Allmänt

Kursen ges inom programmet för social omsorg. Kursen är en introduktionskurs i ämnet företagsekonomi, närmare bestämt de delar vilka brukar innefattas under rubrikerna redovisning, kalkylering, budgetering, ekonomistyrning etc.

Kursplanen är fastställd av styrelsen vid Företagsekonomiska institutionen på delegation av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden. Kursplanen träder i kraft 2006-09-01 . Kursplanen är senast reviderad 05-02-14.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Syfte

Kursen avser att ge de studerande:

- kunskap om ekonomiska begrepp och samband

- kunskap om kostnadsbegrepp och kostnaders bestämning

- kunskap om metoder för kalkylering och kostnadsfördelning

- kunskap om tekniken dubbel bokföring

- kunskap om hur utformning av intern redovisning och kostnadsuppföljning sammanhänger med användningssituationen

- insikt beträffande samspelet mellan verksamheter inom vård och omsorg och de kalkylerings- och redovisningsmetoder den redovisande enheten använder

- översiktlig förståelse för principer gällande upprättande av årsbokslut, företrädesvis inom ramen för lagen om kommunal årsredovisning

Efter genomgången kurs ska de studerande ha förmåga att:

- bedöma hur besluts-, kalkyl- och användningssituationen kan påverka vilken typ av kalkyl- och redovisningsdata som en organisation eller dess beslutsfattare önskar

- genomföra kostnads- och resursanvändningsanalyser som underlag för beslutsfattande

- kritiskt värdera förtjänster och begränsningar hos de modeller, metoder och tekniker som används i kalkylerings- och redovisningssammanhang, med särskild betoning på verksamheter inom vård och omsorg.

- tolka och analysera räkenskapsdata

Innehåll

Kursen innehåller följande huvudmoment:

- Grundläggande ekonomi

- Kalkylering

- Intern redovisning och verksamhetsstyrning

- Extern redovisning

I avsnittet grundläggande ekonomi diskuteras olika begrepp som tillgångar, skulder, eget kapital, intäkter, kostnader, etc. Sambandet mellan resultat- och balansräkning uppmärksammas. Avsnittet kalkylering handlar i grunden om möjligheten att specificera ekonomiska konsekvenser för olika handlingsalternativ. Olika alternativ medför olika konsekvensbeskrivning. Olika kostnadsbegrepp används för olika syften. Som underlag för kostnadskontroll och prissättning m.m. kan organisationer använda sig av kalkyler. Två huvudansatser för kalkylering är självkostnadskalkylering respektive bidragskalkylering. Metoderna och deras varianter uppmärksammas ingående. I avsnittet observeras särskilt skillnader och likheter mellan kalkyler i tillverkande företag och verksamheter inom vård och omsorg. I det interna redovisningsavsnittet diskuteras hur den interna rapporteringen och uppföljningen av verksamhetens ekonomiska utfall kan anpassas till det informationsbehov som olika befattningshavare har. Uppföljningen kan ske genom att affärshändelserna systematiseras via konto- och kodplaner. Den interna redovisningen kan utformas för att följa upp utfallet för företaget och dess olika organisatoriska enheter. Som regel behöver redovisningen också utformas så att löpande information om intäkter och kostnader erhålls. I avsnittet uppmärksammas särskilt resultatstyrning i offentlig verksamhet. I avsnittet extern redovisning behandlas översiktligt årsbokslut, både enligt Årsredovisningslagen och lagen om kommunal redovisning, och hur detta beror av redovisningssed, konventioner, lagstiftning, värderingsregler, etc. Externa rapporter är sådana som i första hand vänder sig till organisationens externa intressenter t.ex. en årsredovisning, en finansieringsanalys, en koncernredovisning, delårsrapporter, mm. Räkenskapsanalys rör frågan hur redovisningsdata kan användas för att undersöka företagets finansiella situation.

Undervisning

Kursen ges på svenska. Undervisningen består av föreläsningar, räkneövningar och seminarieverksamhet.

Examination

Kursen examineras genom seminarieuppgifter om sammanlagt 4 poäng och en skriftlig tentamen om 6 poäng. Seminarieserien betygssätts med något av betygen godkänd eller underkänd. Den skriftliga tentamen betygssätts med något av betygen väl godkänd, godkänd eller underkänd. För betyget väl godkänd på kursen i dess helhet krävs alltså att samtliga delar fullföljts samt väl godkänd på den avslutande tentamen.

Dessutom gäller att eventuella restuppgifter och kompletteringar måste vara inlämnade innan nästpåföljande studieperiods början, vilket vanligtvis betyder senast fyra veckor efter det att kursen är avslutad. Om detta inte sker erhålles betyget Underkänd på kursens seminariedel. Seminariedelen måste då göras om, vilket endast kan göras på kommande kurser i mån av plats.

Övriga föreskrifter

Inga speciella förkunskapskrav gäller.