Allmänt

Kursen ingår i det direkt legitimationsgrundande Läkarprogrammet (360 hp). Utbildningen inom programmet följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4/Matematik D [B4]

Vidare förutsätter tillträde till kursen att regionen bereder plats för vederbörande vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

Mål

A. Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. redogöra för olika professioners kompetens- och ansvarsområden inom hälso- och sjukvård samt förklara innebörden av interprofessionell kompetens,
2. beskriva hälsans bestämningsfaktorer och deras relation till hållbar utveckling samt förklara de viktigaste riskfaktorerna på individ- och samhällsnivå för ohälsa och sjukdom och hur dessa skiljer sig mellan olika socioekonomiska grupper,
3. redogöra för samtalsfärdigheter att använda i patient-läkarmötet och i detalj beskriva struktur och innehåll i patient-läkarmötets tre delar (patientens del, läkarens del och gemensam del),
4. redogöra för viktiga faktorer som påverkar patient-läkarrelationen och patientens möjligheter att medverka i sin vård,
5. redogöra för de grundläggande principerna för hälsofrämjande och förebyggande arbete,
6. redogöra för basala hygienregler,
7. förklara hur stick- och skärskador skall förebyggas,
8. beskriva juridikens och etikens relevans och plats inom hälso- och sjukvården, och grundläggande etiska värden i den svenska medicinska rätten,
9. beskriva de grundläggande reglerna kring sekretess och informationshantering inom hälso- och sjukvården,
10. beskriva de rättsliga ramarna för hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar, med fokus på patientsäkerhet och god vård,
11. beskriva innebörd och konsekvenser av vetenskaplig oredlighet
12. redogöra för de vetenskapsteoretiska och vetenskapshistoriska grunderna för det medicinska området, olika forskningsansatser, samt för grunderna i ett vetenskapligt förhållningssätt
13. förklara begreppet evidensbaserad medicin och dess betydelse för kliniskt beslutsfattande, samt förklara samband respektive olikheter mellan evidensbaserad kunskap och beprövad erfarenhet,
14. beskriva struktur och disposition för en vetenskaplig rapport och vetenskaplig artikel samt redogöra för hur en vetenskaplig hypotes och frågeställning formuleras och vad som menas med källkritik, och
15. redogöra för grundläggande begrepp inom beskrivande och analytisk statistik.

B. Färdigheter och förmågor

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. tillämpa basala hygienregler och använda personlig skyddsutrustning i kliniska situationer,
2. tillämpa tystnadsplikt och sekretessregler i kliniska och simulerade situationer,
3. genomföra ett strukturerat patientsamtal på vårdcentral
4. tillämpa aktivt lyssnande och ett empatiskt förhållningssätt i patientmötet,
5. ta blodtryck, utföra basalt status av hjärta och lungor samt genomföra simulerad venpunktion,
6. utföra basal statusundersökning av perifer cirkulation, buk samt öron, näsa och hals, lymfkörtlar och sköldkörtel,
7. genomföra basal hjärt- och lungräddning
8. göra en enklare analys av hälsorisker i befolkningen i ett visst geografiskt område,
9. tillämpa kunskap om beskrivande och analytisk statistik för att värdera och analysera vetenskapliga studier,
10. ur ett källkritiskt perspektiv självständigt söka och identifiera relevant bakgrundslitteratur i relevanta databaser samt muntligt och skriftligt presentera publicerade forskningsresultat, och
11. översiktligt analysera och värdera möjligheter och svagheter med metoder eller studieupplägg i en vetenskaplig artikel.

C. Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. bemöta medstudenter, patienter och lärare på ett respektfullt sätt, samt bemöta olika åsikter på ett professionellt sätt,
2. aktivt delta i basgruppsarbete/seminarier, ta ansvar för sitt eget lärande under studietiden,
3. identifiera och reflektera över betydelsen av patientens perspektiv i patientmötet,
4. reflektera över betydelsen av kön, genus, klass och etnicitet i patientmötet,
5. diskutera läkarens olika kompetenser utifrån CanMed modellen,
6. diskutera och formulera egna värderingar och reaktioner till döden,
7. känna till och värdera etiska frågeställningar i förhållande till dödshjälp, och
8. värdera trovärdigheten i en vetenskaplig artikel utifrån var den publiceras, av vem och i vilken form.

Innehåll

Kursen består av tre delkurser: Medicinsk introduktion, Professionell utveckling 1 och Professionell utveckling 2. Samtliga delkurser är uppbyggda kring sex olika strimmor som bygger på CanMed-modellen av läkarens kompetensområden: PU Professionellt förhållningssätt; PU Samtalsmetodik; PU Undersökningsteknik; PU Hälsa; PU Vetenskaplighet och lärande; samt PU Etik & rätt.

Undervisning

Undervisningen ges såsom obligatoriska moment i form av träning i bedömning av status, grupp­under­visning, falldiskussioner och seminarier samt verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Vidare ingår i skriftliga inlämningsuppgifter och muntlig presentation av förberett material i samband med seminarier. Utöver dessa obligatoriska moment ges föreläsningar som stöd, fördjupning och kontextualisering.

Under kursen ingår obligatoriska moment där studenterna förväntas delta i övningar där man tränar på varandra. Dessa moment är nödvändiga för att uppnå praktiska färdigheter enligt kursmålen och för att få en ökad förståelse för hur det upplevs att bli undersökt och utfrågad. Önskan om särskild anpassning eller undantag från att bli undersökt av medstudent ska påkallas av den enskilde studenten till kursledaren i god tid innan det aktuella undervisningsmomentet. Studenten ska kunna ange synnerliga skäl. Undantag får inte påverka möjligheterna att uppfylla kursmålen.

Examination

Examination sker genom inlämningsuppgifter, skriftligt prov samt bedömda moment vid seminarier, statusträning och gruppövningar liksom vid den kliniska tjänstgöringen.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Studerande som underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen ytterligare fyra (4) gånger (= totalt fem (5) tentamensprov). Efter fem (5) underkända tentamensprov kan den studerande förlora sin utbildningsplats. Programkommittén kan dock, om synnerliga skäl föreligger, medge rätt till ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Även inlämning av så kallad blank skrivning räknas som tentamenstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två (2) underkända tentamina. Studerande som underkänts på praktisk examination har rätt att genomgå ytterligare prov två (2) gånger, vid behov kan kompletterande klinisk tjänstgöring krävas. Studerande som ej blivit godkänd vid verksamhetsförlagd utbildning har rätt att genomgå förnyad klinisk tjänstgöring en gång.

Examinator kan med omedelbar verkan underkänna och avbryta en students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) om studenten visar sådana brister i kunskaper, färdigheter och/eller förhållningssätt att det finns påtaglig risk att studenten vid fortsatt VFU kan komma att skada sig själv eller annan person, värdefull egendom och/eller patients förtroende för sjukvården. I sådana fall skall en plan upprättas för studenten och delges honom eller henne skriftligen. I denna plan, som skall beslutas av programkommittén (PK), skall anges vilka brister i kunskaper, färdigheter och/eller förhållningssätt som föreligger, vilket stöd studenten kan få från institutionen i att åtgärda dessa, samt hur och när kontrollen av detta kan äga rum liksom hur denna skall gå till. En student har i sådana fall rätt till maximalt två kontrolltillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i någon VFU innan PK har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för fortsatt tjänstgöring. Beslut om den individuella studieplanen kan av PK delegeras till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentrepresentation

Övriga föreskrifter

För detaljerad beskrivning av mål, innehåll, undervisning och examination, se studiehandledning och lärplattform.

Övergångsbestämmelser

Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna (330hp) men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, ska anses ha antagits till en utbildning till en läkarexamen enligt de nya bestämmelserna (360hp). Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en utbildning som leder till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna har möjlighet att söka till denna utbildning (LP6) i enlighet med regelverket för antagning till senare del. En sådan antagning kan innebära att den sökande behöver komplettera sina studier. Student som antagits och påbörjat men inte avslutat en utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna (330hp) är behörig att söka utbildning till en läkarexamen enligt de nya bestämmelserna (360hp). I samband med denna ansökan kommer ett förfarande med tillgodoräknande av tidigare utbildning att genomföras för att avgöra på vilken termin/kurs studenten ifråga har möjlighet att börja. För att i sådana fall påbörja det legitimationsgrundande programmet krävs att den ansökande studenten kan beredas studieplats.