Behörighetskrav

Kandidatexamen med ett samhällsvetenskapligt, historisk-filosofiskt eller religionsvetenskapligt ämne som huvudområde, eller 120 hp inklusive 90 hp inom ett religionsvetenskapligt huvudområde.

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskapsmål

* presentera grunddragen i olika modeller för diskursanalys som vetenskaplig teori och metod,

* ingående kunna problematisera vetenskapsteoretiska spörsmål,

* visa fördjupande kunskaper inom en av kursens analytiska inriktningar,

Färdigheter och förmågor

* på ett vetenskapligt godtagbart sätt arbeta med diskursanalytiska verktyg,

* operationalisera abstrakta tankegångar till praktisk användbar metod och teori,

* sammanställa och presentera analyserat material,

* självständigt planera, strukturera och skriva en vetenskaplig text, med korrekt användning av akademiskt språk, källhantering och formalia.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

* ta ställning till och kunna underbygga en självständig argumentation för/emot vetenskapsteoretiska spörsmål,

* producera självständiga problemformuleringar i förhållande till sociala och politiska processer med hjälp av diskursanalytisk teori.

Innehåll

Diskursanalys är ett samlingsnamn för kritisk samhällsanalys med rötter i semiologi, ideologianalys och psykoanalys. Diskursanalys används främst för att analysera text och tal men den lämpar sig även väl för analys av andra sorters material såsom bild och film.

Kursen Diskursanalys har två moment.

1) Diskursanalys som vetenskaplig teori och metod: under momentet ges en introduktion till diskursteorins grundläggande principer, hur diskursanalys kan användas i studiet av sociala fenomen såsom religion, samt hur de olika diskursanalytiska perspektiven kan operationaliseras i konkreta studier. Huvudsakligt fokus är på Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori samt Faircloughs kritiska diskursanalys.

2) Diskursanalysen i praktik: under momentet ges möjlighet att använda olika diskursanalytiska angreppssätt på ett stort urval av material. Utformningen av momentet är beroende på studentgruppens storlek varför lärare och studenter vid kursstart bestämmer momentets utformning.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Deltagande i seminarierna är obligatoriskt. Vid ett mycket litet studentantal kan angivna undervisningsformer komma att ändras till självstudier. 

Undervisningstillfällen i kursen kan komma att genomföras på engelska.

Examination

Examinationen på kursen genomförs i form av seminarier (2,5hp) och en hemskrivning (5hp). Seminarier betygssätts med U-G. Samtliga övriga examinatoriska moment betygssätts med U-G-VG.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Övriga föreskrifter

God färdighet i att läsa engelska förutsätts. Studenten förutsätts under hela kursen arbeta självständigt.

Övergångsbestämmelser

Om kursen upphör eller genomgår större förändringar ges tre examinationstillfällen enligt denna kursplan under tre terminer. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan examination ske även senare.