänt betyg (G) ska studenten visa grundläggande kunskap om principer och rättsregler samt förmåga att med rättsligt relevanta resonemang lösa juridiska problem inom de områden som kursen omfattar. Studenten ska därvid identifiera den eller de frågeställningar som behöver adresseras för att lösa ett givet problem på en grundläggande nivå, samt korrekt tillämpa relevanta rättsregler på de centrala omständigheterna och förklara vad detta ger för resultat.

För betyget väl godkänt (VG) ska studenten därutöver identifiera den eller de frågeställningar eller nyanser som behöver adresseras för att lösa ett givet problem på fördjupad nivå och genomgående föra ett strukturerat och preciserat resonemang utifrån relevanta rättskällor i enlighet med juridisk metod. Studenten löser vidare problemet utan väsentliga felaktigheter och oväsentligheter.

Innehåll

Kursen behandlar följande rättsområden: allmän rättslära, civilrätt, straffrätt, processrätt samt offentlig rätt, med bland annat statsrätt och allmän förvaltningsrätt. Kursen syftar till att ge allmänbildande och praktiskt användbara baskunskaper inom juridikens kärnområden civil-, straff- och processrätt. Den ska vidare ge en orientering om offentlighetsprincipen och de grundläggande rättssäkerhetsgarantierna i förvaltningsför­farandet.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier.

Studierna organiseras så att de studerande i basgrupper om några personer fortlöpande självständigt arbetar med problem inom kursens områden, varefter de redovisar och diskuterar lösningsförslagen vid seminarieundervisningen. Genom detta utvecklas de studerandes förmåga till konkret problemlösning och deras färdighet i muntlig framställning tränas. Aktivt deltagande i basgruppsarbetet är obligatoriskt.

Närvaro vid 75 procent av seminarieundervisningen är obligatorisk. Kursföreståndaren får i undervisningsplanen eller efter särskild prövning medge viss frånvaro från obligatorisk undervisning och därvid föreskriva ersättningsuppgifter.

Under perioden ska varje deltagare närvara vid en valfri domstolsförhandling (tvistemål eller brottmål) och därefter skriva en obligatorisk inlämningsuppgift där förhandlingen analyseras. Kursföreståndaren får i undervisningsplanen eller efter särskild prövning föreskriva ersättningsuppgift.

Examination

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. För godkänt resultat på kursen krävs, förutom godkänd tentamen, aktivt deltagande i seminarieundervisningen i den utsträckning som anges i kursplanen samt att den obligatoriska inlämningsuppgiften har fullgjorts.

Betyg på kursen sätts på grundval av tentamen. De betyg som ges på kursen är underkänd, U, och de godkända betygsgraderna G och VG.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

För den som underkänts erbjuds möjlighet till omtentamen (i enlighet med vad som framgår av bifogad undervisningsplan).

Tillåtna hjälpmedel vid tentamen är lagtext, obligatorisk kurslitteratur och undervisnings­material som tillhandahållits av läraren under kursen samt egna handskrivna eller datorförda anteckningar från denna kurs. Dessa anteckningar får göras i de ovan nämnda tillåtna hjälpmedlen eller på annat papper. Kompendiet med tentamensfrågor och svarskommentarer är dock inte tillåtet att ta med till tentamensskrivningen. Miniräknare (av traditionellt enkelt slag) och ordbok (dock ej juridisk) är också tillåtna.

Det är inte tillåtet att försöka vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas. Detta innebär t.ex. att det inte får finnas otillåtna hjälpmedel med under salsskrivningar. Det är även fusk att vid PM-skrivande utge annans text för att vara ens egen. Se vidare instruktioner om hänvisningar m.m. som lämnas under kursen. Den som på dessa eller annat sätt fuskar anmäls. Universitetets disciplinnämnd kan besluta om varning eller avstängning under en period om högst sex månader.

Övriga föreskrifter

Bilagor till kursplanen

1. Undervisningsplan
2. Förteckning över litteratur och andra läromedel

Delegationer

Det delegeras till kursföreståndaren att utfärda undervisningsplan och litteraturförteckning. Dessa ska årligen underställas utbildningsutskottet. Detta sker i kursrapporten.