Behörighetskrav

Kandidatexamen med 90 hp statskunskap eller motsvarande kunskaper. Kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6.

Mål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• Kritiskt diskutera och förklara analytiska perspektiv, teorier och begrepp som används inom forskning om genus och politik.
• Tillämpa relevanta teorier och begrepp för att analysera konkreta exempel på genusrelaterade ojämlikheter.
• Ge exempel på samt kritiskt värdera insikter från tidigare och samtida forskning om genus och politik.
• Författa en kortare akademisk uppsats som analyserar ett politiskt fenomen ur ett genusperspektiv.

Innehåll

Denna masterkurs i statskunskap undersöker orsakerna till och konsekvenserna av könsrelaterade ojämlikheter i politik och samhälle, samtidigt som ojämlikheter mellan andra sociala grupper också uppmärksammas.

Kursen ger studenterna teoretiska, analytiska och metodologiska verktyg för att studera könsrelaterade ojämlikheter. Den behandlar hur dessa ojämlikheter uppstår, vilka mekanismer som reproducerar dem över tid samt vilka konsekvenser de har.

Kursens teoretiska delar ger en översikt över centrala analytiska perspektiv, begrepp, ramverk och metoder som används inom forskning om genus och politik i bred bemärkelse.

Kursens empiriska delar presenterar viktiga samtida bidrag till forskningsfältet från flera olika delområden. Denna del belyser de arenor där könsrelaterade ojämlikheter uppstår och består över tid, inklusive både nationell och internationell politik samt andra maktpräglade sammanhang. Genom att arbeta med konkreta exempel utvecklar studenterna en fördjupad förståelse för hur könsskillnader institutionaliseras och hur de kan utmanas eller förändras.

Undervisning

Kursen genomförs genom en kombination av föreläsningar och seminarier. Närvaro vid seminarier är obligatorisk, och studenterna måste genomföra en förberedande uppgift inför varje seminarium, antingen individuellt eller i grupp. Utöver de schemalagda undervisningstillfällena förväntas deltagarna bedriva självständig inläsning av kurslitteraturen - helst före det aktuella seminariet. Den totala arbetsbelastningen uppgår till cirka 40 timmar per vecka. Kursen ges på engelska.

Examination

Examination sker kontinuerligt över hela kursen genom skriftliga och muntliga uppgifter samt genom aktivt deltagande på seminarierna. I slutet av kursen skriver studenterna en avslutande kursuppsats. Ett krav på kursuppsatsen är att den behandlar något av de teman som tagits upp under kursen. Följande betyg tillämpas: Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För att bli godkänd på kursen krävs följande:

• Studenten har uppnått kursmålen
• Studenten har deltagit i alla obligatoriska delar av kursen
• Alla seminarieuppgifter och kursuppsatsen är inlämnade och godkända

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.