Behörighetskrav

180 hp där huvudområdet utgörs av minst 90 hp i mänskliga rättigheter eller något juridiskt, historisk-filosofiskt, samhällsvetenskapligt eller religionsvetenskapligt ämnesområde, eller motsvarande, inklusive ett självständigt arbete om minst 15 hp. Dessutom krävs kunskaper i svenska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå.

Mål

Kursens mål är att studenten ska förvärva kunskaper om relationer och samband mellan framförallt islamisk och kristen religion och mänskliga rättigheter. Såväl kritik som försvar av de mänskliga rättigheter som utförs på religiösa och teologiska grunder kommer att studeras och granskas. Kursen syftar även till studier av samband mellan religion och idéer om social rättvisa.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• med hög grad av självständighet identifiera och formulera problem som rör religioners bidrag till arbete för mänskliga rättigheter och social rättvisa,
• med hög grad av självständighet kritiskt analysera teorier som behandlar mänskliga rättigheter och social rättvisa,
• självständigt formulera och argumentera för ett ställningstagande gällande möjligheter och hinder i arbetet med mänskliga rättigheter som utförs av olika religiösa aktörer,
• presentera analyser av relationer mellan religion och mänskliga rättigheter för en akademisk såväl som en icke-akademisk målgrupp både i tal i skrift.

Innehåll

Att vara religiös, till exempel kristen eller muslim, är en bärande del av många människors identitet, i alla delar av världen. Religionsfrihet, rätten att bli respekterad som religionsutövande medborgare, är därför en central mänsklig rättighet. Religioner är också politiska aktörer, ibland med mycket makt och ibland i marginaliserade positioner. Kursen behandlar frågan om vad detta rimligen betyder. Vilka krav bör ställas på religiösa respektive sekulära medborgare i samband med offentliga politiska diskussioner och utövning av makt? Hur förhåller sig olika uppfattningar om religionsfrihet å ena sidan och kravet på statlig neutralitet till medborgares livsåskådningar och religioner å andra sidan? Kan skyldigheten att erkänna människors olika religiösa identiteter förenas med idén om en sekulär stat? Hur argumenterar nutida islamiska och kristna etiker?

Undervisning

Undervisning ges i form av föreläsningar och seminarier. Deltagande i seminarierna är obligatoriskt. Viss undervisning på engelska kan förekomma. Vid ett mycket litet studentantal kan angivna undervisningsformer komma att ändras till självstudier.

Examination

Kursen examineras genom obligatoriska seminarier, muntlig redovisningsuppgift och hemskrivning (Examination 7,5 hp).

Seminarier betygssätts med U­-G. Samtliga övriga examinatoriska moment betygssätts med U-G-VG.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från de angivna examinationsformerna och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Övriga föreskrifter

God färdighet i att läsa engelska förutsätts. Studenten förutsätts under hela kursen arbeta självständigt.

Övergångsbestämmelser

Om kursen upphör eller genomgår större förändringar ges tre examinationstillfällen enligt denna kursplan under tre terminer. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan examination ske även senare.