Klinisk fördjupning 2

30 hp

Kursplan, Avancerad nivå, 3AM030

Det finns en senare version av kursplanen.
Kod
3AM030
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Huvudområde(n) med fördjupning
Medicinsk vetenskap A1F
Betygsskala
Godkänd (G), Underkänd (U)
Fastställd av
Programkommittén för läkarprogrammet, 26 oktober 2023
Ansvarig institution
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Allmänt

Kursen ingår i det direkt legitimationsgrundande Läkarprogrammet (360 hp). Utbildningen inom programmet följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

Behörighetskrav

Godkänt betyg på kurserna Farmakologi, Fysiologi, Klinisk anatomi med embryologi, Medicinsk cellbiologi, Medicinsk mikrobiologi, Metabolism och endokrinologi, Människokroppens byggnad och funktion, Neurobiologi, Patologi och immunologi, Klinisk medicin 1, Klinisk medicin 2, Klinisk medicin 3, Klinisk medicin 4, PU 1-2, PU 3-4 samt momentet PU10 (underläkarfärdigheter) ur kursen Klinisk fördjupning 1. Vidare förutsätter tillträde till kursen att regionen bereder plats för vederbörande vid verksamhetsförlagt lärande (VFU).

Mål

Främst omfattande ämnesområdena arbets- och miljömedicin, socialmedicin, ledarskap, allmänmedicin, akutsjukvård, pediatrik, gynekologi, obstetrik och nutrition:

A. Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

  1. Redogöra för grundläggande principer, struktur, organisation och finansiering av den svenska hälso- och sjukvårdens på nationell-, region-, och sjukhusnivå, olika samhällsaktörers roll i styrning av hälso- och sjukvården, analysera olika geografiska och ekonomiska förutsättningar i Sverige för primär-, prehospital- och sjukhusvård, samt jämföra strategier för att uppnå likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård, god kvalitet och kostnadseffektivitet. (PU ledarskap & samarbete/PU hälsa)
  2. Redogöra för tillämpning av relevanta lagar och regelverk i det kliniska arbetet inom hälso- och sjukvårdsområden. (PU etik & rätt)
  3. Översiktligt beskriva sjukvårdssystem i andra länder och hur dessa skiljer sig från det svenska sjukvårdssystemet. (PU hälsa)
  4. Redogöra för olika metoder för förbättrings, kvalitets- och patientsäkerhetsarbete och för uppföljning och utvärdering inom hälso- och sjukvården, inklusive hälsoekonomisk utvärdering. (PU ledarskap & samarbete/PU hälsa)
  5. Översiktligt beskriva olika samhällsaktörers roller i det förebyggande arbetet för god arbets- och miljörelaterad hälsa (PU ledarskap & samarbete/PU hälsa)
  6. Redogöra för vanliga och viktiga kemiska, fysikaliska, biologiska och organisatoriska faktorer i arbets- eller omgivningsmiljön som bidrar till ohälsa på individ- och gruppnivå. (PU ledarskap & samarbete/PU hälsa)
  7. Redogöra för vanliga och allvarliga sjukdomar där störd nutrition bidrar till sjukdomen och/eller påverkar prognosen, samt för betydelsen av nutritionsstatus hos äldre och sköra patienter och för koståtgärder vid allmän malnutrition respektive muskelförtvining. (PU ledarskap & samarbete/PU hälsa)
  8. Redogöra för hela den akuta vårdkedjan, larmcentral, ambulans, akutmottagning (inklusive triagering) och korttidsvård, både i rutinsjukvård samt vid allvarlig händelse, samt för principerna för hur man planerar och genomför säkra transporter och uppföljningar av patienter. (PU ledarskap & samarbete)
  9. Redogöra för struktur, arbetssätt och viktiga begrepp inom en katastroforganisation, samt för arbetssätt och procedurer vid arbete i potentiellt skadlig miljö, såsom vid kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva olyckor/händelser (CBRNE). 
  10. Förklara och värdera hur hemmiljö, arbetsmiljö, socioekonomi, kultur, samhälle, och individuella drivkrafter och kunskaper om hälsa kan påverka risk för insjuknande och prognos avför olika folksjukdomar och sjukdomar inom pediatrik, obstetrik och gynekologi , samt för hur det påverkar skillnader i förekomst av dessa sjukdomar och hälsa hos befolkningen såväl lokalt som globalt. (PU hälsa)
  11. Värdera hur livsstilsfaktorer, arbetsrelaterade faktorer, miljöfaktorer och droger kan påverka graviditetsutveckling och det nyfödda barnet, redogöra för de viktigaste graviditetskomplikationerna, deras symptom, diagnostik, förekomst, prognos, behandling, långsiktiga konsekvenser och betydelse ur ett folkhälsoperspektiv, samt hur en graviditet påverkar, och påverkas av, kroniska sjukdomstillstånd. (PU hälsa)
  12. Översiktligt redogöra för FNs barnkonvention avseende dess konsekvenser för barns hälso- och sjukvård. (PU hälsa)
  13. Redogöra för olika yrkeskategoriers roll för habilitering, vård och rehabilitering av det sjuka eller funktionshindrade barnet. 

B. Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs ska studenten kunna (avseende kirurgiska/internmedicinska/psykiatriska tillstånd):

  1. Tillämpa kunskaper om samtals- och undersökningstekniker och självständigt ta upp fysikaliskt status på ett korrekt och respektfullt sätt. (PU undersökningsteknik/PU professionellt förhållningssätt)
  2. Ta upp anamnes från barn i olika åldrar och deras vårdnadshavare och undersöka sjuka och friska barn, med hänsyn tagen till kulturella och sociala faktorer. (PU undersökningsteknik/PU professionellt förhållningssätt)
  3. Leda avdelningsarbete, inklusive rond, kring inneliggande barn med vanliga sjukdomar. (PU ledarskap & samarbete)
  4. Planera vårdnivå, uppföljning, och eventuell behandling utifrån kännedom om kronisk sjukdom och/eller riskfaktorer vid inskrivning i mödravården (graviditetsplanering).
  5. Bedöma graviditetsutvecklingen och identifiera obstetriska och fetala komplikationer, samt redogöra för preventiva metoder och interventioner för att stödja den gravida kvinnans och fostrets hälsa.
  6. Bedöma förlossningsprocessen, identifiera avvikelser och redogöra för etiologi och patofysiologi, samt föreslå utredning och behandling/intervention.
  7. Handlägga vanliga symtom/tillstånd i den nära vården, som exempelvis symtom på psykisk ohälsa, muskeloskeletala besvär och akuta infektioner.
  8. Diagnostisera, riskbedöma, planera och genomföra behandling, samt följa upp individanpassade behandlingsmål vid vanligt förekommande kroniska sjukdomar i den nära vården och vid gynekologiska sjukdomar, samt utforma och dokumentera en standardiserad Individuell vårdplan (SIP).
  9. Identifiera riskfaktorer, inklusive livsstilsfaktorer, för olika folksjukdomar och tillämpa och kommunicera metoder för prevention vid mottagningsbesök på en allmänläkarmottagning. (PU hälsa /PU samtalsfärdigheter)
  10. Korrekt utfärda sjukintyg och resonera kring långvarig sjukskrivning ur etiska-, försäkringsmedicinska- och rehabiliteringsmässiga perspektiv. (PU etik & rätt)
  11. Identifiera och värdera risker för läkemedelsberoende och diskutera etiska problem i samband med läkemedelsförskrivning. (PU etik & rätt)
  12. På patienter på en akutmottagning och i andra situationer med akut sjuk patient:

    • inhämta anamnes och genomföra somatiskt och psykiskt status anpassad till den akuta situationen, identifiera sviktande vitalfunktioner och möjliga orsaker till patientens tillstånd, bedöma tillståndets allvarlighetsgrad och ta ställning till vårdnivå för patienten, samt prioritera mellan vårdsökande (PU undersökningsteknik)
    • upprätta en initial åtgärdsplan och påbörja adekvat provtagning, undersökningar och behandlingsinsatser, inklusive att genomföra relevanta medicinska procedurer
    • kommunicera relevant information om situation, bedömning och behandlingsplan till team-medlemmar och "bakjour/konsult" via strukturerad kommunikation (PU ledarskap & samarbete)
    • informera om bedömning, behandlingsplan och prognos anpassat till patient och/eller anhörigas behov för att möjliggöra delaktighet i beslut (PU samtalsfärdigheter)

  13. Självständigt sammanfatta sjukhistoria, undersökningsfynd, utredningsresultat och bedömning muntligt, i e-journal och i intyg på ett kortfattat men ändå komplett och lagenligt sätt inom ovan nämnda medicinska områden. (PU etik & rätt/PU professionellt förhållningssätt)
  14. Identifiera tecken på våld i nära relationer, sexuellt våld respektive tecken på att barn för illa, och utifrån gällande lagstiftning och etiska överväganden adekvat handlägga detta. (PU etik & rätt/PU professionellt förhållningssätt)
  15. Genomföra arbets- och miljömedicinsk anamnes och undersökning, identifiera arbets- och miljörelaterade riskfaktorer, handlägga vanligt förekommande arbets- och miljörelaterade sjukdomar, samt bedöma behov av exponeringsutredning hos specialist. (PU hälsa)
  16. Bedöma och dokumentera nutritionsstatus, tillämpa kliniska riktlinjer och stöd för kostrådgivning och kostbehandling vid vanliga och allvarliga sjukdomar eller risk för sjukdom, samt utvärdera patientens följsamhet.
  17. Tillämpa basala hygienrutiner och epidemiologiska kunskaper för att undvika vårdrelaterade infektioner.
  18. Uppvisa förmåga att initiera, medverka i och genomföra kvalitets- och förbättringsarbete. (PU ledarskap & samarbete)
  19. Genomföra en begränsad analys av befolkningens hälsa inom ett visst geografiskt område och föreslå hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande insatser. (PU hälsa)
  20. Identifiera stress och belastning hos sig själv och arbetskollegor som riskerar påverka hälsa och arbetsmiljö. (PU professionellt förhållningssätt)

C. Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

  1. Tillämpa ett professionellt, vetenskapligt, empatiskt och patientcentrerat förhållningssätt i möten med patienter och anhöriga inom ovan nämnda medicinska ämnesområden. (PU professionellt förhållningssätt)
  2. Identifiera och beakta barnets intresse i alla ställningstaganden. (PU etik & rätt)
  3. Analysera och värdera intressekonflikter, etiska frågeställningar och juridiska aspekter inom ovan nämnda medicinska ämnesområden. (PU etik & rätt)
  4. Värdera risk/nytta av diagnostik och behandling och därmed kunna bidra till resursanpassning både för den enskilda patienten och i den akuta vårdkedjan. (PU etik & rätt)
  5. Granska, värdera och presentera aktuell kunskap och samlad erfarenhet utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt inom ovan nämnda medicinska ämnesområden. (PU vetenskaplighet & lärande)
  6. Uppvisa förmåga inom ovan nämnda medicinska områden, att samarbeta, ge och ta återkoppling på ett konstruktivt sätt och kommunicera med kollegor och övriga professioner. (PU ledarskap & samarbete)
  7. Värdera vidtagna åtgärder och vid behov ompröva tidigare fattade beslut i samband med akut omhändertagande, inklusive begära adekvat kvantitativ och/eller kvalitativ förstärkning där tillgängliga resurser är otillräckliga. (PU professionellt förhållningssätt)

Innehåll

Kursen omfattar huvudsakligen arbets- och miljömedicin, socialmedicin, ledarskap, allmänmedicin, akutsjukvård, pediatrik, gynekologi, obstetrik och nutrition. Under blocket i ledarskap introduceras studenterna i grundläggande teorier och praktiska modeller om hälso- och sjukvårdens organisation, styrning och utveckling, samt metoder för kvalitets- och förbättringsarbete.

Undervisning

Undervisningen omfattar litteraturstudier, föreläsningar, demonstrationer, färdighetsträning och praktiska övningar i simulerad och reell klinisk miljö, gruppundervisning, falldiskussioner, seminarier, samt simuleringsövningar i interprofessionella team. Den verksamhetsförlagda utbildningen sker på såväl allmänläkarmottagningar och sjukhus inom Region Uppsala, som inom näraliggande regioner. Deltagande i jourverksamhet och auskultation inom prehospital- och intensiv-vård ingår. På de verksamhetsförlagda placeringarna i allmänmedicin, akutsjukvård, pediatrik, gynekologi och obstetrik skall studenterna uppvisa ökande självständighet och under uppsyn av handledare kunna utföra specificerade sysslor och ingrepp.

Examination

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen samt med praktiskt prov. Därutöver genomförs kontinuerligt praktiska examinationer i form av bedömda moment vid seminarier, falldiskussioner, praktiska övningar i simulerad och reell klinisk miljö, inlämningsuppgifter, samt i klinisk tjänstgöring. På kursen används portföljexamination vilket innebär att studenterna skall dokumentera och spara genomförda moment, uppgifter, tester, samt bedömningar av "Entrustable Professional Activities" (EPA), värderingsförmåga, vetenskaplighet och professionellt förhållningssätt i en elektronisk portfölj. Det totala insamlade materialet utgör i slutet av en kurs underlag för betygsbeslutet godkänt eller underkänt.

För regelverk om frånvaro från obligatoriska moment samt regler för deltagande vid tentamen, se utbildningsplan.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Studerande som underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen ytterligare fyra (4) gånger (= totalt fem (5) tentamensprov). Efter fem (5) underkända tentamensprov kan den studerande förlora sin utbildningsplats. Programkommittén kan dock, om synnerliga skäl föreligger, medge rätt till ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Även inlämning av så kallad blank skrivning räknas som tentamenstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två (2) underkända tentamina. Studerande som underkänts på praktisk examination har rätt att genomgå ytterligare prov två (2) gånger, vid behov kan kompletterande klinisk tjänstgöring krävas. Studerande som ej blivit godkänd vid verksamhetsförlagd utbildning har rätt att genomgå förnyad klinisk tjänstgöring en gång.

Examinator kan med omedelbar verkan underkänna och avbryta en students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) om studenten visar sådana brister i kunskaper, färdigheter och/eller förhållningssätt att det finns påtaglig risk att studenten vid fortsatt VFU kan komma att skada sig själv eller annan person, värdefull egendom och/eller patients förtroende för sjukvården. I sådana fall skall en plan upprättas för studenten och delges honom eller henne skriftligen. I denna plan, som skall beslutas av programkommittén (PK), skall anges vilka brister i kunskaper, färdigheter och/eller förhållningssätt som föreligger, vilket stöd studenten kan få från institutionen i att åtgärda dessa, samt hur och när kontrollen av detta kan äga rum liksom hur denna skall gå till. En student har i sådana fall rätt till maximalt två kontrolltillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i någon VFU innan PK har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för fortsatt tjänstgöring. Beslut om den individuella studieplanen kan av PK delegeras till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentrepresentation.

Övriga föreskrifter

För detaljerad beskrivning av mål, innehåll, undervisning och examination, se studiehandledning och lärplattformen.

Övergångsbestämmelser

Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna (330 hp) men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, ska anses ha antagits till en utbildning till en läkarexamen enligt de nya bestämmelserna (360 hp). Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en utbildning som leder till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna har möjlighet att söka till denna utbildning (LP6) i enlighet med regelverket för antagning till senare del. En sådan antagning kan innebära att den sökande behöver komplettera sina studier. Student som antagits och påbörjat men inte avslutat en utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna (330 hp) är behörig att söka utbildning till en läkarexamen enligt de nya bestämmelserna (360 hp). I samband med denna ansökan kommer ett förfarande med tillgodoräknande av tidigare utbildning att genomföras för att avgöra på vilken termin/kurs studenten ifråga har möjlighet att börja. För att i sådana fall påbörja det legitimationsgrundande programmet krävs att den ansökande studenten kan beredas studieplats.

Litteraturlista saknas.