Behörighetskrav

90 hp statskunskap (A+B+C) eller motsvarande kunskaper samt 30 hp i annat ämne eller 90 hp inom det samhällsvetenskapliga kunskapsområdet (A+B+C) samt 60 hp statskunskap (A+B). Kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6.

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenterna kunna:

• visa kunskap och förståelse för centrala begrepp, teorier och debatter inom samtida forskning om välfärdsstaten i vid bemärkelse;
• förklara, med utgångspunkt i aktuell forskning, hur välfärdsstatsinstitutioner och marknader samverkar i att forma livschanser och ojämlikhet mellan samhällsgrupper med olika klass, kön och migrationsbakgrund;
• analysera hur välfärdssystem i olika delar av världen vuxit fram och över tid stöpts om genom politisk konflikt, institutionella återkopplingseffekter, samt strukturella skiften;
• reflektera över normativa frågor inom välfärdspolitiken, såsom rättvisa, jämlikhet och behov;
• kritiskt granska styrkor och svagheter i motstridiga teoretiska perspektiv och empiriska resultat i litteraturen;
• självständigt formulera och analysera en frågeställning på ett välfärdspolitiskt område med hjälp av relevanta teorier och begrepp;
• framföra argument på ett tydligt och sammanhängande sätt i såväl skriftlig som muntlig form.

Innehåll

Ojämlikhet, intressen, och institutionell förändring

Denna kurs behandlar centrala teman inom den samtida forskningen om välfärdsstaten ur ett globalt perspektiv, med särskilt fokus på den sociala och ekonomiska ojämlikhetens politiska dimensioner. Kursen analyserar hur och varför olika slags välfärdsinstitutioner har utvecklats i olika länder, samt hur institutioner och marknader tillsammans formar livschanser och socio-ekonomiska utfall bland olika samhällsgrupper.

I linje med samtida forskning definieras välfärdsinstitutioner brett till att omfatta inte enbart socialförsäkringar och ekonomiskt stöd, utan även familjepolitik, utbildning och arbetsmarknadspolitik. Ett centralt tema i kursen att dessa institutioner utgör fördelningspolitiska arenor, där konkurrerande intressen, idéer och koalitioner påverkar politikens utformning och utfall, som i sin tur får återverkning på politikens funktionssätt. Kursen ägnar därför särskild uppmärksamhet åt de normativa frågor som står på spel inom välfärdspolitiken, åt välfärdsstatens roll i de pågående förändringarna av arbetsmarknaden och politiken i olika länder, samt åt skillnader mellan kvinnor och män på välfärds- och arbetsmarknadsområdet.

Kursen sätter även välfärdspolitikens utveckling i ett globalt sammanhang genom att undersöka hur den varierar mellan länder med olika politiska och ekonomiska system samt hur inhemsk välfärdspolitik påverkas av internationella processer såsom migration, ekonomisk integration, klimatförändringar och krig. Under kursens gång arbetar studenterna med centrala teoretiska perspektiv på välfärdsstatens utveckling och aktuella debatter om välfärdspolitikens syfte, omfattning och framtid.

Examination

Examination av kursen sker på tre sätt: aktivt deltagande i seminarier, skriftliga inlämningsuppgifter och författande av en uppsats vid kursens slut där en självständigt formulerad frågeställning belyses utifrån kurslitteraturen och annan litteratur. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

**Betygssättning

**Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd.

Övriga föreskrifter

Detaljerade studieanvisningar delges i samband med kursstart.