Klinisk medicin 4

30 hp

Kursplan, Avancerad nivå, 3PE150

Kod
3PE150
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Huvudområde(n) med fördjupning
Medicinsk vetenskap A1N
Betygsskala
Underkänd (U), godkänd (G)
Fastställd av
Programkommittén för läkarprogrammet, 26 oktober 2023
Ansvarig institution
Institutionen för kvinnors och barns hälsa

Allmänt

Kursen ingår i det direkt legitimationsgrundande Läkarprogrammet (360 hp). Utbildningen inom programmet följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

Behörighetskrav

Godkänt betyg på kurserna Farmakologi, Fysiologi, Klinisk anatomi med embryologi, Medicinsk cellbiologi, Medicinsk mikrobiologi, Metabolism och endokrinologi, Människokroppens byggnad och funktion, Neurobiologi, Patologi och immunologi, Klinisk medicin 1, Klinisk medicin 2, PU 1-2 och PU 3-4. Vidare förutsätter tillträde till kursen att regionen bereder plats för vederbörande vid verksamhetsförlagt lärande (VFU).

Mål

Omfattande ämnesområdena gynekologi, obstetrik, pediatrik, oftalmiatrik, öron-näsa-hals-sjukdomar, geriatrik, palliativ vård, global hälsa, samt vetenskaplighet:

A. Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

  1. Identifiera symtom och fynd som relaterar till sjukdomar och tillstånd inom ovan nämnda medicinska ämnesområden, redogöra för utredning av dessa, samt beskriva relevanta differentialdiagnoser, såväl ur primär- som slutenvårdsperspektiv.
  2. Redogöra för förekomst, etiologi, patofysiologi, kliniska manifestationer, diagnostik, differentialdiagnostik, utredning, behandlingsmöjligheter, uppföljning och prognos avseende sjukdomar och tillstånd inom ovan nämnda medicinska ämnesområden med särskilt fokus på det vanliga och farliga.
  3. Redogöra för initialt omhändertagande och behandling av akuta tillstånd inom ovan nämnda medicinska ämnesområden.
  4. Redogöra för diagnostik, fysiologi, farmakologi och behandling av smärta vid vanliga och farliga sjukdomar och tillstånd inom ovan nämnda medicinska ämnesområden.
  5. Relatera basvetenskapliga kunskaper till patofysiologi, kliniska manifestationer, behandling och prognos av sjukdomar och tillstånd inom ovan nämnda medicinska ämnesområden.
  6. Identifiera riskindivider och riskfaktorer för sjukdomar inom ovan nämnda medicinska ämnesområden samt redogöra för allmänna preventiva metoder.
  7. Redogöra för betydelse i ett folkhälsoperspektiv av de vanligaste sjukdomarna och tillstånden inom ovan nämnda medicinska ämnesområden.
  8. Redogöra för barns normala tillväxt och uppfödning och identifiera avvikelser i tillväxt och utveckling och beskriva de vanligaste bakomliggande orsakerna samt initial utredning.
  9. Redogöra för betydelsen av pre- och perinatala miljöfaktorer för utvecklandet av sjukdomar i vuxen ålder (DOHaD - developmental origins of health and disease).
  10. Redogöra för barnhälsovårdens verksamhet och uppdrag, inklusive allmänna vaccinationsprogrammet.
  11. Redogöra för antikonception, abort och assisterad befruktning, samt för de lagar som reglerar abort och assisterad befruktning.
  12. Redogöra för mödrahälsovårdens verksamhet och uppdrag, normal graviditetsutveckling och den vanligaste fosterdiagnostiken som erbjuds.
  13. Redogöra för den normala förlossningsprocessen.
  14. Beskriva basala fysiologiska åldersförändringar, atypiska presentationer av vanliga ålderssjukdomar och insatser som befrämjar åldrande med välbevarade funktioner.
  15. Beskriva och diskutera tillämpning av hörnstenarna i palliativ vård samt redogöra för symtomlindrande behandling i livets slutskede.
  16. Redogöra för symtom och fynd öron-näsa-hals, synsinne och ansikte som bör ge misstanke om yttre våld som orsak och för adekvat handläggning i dessa fall.
  17. Redogöra för viktiga symtom och fynd från tänder och munhålan och koppling till systemsjukdomar, samt redogöra för när bör tandläkare/tandhygienist konsulteras.
  18. Beskriva de främsta globala hälsohoten; förklara förändringar i sjukdomspanorama och demografi och förändringarnas betydelse för globala hälsoutmaningar och hälso- och sjukvården i olika sammanhang.
  19. Redogöra för Agenda 2030 och konceptet hållbar utveckling, samt förstå sambandet mellan ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.
  20. Redogöra för begreppet social orättvisa och bakomliggande orsaker, hur social orättvisa påverkar hälsa, samt hur insatser på olika samhällsarenor och i välfärdssystem kan främja hälsa och motverka konsekvenser av ohälsa.
  21. Redogöra för olika definitioner av hälsosystem och analysera konsekvenserna av dessa för hälso- och sjukvårdens organisation.
  22. Beskriva den kliniska forskningsprocessen och analysera och värdera olika studiedesigners och metoders möjligheter och begränsningar samt deras evidensvärde för klinisk sjukvård och förklara hur evidensbaserad medicin kan tillämpas i den kliniska vardagen och hur det skiljer sig mot att utöva medicin med alternativa förhållningssätt.
  23. Redogöra för forskningsetiska principer inom forskningsprocessen och forskningens regelverk.

B. Färdighet och förmåga 

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

  1. Ta anamnes och status, genomföra adekvata undersökningar/procedurer, värdera fynd, föreslå vidare utredning och arbetsdiagnos och relevanta differentialdiagnoser vid misstanke om sjukdomar och tillstånd inom ovan nämnda medicinska ämnesområden med särskilt fokus på det vanliga och farliga.
  2. Ta ställning till, och i tillämpliga fall genomföra behandling / terapeutisk intervention, samt föreslå lämplig uppföljning vid vanliga och farliga sjukdomar och tillstånd inom ovan nämnda medicinska ämnesområden.
  3. Ta ställning till lämplig vårdnivå och prioritet utifrån anamnes, status och tillgängliga resurser och skriva adekvata remisser inom ovan nämnda medicinska ämnesområden.
  4. Uppvisa förmåga att diagnostisera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd inom ovan nämnda medicinska ämnesområden.
  5. Sammanfatta muntligt och skriftligt på ett strukturerat sätt sjukhistoria, undersökningsfynd, utredningsresultat och bedömning inom ovan nämnda medicinska ämnesområden.
  6. Kommunicera och förklara de kunskaper som tillgodogjorts inom ovan nämnda medicinska ämnesområden för den intresserade allmänheten.
  7. Bemöta och kommunicera med barn och anhöriga och genomföra medicinsk undersökning, inklusive vid behov smärtskattning, av sjuka och friska barn i olika åldrar.
  8. Uppvisa goda färdigheter i samtals- och undersökningsteknik med särskild hänsyn tagen till sviktande kognition och andra funktionsnedsättningar hos åldrade patienter.
  9. Identifiera och inhämta relevant information kring komplexa fall av multisjuklighet och funktionsnedsättningar och diskutera dessa med fokus på patientens egna mål.
  10. Genomföra en läkemedelsgenomgång med avseende på indikationer, interaktionsrisk och preparat som är olämpliga för äldre.
  11. Uppvisa förtrogenhet med olika yrkeskategoriers roller och samarbeta och kommunicera med övriga professioner inom vård och omsorg inom ovan nämnda medicinska ämnesområden.
  12. Analysera vårdsökande utifrån ett holistiskt perspektiv genom att beakta faktorer på mikro-, meso- och makronivå.
  13. Utifrån en klinisk frågeställning formulera en strategi för, och genomföra insamling av adekvat medicinsk information, extrahera resultat med hjälp av vedertagna mallar från vetenskapliga studier, samt självständigt värdera resultat, slutsatser och klinisk relevans både från ett källkritiskt och ett hälsofrämjande perspektiv.
  14. Tillämpa biostatistiska metoder för att beräkna kvalitén hos en diagnostisk metod.

C. Värderingsförmåga och förhållningssätt 

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

  1. Bemöta patienter, anhöriga, medstudenter, läkare och vårdpersonal på ett empatiskt, respektfullt och professionellt sätt i samband med undervisning/praktik inom ovan nämnda medicinska ämnen och värdera implikationerna av sin egen socioekonomiska position i relation till framtida yrkesutövande.
  2. Ge och ta återkoppling på ett sakligt och konstruktivt sätt till och från medstudenter, handledare, lärare och övrig vårdpersonal i samband med undervisning inom ovan nämnda medicinska ämnesområden.
  3. Uppvisa ett vetenskapligt förhållningssätt och skilja på och reflektera över evidensbaserad kunskap, samlad erfarenhet respektive grundade eller ogrundade åsikter avseende diagnostik och behandling inom ovan nämnda medicinska ämnesområden.
  4. Jämföra, analysera och värdera olika forskningsansatser, design och metoder ur ett etiskt perspektiv.
  5. Jämföra och kritiskt värdera olika vetenskapsteoretiska perspektiv inom medicin, värdera den medicinska kunskapens position i samhället, samt värdera betydelsen av olika synsätt och förhållningsätt till medicinsk kunskap, sjukdom och hälsa.

Innehåll

Kursen omfattar ämnesområdena global hälsa, vetenskaplighet, pediatrik, gynekologi, obstetrik, synsinnets sjukdomar, öron-näsa-hals-sjukdomar, geriatrik och palliativ vård. Basvetenskapliga kunskaper integreras fortlöpande i dessa ämnen. I tillägg till de ämnesinriktade studierna sker undervisning i medicinsk juridik, etik och professionellt förhållningssätt, samt i evidensbaserad medicin, biostatistik, forskningsetik och medicinsk humaniora ur ett vetenskapligt perspektiv.

Undervisning

Undervisningen omfattar litteraturstudier, föreläsningar, demonstrationer, färdighetsträning och praktiska övningar i simulerad och reell klinisk miljö, gruppundervisning, falldiskussioner samt seminarier. Tyngdpunkten i det verksamhetsintegrerade lärandet ligger på deltagande i studentmottagning, undersökningar, avdelningsarbete och vid operation/ingrepp. Den kliniska träningen består av strukturerade patientnära arbetsuppgifter inom öppen- och slutenvård och övrig vård och omsorg. Deltagande i jourverksamhet ingår. I momenten global hälsa och vetenskaplighet, samt för första halva kursen i pediatrik, gynekologi och obstetrik kommer undervisningen att ges på engelska. Undervisningen sker i huvudsak vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, men den verksamhetsförlagda undervisningen kan även förläggas till andra sjukhus, företrädesvis inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion.

Examination

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen och med praktiskt prov. Därutöver genomförs kontinuerligt praktiska examinationer i form av bedömda moment vid seminarier, falldiskussioner, auskultationer med handledande läkare och gästronder, samt klinisk tjänstgöring vid studentmottagning eller motsvarande. På kursen används portföljexamination vilket innebär att studenterna skall dokumentera och spara genomförda moment, uppgifter, tester, samt bedömningar av "Entrusted Professional Activities" (EPA), värderingsförmåga, vetenskaplighet och professionellt förhållningssätt i en elektronisk portfölj. Det totala insamlade materialet utgör i slutet av en kurs underlag för betygsbeslutet godkänt eller underkänt.

För regelverk om frånvaro från obligatoriska moment samt regler för deltagande vid tentamen, se utbildningsplan.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Studerande som underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen ytterligare fyra (4) gånger (= totalt fem (5) tentamensprov). Efter fem (5) underkända tentamensprov kan den studerande förlora sin utbildningsplats. Programkommittén kan dock, om synnerliga skäl föreligger, medge rätt till ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Även inlämning av så kallad blank skrivning räknas som tentamenstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två (2) underkända tentamina. Studerande som underkänts på praktisk examination har rätt att genomgå ytterligare prov två (2) gånger, vid behov kan kompletterande klinisk tjänstgöring krävas. Studerande som ej blivit godkänd vid verksamhetsförlagd utbildning har rätt att genomgå förnyad klinisk tjänstgöring en gång.

Examinator kan med omedelbar verkan underkänna och avbryta en students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) om studenten visar sådana brister i kunskaper, färdigheter och/eller förhållningssätt att det finns påtaglig risk att studenten vid fortsatt VFU kan komma att skada sig själv eller annan person, värdefull egendom och/eller patients förtroende för sjukvården. I sådana fall skall en plan upprättas för studenten och delges honom eller henne skriftligen. I denna plan, som skall beslutas av programkommittén (PK), skall anges vilka brister i kunskaper, färdigheter och/eller förhållningssätt som föreligger, vilket stöd studenten kan få från institutionen i att åtgärda dessa, samt hur och när kontrollen av detta kan äga rum liksom hur denna skall gå till. En student har i sådana fall rätt till maximalt två kontrolltillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i någon VFU innan PK har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för fortsatt tjänstgöring. Beslut om den individuella studieplanen kan av PK delegeras till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentrepresentation.

Övriga föreskrifter

För detaljerad beskrivning av mål, innehåll, undervisning och examination, se studiehandledning och lärplattformen.

Övergångsbestämmelser

Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna (330 hp) men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, ska anses ha antagits till en utbildning till en läkarexamen enligt de nya bestämmelserna (360 hp). Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en utbildning som leder till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna har möjlighet att söka till denna utbildning (LP6) i enlighet med regelverket för antagning till senare del. En sådan antagning kan innebära att den sökande behöver komplettera sina studier. Student som antagits och påbörjat men inte avslutat en utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna (330 hp) är behörig att söka utbildning till en läkarexamen enligt de nya bestämmelserna (360 hp). I samband med denna ansökan kommer ett förfarande med tillgodoräknande av tidigare utbildning att genomföras för att avgöra på vilken termin/kurs studenten ifråga har möjlighet att börja. För att i sådana fall påbörja det legitimationsgrundande programmet krävs att den ansökande studenten kan beredas studieplats.

Litteraturlista saknas.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin