Allmänt

Kursen ingår i det direkt legitimationsgrundande Läkarprogrammet (360hp). Utbildningen inom programmet följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

Behörighetskrav

Godkänd kurs i Människokroppens byggnad och funktion (3MC160), i Medicinsk cellbiologi (3MC161), godkända obligatoriska moment samt godkända delexaminationer och/eller godkänd tentamen i Klinisk anatomi med embryologi (3MC162).

Mål

A. Kunskap och förståelse

Efter kursen skall studenten på fördjupad nivå, dvs med en förståelse för kopplingen mellan anatomi och funktion, kunna

1. Förklara och analysera nervcellens och gliacellens funktioner, samt neuronal kommunikation och plasticitet. Förklara hur signalering sker via jonkanaler, neurotransmittorer och synapser, samt hur synaptisk plasticitet och excitabilitet påverkar neuronala nätverk.
2. Relatera neurofysiologiska och utvecklingsbiologiska mekanismer till hjärnans struktur och funktion, inklusive axonvägledning och kortikal lagerbildning.
3. Redogöra för känsel-, hörsel-, balans-, syn-, lukt- och smaksystemens anatomi och funktion, samt förklara mekanismerna bakom sensorisk transduktion och neurala signalvägar för respektive sinne.
4. Förklara mekanismerna bakom motorisk kontroll och koordination, inklusive kranialnervsfunktioner, samt cerebellums och basala gangliernas roll i rörelse.
5. Beskriva kliniska konsekvenser av skador på nervsystemet med fokus på motorisk dysfunktion och relaterade reflexbanor, samt hur man använder radiologi och anatomi för att analysera dessa.
6. Förklara de regulatoriska mekanismerna i nervsystemet, inklusive sömn, det autonoma nervsystemet, könshormonernas roll, samt hjärnans plasticitet och regeneration.
7. Förklara hjärnbarkens funktioner och dess roll i högre kognitiva och språkliga processer. Beskriva hjärnbarkens anatomi, organisation och associationsområden, inklusive dess relation till funktioner som uppmärksamhet, inlärning, minne, tal, språk och beslutsfattande.
8. Beskriva hur olika mekanismer i nervsystemet bidrar till beteenden, emotioner och hälsa, samt relatera dessa till kliniska tillstånd, kognitiva funktioner och organismens anpassningsförmåga.
9. Relatera hjärnfunktioner till kliniska och kognitiva tillstånd: Identifiera och förklara neurobiologiska grunder och mekanismer för vanliga psykiatriska tillstånd, minnesstörningar, språkstörningar, samt effekter av skador på prefrontalkortex och andra kortikala områden.

B. Färdigheter och förmågor

Efter kursen skall studenten kunna:

1. identifiera anatomiska strukturer i människans hjärna och ryggmärg,
2. tillämpa kunskaper i funktionell neuroanatomi för lokalisation av skador/sjukdomar i nervsystemet

C. Värderings­förmåga och förhållningssätt

1. Uppvisa ett professionellt förhållningssätt i samband med läraktiviteter och examination i ämnet.
2. Tillämpa källkritiskt tänkande vid faktainsamling inom ämnet.
3. Diskutera och värdera metoder som används för att studera nervsystemet och dess funktioner.

Innehåll

Kursen bygger vidare på kursen "Människokroppens byggnad och funktion". Kursen omfattar nerv- och gliacellers struktur och funktion, synaptisk transmission, centrala, perifera och autonoma nervsystemens struktur och funktion, blodförsörjning, hinnor och likvorcirkulation. Sinnesorganens struktur och funktion, somatosensorik, smärta. Motoriska enheten, reflexer, motorisk kontroll. Autonoma funktioner, biologiska rytmer, emotioner, belöningssystemet. Kognitiva funktioner: koncentration, inlärning och minne, tal och språk, beslutsfattande. Relevanta neurologiska och psykiatriska sjukdomar och funktionsavvikelser. Tillämpning av topografisk diagnostik.

Undervisning

Kursen ges i form av obligatorisk gruppundervisning, laborationer, seminarier, skriftlig och muntlig framställan. Utöver de obligatoriska momenten ges föreläsningar som stöd till litteraturstudierna. De i kursplanen beskrivna målen specificeras i särskild studiehandledning.

Examination

Kursen Neurobiologi avslutas med skriftlig tentamen. Därutöver sker examination i form av bedömda moment i de obligatoriska momenten. 

Vid frånvaro från obligatoriska moment eller underkänt på momentet erbjuds ett omexaminationstillfälle under terminen eller om det inte är praktiskt möjligt med en rimlig arbetsinsats, nästföljande termin. Alternativt, där examinator bedömer så är förenligt med målet med det obligatoriska momentet, kan studenten göra en ersättningsuppgift som ska bedömas.

För regelverk om frånvaro från obligatoriska moment samt regler för deltagande vid tentamen, se utbildningsplan.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Studerande som underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen ytterligare fyra (4) gånger (= totalt fem (5) tentamensprov). Efter fem (5) underkända tentamensprov kan den studerande förlora sin utbildningsplats. Programkommittén kan dock, om synnerliga skäl föreligger, medge rätt till ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Även inlämning av så kallad blank skrivning räknas som tentamenstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två (2) underkända tentamina. Studerande som underkänts på praktisk examination har rätt att genomgå ytterligare prov två (2) gånger.

För godkänd kurs krävs även genomförande av eventuella formativa prov.

Övriga föreskrifter

För detaljerad beskrivning av mål, innehåll, undervisning och examination, se studiehandledning och lärplattform.

Övergångsbestämmelser

Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna (330hp) men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, ska anses ha antagits till en utbildning till en läkarexamen enligt de nya bestämmelserna (360hp). Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en utbildning som leder till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna har möjlighet att söka till denna utbildning (LP6) i enlighet med regelverket för antagning till senare del. En sådan antagning kan innebära att den sökande behöver komplettera sina studier. Student som antagits och påbörjat men inte avslutat en utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna (330hp) är behörig att söka utbildning till en läkarexamen enligt de nya bestämmelserna (360hp). I samband med denna ansökan kommer ett förfarande med tillgodoräknande av tidigare utbildning att genomföras för att avgöra på vilken termin/kurs studenten ifråga har möjlighet att börja. För att i sådana fall påbörja det legitimationsgrundande programmet krävs att den ansökande studenten kan beredas studieplats.