Behörighetskrav

180 hp inom biologi, (bio)medicin, bioteknologi, farmaci, farmaceutisk biovetenskap, (farmaceutisk) kemi, medicinsk vetenskap, agronomi, husdjursvetenskap, veterinärmedicin eller utbildning som ger kunskap inom cellbiologi, genetik, biokemi, molekylär mikrobiologi och immunologi. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Mål

Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten visa förmåga att:

• jämföra och kontrastera olika principer bakom uppkomst och evolution av patogena mikroorganismer
• tillämpa epidemiologiska begrepp för att beskriva frekvens och fördelning av sjukdomar och hälsa i populationer och för att utvärdera orsakssamband
• förklara hur preklinisk forskning kan identifiera och karakterisera mikrobiella mål och föreningar lämpliga för utveckling till nya antimikrobiella läkemedel
• förstå och tillämpa de grundläggande principerna för farmakokinetik och farmakodynamik
• förstå de grundläggande principerna för utveckling och spridning av antimikrobiell resistens
• förstå vilka nya alternativ till antibiotika som finns, såsom fagterapi och antimikrobiella peptider

Färdigheter och förmågor

Efter avslutad kurs ska studenten visa förmåga att:

• tillämpa relevanta bioinformatiska verktyg för att genetiskt bestämma ursprung och utveckling av patogena mikrober
• tillämpa epidemiologisk metodik för att utvärdera orsakssamband
• tillämpa matematiska formler som beskriver läkemedels farmakokinetik och farmakodynamik
• skriva och muntligt försvara ett forskningsförslag
• tolka, kritiskt värdera och syntetisera vetenskapliga rön och annan information av relevans för kursen i både tal och skrift

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten visa förmåga att:

• kommunicera information relaterad till kursinnehållet på ett sätt som är bäst anpassat till målgruppen
• förstå de ekonomiska, miljömässiga och samhälleliga konsekvenserna av antimikrobiell resistens
• identifiera behoven gällande framtida forskning och riktlinjer relaterade till kursens innehåll

Innehåll

Kursen består av två moduler som behandlar

1. mikrobiell evolution och epidemiologi (7 högskolepoäng)
2. antimikrobiell terapi, resistens och läkemedelsutveckling (8 högskolepoäng)

Dessa moduler behandlar antimikrobiell terapi och resistensutveckling ur ett biomedicinskt och samhälleligt perspektiv. Frågor kring vårdrelaterade infektioner, ekonomi, etik samt informations- och kunskapsspridning diskuteras.

Uppkomsten och spridningen av infektionssjukdomsagens diskuteras i detalj, utifrån såväl evolutionära som epidemiologiska perspektiv.

De molekylära verkningsmekanismerna för antimikrobiella läkemedel av olika kategorier – och resistens mot dessa – diskuteras i detalj. Relevanta modellsystem används för att praktiskt illustrera de molekylära mekanismer och faktorer som påverkar resistensutveckling och global resistensöverföring. Kursen diskuterar strategier för att identifiera nya mål för antimikrobiell terapi och processerna för läkemedelsutveckling, inklusive de farmakologiska aspekterna av antimikrobiella läkemedel. Ämnen som vårdrelaterade infektioner, alternativ till antibiotika, läkemedelsutvecklingens ekonomi och antimikrobiell resistens, samt informations- och kunskapsspridning diskuteras.

Undervisning

Kursen ingår i termin två på masterprogrammet i infektionsbiologi.

Undervisning ges på engelska och består av föreläsningar, seminarier samt praktiska och teoretiska uppgifter. Seminarier och uppgifter är obligatoriska.

Examination

Skriftliga prov med betygsgrad underkänd, godkänd eller väl godkänd avslutar respektive modul. De obligatoriska momenten examineras vid seminarier, muntliga presentationer/redovisningar och genom skriftliga redovisningar och ges betyget underkänd eller godkänd.

För godkänd kurs krävs godkänt resultat på samtliga skriftliga prov och obligatoriska moment. Slutbetyg på kursen baseras på en sammanvägning av betyg på alla ingående kursdelar. Möjlighet att komplettera icke godkända obligatoriska moment kan beredas tidigast vid nästa kurstillfälle och endast i mån av plats.

För att bli godkänd på seminarierna måste studenterna visa att de har förberett sig för varje seminarium, de måste aktivt delta i seminariegruppdiskussionerna och utföra de olika uppgifter som är utformade för att nå specifika lärandemål för kursen.

För att bli godkänd på symposieuppgift måste studenterna slutföra de olika skriftliga uppgifterna i tid och enligt instruktionerna, samt genomföra de muntliga presentationerna och leda diskussioner under symposiedagarna.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.