Behörighetskrav

120 hp varav 90 hp i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Mål

Efter godkänd kurs skall studenten kunna:

• beskriva likheter och skillnader mellan stalinism och nazism och deras specifika historiska, politiska, sociala och etniska utgångspunkter,
• beskriva och kritiskt analysera viktiga begrepp i nazistisk och stalinistisk politik såsom "ras", klass, genus, folket och "folkets fiender" i ett jämförande historiskt perspektiv,
• tillämpa centrala teoretiska begrepp och termer av betydelse för studiet av nazism och stalinism,
• sammanfatta och analysera forskning inom studier av nazism och stalinism,
• problematisera och diskutera olika former av propaganda i Nazityskland och Stalins Sovjetunionen.

Innehåll

Kursen behandlar stalinism och nazism och deras specifika historiska, politiska, sociala och etniska utgångspunkter i ett jämförande historiskt perspektiv. I den händelseutveckling som präglade både stalinismen och nazismen under 1930- och 1940-talet spelade de ideologiska begreppen och uppfattningarna om "ras", klass, genus, religion, folket och "folkets fiender" en avgörande roll i politiskt förtryck, förföljelsen av sociala och etniska grupper, brott mot mänskligheten och folkmord.

I kursen studeras både de totalitära regimernas politik och praxis utifrån centrala ideologiska idéer och syn på förflutna, samtid och framtid. Kursen behandlar också rollen av bland annat statliga museer och och film i propaganda och formering av den så kallade "nya människan". Ett särskilt fokus ligger på studerandet av Stalins och Hitlers personkult i ett jämförande perspektiv. Olika förklaringsmodeller och begrepp som används inom aktuell forskning diskuteras också.

Undervisning

Undervisningen består av seminarier.

Examination

Studenterna examineras genom fullgörande av skriftliga och muntliga uppgifter. De studenter som inte fullgjort enstaka obligatoriska uppgifter ges möjlighet att senast vid terminens slut komplettera dessa. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.