Allmänt

Kursen ingår i det direkt legitimationsgrundande Läkarprogrammet (360 hp). Utbildningen inom programmet följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

Behörighetskrav

Godkänt betyg på kurserna Farmakologi, Fysiologi, Klinisk anatomi med embryologi, Medicinsk cellbiologi, Medicinsk mikrobiologi, Metabolism och endokrinologi, Människokroppens byggnad och funktion, Neurobiologi, Patologi och immunologi, PU 1-2 och PU 3-4, Klinisk medicin 1. Vidare förutsätter tillträde till kursen att regionen bereder plats för vederbörande vid verksamhetsförlagt lärande (VFU).

Mål

Omfattande ämnesområdena infektionssjukdomar, klinisk mikrobiologi, blod- och tumörsjukdomar, klinisk immunologi och transfusionsmedicin, neurologi, klinisk neurofysiologi, neurokirurgi, rehabiliteringsmedicin, psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, samt klinisk genetik:

​A. Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. Relatera basvetenskapliga kunskaper till kliniska manifestationer, prevention, behandling och prognos av sjukdomar och tillstånd inom kursens medicinska ämnesområden.
2. Identifiera riskfaktorer samt beskriva dessa riskfaktorers globala spridning och redogöra för prevention på olika nivåer inom kursens medicinska ämnesområden.
3. Identifiera symtom och fynd som relaterar till tillstånd inom kursens medicinska ämnesområden, redogöra för utredning av dessa, samt beskriva relevanta differentialdiagnoser, såväl ur ett primär- som specialistvårdsperspektiv.
4. Redogöra för förekomst, etiologi, ärftlighet, patofysiologi, kliniska manifestationer, diagnostisk differentialdiagnostik, utredning, behandlingsmöjligheter, behandlingskomplikationer, uppföljning och prognos avseende tillstånd inom kursens medicinska ämnesområden med särskilt fokus på det vanliga och farliga, samt betydelse av dessa tillstånd ur folkhälsoperspektiv.
5. Identifiera akuta tillstånd inom kursens medicinska ämnesområden samt redogöra för initialt omhändertagande, diagnostik och behandling av dessa.
6. Redogöra för indikation och utförande av vanliga medicinska procedurer inom kursens medicinska ämnesområden, samt värdera fynden.
7. Redogöra för hur lagar reglerar sjukvård inom kursens medicinska ämnesområden.
8. Beskriva och diskutera ekologiska konsekvenser av antibiotika- och biocidkonsumtion från individuell upp till global nivå.
9. Redogöra för teorier och verktyg som används under patientsamtal och inom ledarskap.

B. Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. Inhämta riktad anamnes och utföra riktat status med avseende på sjukdomar och tillstånd inom kursens medicinska ämnesområden, genomföra basal utredning, sammanfatta, rapportera och dokumentera den inhämtade informationen muntligt och skriftligt med användande av för den aktuella disciplinen korrekt terminologi, samt urskilja sjukdomstillstånd och utredningsresultat, och avgöra initial handläggning och vårdnivå.
2. Genomföra vanliga medicinska procedurer inom kursens medicinska ämnesområden.
3. Kommunicera besked om utredningsresultat, diagnos och behandling till en patient på ett sätt som överensstämmer med legala, etiska och medicinska krav, och identifiera och adekvat kommunicera tecken på barn som far illa.
4. Utfärda adekvata intyg och anmälningar inom kursens medicinska specialiteter, samt värdera när dessa är tvingande att göra.
5. Använda aktivt lyssnande och motivationsverktyg, ge och ta emot återkoppling på ett konstruktivt sätt.
6. Identifiera gruppsykologiska fenomen och funktionella ledarskapsbeteenden och tillämpa inlärningspsykologiskt baserade metoder för beteendeförändring och för att leda grupper, samt tillämpa ett funktionellt synsätt i analyser av sitt eget beteende.

C. Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. Uppvisa ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt gentemot patienter, anhöriga och arbetskamrater oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet eller trosuppfattning i samband med undervisning/ praktik inom kursens områden, samt anpassa sitt förhållningssätt till patientens aktuella tillstånd och använda ett värderingsfritt och professionellt språk.
2. Bidra till eget och andras lärande inom undervisningen inom kursens medicinska ämnesområden.
3. Analysera nytta, begränsningar, inklusive etiska och juridiska aspekter samt risker av diagnostiska procedurer, behandlingar och tvångsåtgärder inom kursens medicinska ämnesområden.
4. Utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt granska, värdera och presentera aktuell kunskap och samlad erfarenhet inom kursens medicinska ämnesområden.
5. Analysera sina egna kommunikativa tekniker och dess konsekvenser.
6. Identifiera eget behov av beteendeförändring för att utveckla sitt professionella förhållningssätt.
7. Diskutera och reflektera tillsammans med andra professioner över mänskliga rättigheters betydelse för hälso- och sjukvården och för hur vi ska bemöta och behandla patienter.

Innehåll

Klinisk medicin 3 omfattar ämnesområdena infektionssjukdomar, klinisk mikrobiologi, blod- och tumörsjukdomar, klinisk immunologi och transfusionsmedicin, neurologi, klinisk neurofysiologi, neurokirurgi, rehabiliteringsmedicin, psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, samt klinisk genetik. I anslutning till de ämnesinriktade studierna sker undervisning om relevanta regelverk, ledarskap, samtalsfärdigheter, samt i etik och professionellt förhållningssätt.

Undervisning

Undervisningen i de kliniska ämnena har sin tyngdpunkt i studentaktiverande moment, såsom fallbaserade seminarier och gruppövningar, strukturerade patientnära arbetsuppgifter inom slutenvård och övrig vård och omsorg, studentmottagning, auskultation vid kliniskt arbete, demonstrationer, färdighetsträning, samt ett självständigt arbete utifrån given frågeställning. Föreläsningar ges som stöd och komplement till litteraturstudier. Deltagande i jourverksamhet ingår. Schemalagd undervisning i ledarskap och samtalsfärdigheter omfattar föreläsningar, färdighetsträning i grupp och simuleringsövningar med skådespelare samt seminarier. Undervisningen sker i huvudsak vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, men den verksamhetsförlagda undervisningen kan även förläggas till andra sjukhus, företrädesvis inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion.

Under kursen ingår obligatoriska moment där studenterna förväntas delta i övningar där man tränar på varandra. Dessa moment är nödvändiga för att uppnå praktiska färdigheter enligt kursmålen och för att få en ökad förståelse för hur det upplevs att bli undersökt och utfrågad. Önskan om särskild anpassning eller undantag från att bli undersökt av medstudent ska påkallas av den enskilde studenten till kurs­ledaren i god tid innan det aktuella undervisningsmomentet. Studenten ska kunna ange synnerliga skäl. Undantag får inte påverka möjligheterna att uppfylla kursmålen.

Examination

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Därutöver genomförs kontinuerligt praktiska examinationer i form av bedömda moment vid seminarier, falldiskussioner och laborationer, auskultationer med handledande läkare och gästronder, samt klinisk tjänstgöring vid studentmottagning eller motsvarande samt praktiska examinationer inom kursens olika ämnesområden. På kursen används portföljexamination vilket innebär att studenterna skall dokumentera och spara genomförda moment, uppgifter, tester, , samt bedömningar av värderingsförmåga, vetenskaplighet och professionellt förhållningssätt i en elektronisk portfölj. Det totala insamlade materialet utgör i slutet av en kurs underlag för betygsbeslutet godkänt eller underkänt.

För regelverk om frånvaro från obligatoriska moment samt regler för deltagande vid tentamen, se utbildningsplan.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Studerande som underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen ytterligare fyra (4) gånger (= totalt fem (5) tentamensprov). Efter fem (5) underkända tentamensprov kan den studerande förlora sin utbildningsplats. Programkommittén kan dock, om synnerliga skäl föreligger, medge rätt till ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Även inlämning av så kallad blank skrivning räknas som tentamenstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två (2) underkända tentamina. Studerande som underkänts på praktisk examination har rätt att genomgå ytterligare prov två (2) gånger, vid behov kan kompletterande klinisk tjänstgöring krävas.

Student som underkänns eller uteblir från obligatoriska moment får studenten genomföra momentet vid ett senare tillfälle under terminen eller om det inte är praktiskt möjligt att ordna ett ersättningstillfälle med en rimlig arbetsinsats, nästföljande termin. Alternativt kan, där examinator bedömer så är förenligt med målet med det obligatoriska momentet, studenten göra en ersättningsuppgift som ska godkännas av examinator.

Studerande som ej blivit godkänd vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) får genomgå förnyad klinisk tjänstgöring en (1) gång. Om synnerliga skäl finns kan programkommittén (PK) medge ytterligare tjänstgöringstillfälle. Examinator kan med omedelbar verkan underkänna och avbryta en students VFU om studenten visar sådana brister i kunskaper, färdigheter och/eller förhållningssätt att det finns påtaglig risk att studenten vid fortsatt VFU kan komma att skada sig själv eller annan person, värdefull egendom och/eller patients förtroende för sjukvården. I sådana fall skall en plan upprättas för studenten och delges honom eller henne skriftligen. I denna plan, som skall beslutas av PK, skall anges vilka brister i kunskaper, färdigheter och/eller förhållningssätt som föreligger, vilket stöd studenten kan få från institutionen i att åtgärda dessa, samt hur och när kontrollen av detta kan äga rum liksom hur denna skall gå till. En student har i sådana fall rätt till maximalt två (2) kontrolltillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i någon VFU innan PK har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för fortsatt klinisk tjänstgöring. Beslut om den individuella studieplanen kan av PK delegeras till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentrepresentation.

Övriga föreskrifter

För detaljerad beskrivning av mål, innehåll, undervisning och examination, se studiehandledning och lärplattformen.

Övergångsbestämmelser

Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna (330 hp) men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, ska anses ha antagits till en utbildning till en läkarexamen enligt de nya bestämmelserna (360 hp). Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en utbildning som leder till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna har möjlighet att söka till denna utbildning (LP6) i enlighet med regelverket för antagning till senare del. En sådan antagning kan innebära att den sökande behöver komplettera sina studier. Student som antagits och påbörjat men inte avslutat en utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna (330 hp) är behörig att söka utbildning till en läkarexamen enligt de nya bestämmelserna (360 hp). I samband med denna ansökan kommer ett förfarande med tillgodoräknande av tidigare utbildning att genomföras för att avgöra på vilken termin/kurs studenten ifråga har möjlighet att börja. För att i sådana fall påbörja det legitimationsgrundande programmet krävs att den ansökande studenten kan beredas studieplats.