Allmänt

Kursen ingår i Byggnadsantikvarieprogrammet, 180 hp och Föremålsantikvarieprogrammet, 180 hp, men kan även läsas som fristående kurs.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Mål

Studenten ska, efter avslutad kurs kunna:

• redogöra för de principer som utgör grunden för dagens kulturvård och för kulturvårdens organisation, aktörer och dess processer samt dess historiska utveckling,
• redogöra för förekommande arkitekturstilar, arkitekturtermer samt översiktligt beskriva arkitekturens historiska utveckling från antiken till nutid,
• redogöra för och använda enklare metoder för insamling och bearbetning av kvalitativ information samt kunna använda de källkritiska principerna.
• skriva kortare texter med vetenskapliga referenser,
• presentera ett mindre projektarbete i skriftlig och muntlig form,
• framföra konstruktiv kritik av andras arbete,
• genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
• söka och för antikvariska ändamål analysera och använda källor av olika slag företrädesvis föremål och byggnader, men även text och bild,
• diskutera grundläggande bevarandeproblem i dagens samhälle samt sätta in dem i ett historiskt sammanhang,
• identifiera och översiktligt resonera kring olika typer av kulturvärden.

Innehåll

Kursen består av fyra moment. Byggnadsantikvarieprogrammet och Föremålsantikvarieprogrammet samläser till större delen, men har också programspecifika kursinslag.

Moment 1. Introduktion till kulturvård, 5 hp

Momentet omfattar en övergripande introduktion till kulturvårdens arbetsfält. Konservatorns och antikvariens arbetsfält och metoder introduceras. Organisationen i Sverige, kulturvårdens aktörer, dess syfte, terminologi, problem och historiska utveckling behandlas på ett översiktligt sätt. Nuvarande internationella och inhemska trender i kulturvården samt aktuell forskning tas upp till diskussion. Studier av komplexa frågor belyses genom metoder hämtade från såväl natur- som samhällsvetenskap.

Moment 2. Arkitekturhistoria 3,5 hp

Momentet behandlar arkitekturens utveckling från antiken till nutid översiktligt. En kortfattad introduktion till hur dessa har påverkat byggnads- och inredningskonsten från stadsplaner till möbler ur ett nationellt och internationellt perspektiv ges också. Momentet innefattar också arkitekturtermer och hur dessa beskriver byggnader, inredningar och möbler från olika tidsperioder.

Moment 3. Metoder för projektarbete, 4 hp

Här introduceras olika grundläggande metoder inom kulturvården som föremålsanalys, byggnadstekniska undersökningar, materialkunskaper, kulturhistorisk värdering och den förebyggande vårdens problematik. En introduktion ges till olika metoder för materialinsamling och analys av olika källor, särskilt föremål och byggnader, men även text (programbeskrivningar, dokumentation, skadeanalyser mm) och bilder (som ritningar, skisser, kartor, fotografier och andra avbildningar). Momentet ligger till grund dels för det projektarbete som utförs i kursen, dels för kommande självständiga undersökningar i utbildningen.

Moment 4. Projektarbete, 2,5 hp

Momentet består av ett mindre projekt i syfte att få studenten att börja reflektera kring identifikation, dokumentation, kulturhistorisk värdering och analys av föremål och byggd miljö. Metoder introducerade i moment 3 tillämpas. Momentet avslutas med en skriftlig och muntlig projektpresentation.

Undervisning

I undervisningen ingår förutom föreläsningar och seminarier även övningar och studiebesök. Studenterna övar även på muntlig och skriftlig presentation. Ett urval av föreläsningar, studiebesök, presentationer och seminarier är obligatoriska och kräver närvaro. Handledning ges endast inom kurstillfället. Litteratur och föreläsningar förekommer i huvudsak på svenska och engelska, men även nordiska språk kan förekomma.

Examination

Examinationen sker i form av skriftlig tentamen, muntliga presentationer, skriftliga inlämningsuppgifter och projektarbete samt aktivt deltagande i studiebesök och övriga obligatoriska moment. Examinationsuppgifter genomförs både individuellt och i grupp.

På kursen ges något av betygen Godkänd eller Underkänd. För betyget Godkänd ska alla examinerade uppgifter vara godkända.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.