Beslut och riktlinjer

Allmänna mål för högskoleutbildningen (Högskolelagen utfärdad 1992-12-17, SFS 2006:173, 1 kap 9 §)

Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, självständigt urskilja, formulera och lösa problem, ha beredskap att möta förändringar i arbetslivet samt utveckla förmågan att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå och följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till att utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Mål för sjukgymnastexamen enligt examensbeskrivningen (Högskoleförordningen 1993:100, SFS 2006: 1326, bilaga 2)

För sjukgymnastexamen ska studenten visa sådan kunskaps och förmåga som krävs för behörighet som sjukgymnast.

Kunskap och förståelse

För sjukgymnastexamen ska studenten:

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuell forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,

- visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individens och gruppens hälsa och om relevanta författningar,

Färdighet och förmåga

För sjukgymnastexamen ska studenten:

- visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen genomföra sjukgymnastiska åtgärder samt förmåga att initiera och medverka i hälsobefrämjande, behandlande, habiliterande och rehabiliterande arbete på individ-, grupp-, eller samhällsnivå,

- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,

- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt genomföra vägledande uppgifter,

- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,

- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper,

- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För sjukgymnastexamen ska studenten

- visa självkännedom och empatisk förmåga

- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra grupper, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

Självständigt arbete (examensarbete)

För sjukgymnastexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Allmänna bestämmelser om grundläggande högskoleutbildning

- Omfattningen av utbildningen skall anges i högskolepoäng där heltidsstudier under normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng (HF 2006:1053 6 kap, 2§).

- Student som uppfyller fodringarna för examen ska på begäran få examensbevis av högskolan (HF 6 kap. 9§)

- All utbildning på grundnivå och avancerad nivå skall bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram (HF 6 kap. 13§).

- Sjukgymnastutbildningen omfattas av artikel 1 i direktiv 89/48/EEG.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet samt idrott och hälsa A, Ma B, Nk B, Sh A (Områdesbehörighet 17).

Nk B kan ersättas med Bi A, Fy A och Ke A eller omvårdnadsprogrammet.

Lägst betyg G krävs för ovanstående kurser.

Programmets uppläggning

Beskrivning av ämnet sjukgymnastik och sjukgymnastik som yrkesverksamhet

Sjukgymnastik som kunskapsområde

Ämnet sjukgymnastik omfattar kunskaper om och studier av människan i rörelse med avseende på hennes förmåga att uppfatta, ta tillvara och använda sin kropp på ett ändamålsenligt sätt och med hänsyn till de krav som den fysiska och sociala miljön ställer på henne. Det vetenskapliga underlaget utgörs av rörelsevetenskap, beteendevetenskap och medicin. Interaktion, kommunikation och lärande är viktiga komponenter i ämnet.

Sjukgymnastik som yrkesverksamhet

Sjukgymnastens åtgärder är vanligen av förebyggande, habiliterande och/eller rehabiliterande karaktär. Den huvudsakliga målsättningen är att initiera, bibehålla och/eller förbättra människors rörelse- och aktivitetsförmåga samt delaktighet i samhället. I yrkesutövandet ingår även metod- och kvalitetsutveckling samt utvärdering. Ett biopsykosocialt förhållningssätt tillämpas genomgående. Därmed inkluderas medicinska, fysiska, psykologiska och sociala faktorer och dess ömsesidiga inverkan på individens möjlighet att utföra rörelser och vardagsaktiviteter. Sjukgymnastisk verksamhet inbegriper hela åldersspannet och riktar sig till unga såväl som äldre. Rörelse- och aktivitetsproblem i både akuta och kroniska tillstånd ingår liksom hälsopromotiva åtgärder med fokus på förbättrad folkhälsa. Sjukgymnasten arbetar självständigt och i team, med eget ansvar för bedömning, analys, åtgärder, uppföljning/utvärdering i enlighet med rådande evidens och beprövad erfarenhet.

Lokala mål för att erhålla sjukgymnastexamen vid Uppsala universitet

Efter genomgången utbildning på sjukgymnastprogrammet vid Uppsala universitet ska den studerande kunna:

- arbeta utifrån ett biopsykosocialt förhållningssätt som inbegriper fysiska, psykologiska, kulturella samt sociala faktorer och dess inverkan på individens rörelse och aktivitetsförmåga

- förklara och beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd utifrån WHO´s Internationella klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF)

- förklara sjukgymnastiska teorier och modeller

- förklara hälsopsykologiska teorier och modeller

- förklara konsekvenser av fysisk inaktivitet och effekten av fysisk aktivitet/träning

- aktivt söka kunskap, lösa problem, samarbeta, kommunicera samt ge och ta emot feed-back

- utföra en sjukgymnastisk undersökning, analysera, bedöma och värdera undersökningsfynd samt dokumentera dessa i enlighet med ICF:s terminologi,

- tillsammans med patient/klient formulera mål för sjukgymnastiska insatser på kort och lång sikt

- utföra, bedöma, utvärdera och dokumentera evidensbaserade sjukgymnastiska åtgärder i hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande syfte

- tillämpa strategier för att initiera, förstärka, bibehålla hälsobeteenden samt modifiera problem/riskbeteenden

- tillämpa ett vetenskapligt arbetssätt som grund för utvecklingsarbete inom det kommande yrket

- kunna arbeta i team samt samverka med företrädare från andra yrken, närstående, intresseorganisationer och samhällsorgan

- kunna samverka för en kontinuitet i vårdkedjan runt patienter i behov av fortsatta insatser

- kunna informera, handleda, undervisa samt arbeta konsultativt,

- tillämpa informations- och kommunikationsteknologi som krävs i yrkesverksamheten.

- ha utvecklat förmågan till livslångt lärande

Inriktning och intention beträffande utbildningens mål och innehåll

Styrande för yrkesutövningen är bl. a Hälso- och sjukvårdslagen, vilken är baserad på en humanistisk människosyn, innebärande en tro på människors lika värde, vilja och förmåga att ta eget ansvar att lära och förändra. Utbildningens mål är att utbilda sjukgymnaster som är väl förberedda att medverka i morgondagens hälso- och sjukvårdsarbete.

En biopsykosocial modell ligger till grund för sjukgymnastikens kunskapsområde och inbegriper såväl rörelsevetenskapliga teorier såsom motorisk kontroll, motorisk utveckling och motoriskt lärande som teorier från hälsopsykologi och pedagogik där fokus är på samspelet mellan människors vardagsbeteenden och medicinska/biologiska faktorer i alla faser av sjukdomsutvecklingen.

Den lokala inriktningen tar hänsyn till nya folksjukdomar och hälsorisker i samhället samt pågående förändring av sjukvårdens organisation. Dessutom bör kroniskt sjuka och äldre i vården prioriteras. Den omfattar även hälsopromotion och hälsopedagogik, främjandet av fysisk aktivitet samt hälsopsykologi och beteendemedicin. Detta återspeglas i kurser som

t.ex. Hälsopsykologi, Fysisk aktivitet och inaktivitet samt Smärt och stressfysiologi.

Pedagogiska principer, kunskapssyn och arbetsformer.

Till grund för lärandet ligger teorier och metoder utifrån ett vuxenpedagogiskt perspektiv samt interaktionistiska teorier om lärande i praktiken. Lärande ses som något som formas och skapas i samspel mellan människor och där sammanhang och miljö för lärandet är betydelsefullt för vad individen lär sig.

Ett studentaktiverande och problemorienterat arbetssätt med tonvikt på den studerandes vilja och förmåga att ta ansvar för det egna lärandet och utveckling är det pedagogiska synsätt som ligger till grund för undervisningen på sjukgymnastprogrammet vid Uppsala universitet. Lärande kan ses som en process hos individen, i samspel med andra, som förutsätter både intellektuell och känslomässig bearbetning. Utbildningen ska stödja och vägleda den studerande i dennes lärandeprocess och främja ökad självkännedom och personlig utveckling. Avsikten är att den studerande ska bli medveten om sina egna värderingar och attityder för att kunna förstå sitt beteende i samspel med andra människor.

Den snabba kunskapsutvecklingen och samhällets krav på sjukgymnastens kompetens kräver att den studerande lär sig att självständigt och i samspel med andra aktivt söka sig kunskap och att inta ett kritiskt reflekterande förhållningssätt till kunskap.

Under utbildningen skaffar sig den studerande erfarenheter av olika arbetsformer för lärande.

Peer learning eller collaborative learning är exempel på lärande strategier där studerande primärt lär sig att utnyttja varandra som resurser innan man tar hjälp av lärare eller handledare. Undervisningen utformas omväxlande med hjälp av fallstudier, seminarier, föreläsningar, praktisk träning, laborationer, litteraturstudier, projektarbeten och fältstudier.

Studentaktivt lärande utgår från situationer med konkreta och verklighetsanknutna problem eller fallbeskrivningar som bearbetas individuellt eller i grupp. Problemlösning, självstyrt lärande, samarbete i grupp och utvärdering av gruppens arbete och den individuella insatsen är viktiga grundstenar i arbetssättet och förbereder den studerande för yrkets krav.

Progression i utbildningen

Undervisningen byggs upp kring karaktärsämnet sjukgymnastik och utgår från sjukgymnastiska problemställningar. En stor vikt läggs vid tillämpning och integrering av beteendemedicinska och medicinska kunskaper i ämnet sjukgymnastik. Kursernas inbördes ordning inom programmet bygger på behovet av en progression och fördjupning inom sjukgymnastikämnet vilket inbegriper ett större mått av komplexitet och självständighet. En grundläggande idé är Blooms kunskapstaxonomi som indelar kunskap i nivåerna; fakta, förståelse, tillämpning, analys, syntes och kritisk värdering.

Kurser med grundläggande baskunskaper inom ämnena sjukgymnastik, anatomi, fysiologi, och psykologi inleder utbildningen. Här betonas förmågan att sammanställa och förstå faktakunskap samt en grundläggande förmåga att tillämpa kunskaper i problemlösning,

undersökning, behandling och utvärdering. Kurser med fördjupad och breddad kunskap om yrkesrollen följer från termin 3 där stor vikt läggs vid förmågan att analysera. Utbildningen avslutas med kurser som fördjupar kunskaper om sjukgymnastikens villkor och möjligheter i hälso- och sjukvården och där stor vikt läggs vid förmågan till syntes och värdering.

För att forma en kritiskt tänkande och värderande sjukgymnast påbörjas den vetenskapliga metodskolningen redan i termin 1 och fördjupas i de kommande terminerna för att sista året tillämpas i ett självständigt uppsatsarbete.

Beskrivning av Bas-, Fortsättnings- och Fördjupningsnivåer i ämnet sjukgymnastik

Basnivå

Grundläggande kunskaper i sjukgymnastikämnets och om yrkets utveckling, yrkesrollen samt sjugymnastens villkor och plats i hälso- och sjukvården.

Grundläggande kunskaper om begrepp, terminologi, teorier och modeller för klinisk problemlösning, undersökning, behandling och utvärdering.

Grundläggande förmåga och färdighet att tillämpa kunskaper i problemlösning, undersökning, behandling och utvärdering.

Grundläggande förmåga att kommunicera och samarbeta med patienter.

Grundläggande kunskaper om vård- och yrkesetik.

Grundläggande kunskaper i vetenskapsmetodik och kritisk granskning.

Grundläggande kunskap om förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa

Stor vikt ges vid förmågan att sammanställa faktakunskaper.

Fortsättningsnivå

Fördjupad kunskap om yrkesrollen.

Fördjupade och breddade kunskaper om teorier, modeller och principer för klinisk problemlösning och beslutsfattande. Fördjupande kunskaper om och färdigheter i undersökning, behandling samt utvärdering av behandling av olika funktionsstörningar.

Grundläggande förmåga att kommunicera och samarbeta med anhöriga och annan personal inom organisationen.

Fördjupad förmåga att kommunicera med patienter.

Grundläggande kunskaper om och färdigheter i hälsobefrämjande och förebyggande arbete på individ- och gruppnivå.

Fördjupade kunskaper om vård- och yrkesetik.

Grundläggande förmåga att kliniskt kunna tillämpa ovanstående kunskaper.

Tillämpning av vetenskaplig metodik genom analys och värdering av kliniskt handlande i förhållande till evidens och beprövad erfarenhet

Stor vikt läggs vid analysförmågan.

Fördjupningsnivå

Fördjupade kunskaper om sjukgymnastikens villkor och möjligheter i hälso- och sjukvården.

Kunskaper om och förmåga att verka inom olika organisationsformer samt kunskaper om och färdigheter i hälsobefrämjande och förebyggande arbete på samhällsnivå

Färdighet och förmåga att integrera och använda kunskap för att hantera komplexa situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov.

Tillämpning i vetenskaplig metodik i ett självständigt uppsatsarbete.

Stor vikt läggs vid förmågan till syntes och värdering.

Termin 1

Profession, kunskap, lärande 4,5 hp, i huvudämnet 4,5 hp, nivå A

Grundläggande anatomi 9 hp, nivå A

Normal motorik och sjukgymnastisk

undersökning ( varav 1,5 hp VFU) 7,5 hp, i huvudämnet 7,5 hp, nivå A

Fysiologi 9 hp, nivå A

Termin 2

Hälsopsykologi 7,5 hp, nivå A

Fysisk aktivitet och inaktivitet - sjukgymnastik undersökning och behandling

(varav 2 v. VFU) 15 hp, 15,0 i huvudämnet, nivå A

Patologi 1,5 hp, nivå A

Biomekanik och funktionell anatomi 6 hp nivå A

Termin 3

Neurologi 3 hp, nivå A

Pediatrik och sjukgymnastik inom pediatrik 1,5 hp, nivå A

Grundläggande smärt- och stressfysiologi 3 hp, nivå

Sjukgymnastik och verksamhetsförlagd

utbildning vid neurologiska funktionsstörningar

(varav 6 v. VFU) 16,5 hp,16,5 hp i huvudämnet, nivå B

Medicinska ämnen:

Invärtesmedicin 3 hp, nivå A

Ortopedi 3 hp, nivå A

Termin 4

Kirurgi 1,5 hp, nivå A

Samspel och kommunikation 7,5 hp, nivå A

Sjukgymnastik inkl. verksamhetsförlagd

utbildning i sluten somatisk vård

(varav 4 v. VFU) 13,5 hp, 13,5 hp i huvudämnet, nivå B

Rehabilitering med inriktning mot fysisk

aktivitet vid olika folksjukdomar 6 hp, 6 hp i huvudämnet, nivå B

Vetenskapsmetodik II 1,5, 1,5 i huvudämnet, nivå B

Termin 5

Psykiatri 1,5, nivå A

Sjukgymnastik inkl. verksamhetsförlagd utbildning vid smärta och neuromuskuloskeletala funktionsnedsättningar (varav 6 v. VFU) 18 hp, 18 hp i huvudämnet, nivå B

Vetenskapsmetodik III/PM 3 hp, 3 hp i huvudämnet, nivå B

Hälsa, hälsopromotion 7,5 hp, 7,5 hp i huvudämnet, nivå B

Termin 6

Sjukgymnasten som pedagog, organisatör

och konsult (inkl.2v. VFU) 7,5 hp, 7,5 hp i huvudämnet, nivå C

Valbar teoretisk kurs alternativt valbar

VFU 7,5 hp, 7,5 hp i huvudämnet, nivå C

Vetenskapsmetodik IV/Examensarbete 15 hp, 15 hp i huvudämnet, nivå C

Undervisning

Kurserna ska följa på varandra i terminsordning 1-6. För tillträde till påföljande termin: Se förkunskapskrav för respektive kurs och "Tillträde till fortsatta studier" i utbildningsplanen.

Utbildningens uppläggning vilar i stor utsträckning på en funktionsområdesindelning där teoretiska kurser inom både ämnet sjukgymnastik och medicin är organiserade i sammanhållna perioder följda av verksamhetsförlagd utbildning inom respektive funktionsområde.

Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar en vecka fördelad på halvdagar i termin 1 och längre sammanhängande tidsperioder, från två till sex veckor, i de övriga terminerna.

Under handledning av en kliniskt verksam sjukgymnast deltar den studerande i verksamheten på en för kursen relevant verksamhetsförlagd utbildning. Den verksamhetsförlagda utbildningen är förlagd till sjukvårdsinrättningar i Dalarnas, Gävleborgs, Värmlands, Gotland och Uppsala län.

I början av varje undervisningsavsnitt meddelas arbetsformerna för kursen. Dessa varierar och kan bestå av föreläsningar, grupparbeten, laborationer, litteraturstudier, undervisning i klinik, patientpresentationer, studiebesök, praktiska övningar, seminarier och uppsatsarbete.

Utbildningen ska genomgås enligt fastställt utbildningsprogram. För att främja förståelse för andra länder och för internationella förhållanden finns möjligheter att under utbildningen bedriva studier utomlands.

Examen

För att få bevis över avlagd sjukgymnastexamen, ska du göra en ansökan på särskild blankett som finns att få hos Studerandeexpeditionen, tel 018-471 19 73. Blanketten kan också hämtas hem under adress: www.uu.se/examen

Ansökan insändes till Examensenheten, Uppsala universitet, Box 256, 751 05 Uppsala.

Medicine kandidatexamen kan erhållas efter uppnådda 180 högskolepoäng, varav huvudämnet sjukgymnastik ska omfatta 90 högskolepoäng inklusive ett examensarbete om 15 högskolepoäng. Ansökan om medicine kandidatexamen görs på samma blankett som sjukgymnastexamen.

Övriga föreskrifter

Studieavbrott

Studieavbrott anmäls skriftligen till studievägledare. Den student som vid senare tidpunkt önskar återuppta studierna måste på sedvanligt sätt söka till utbildningen på nytt.

Studieuppehåll

Studerande som önskar uppehåll i utbildningen ska ansöka om studieuppehåll. Ansökan lämnas skriftligen på därför avsedd blankett till studievägledare. Studieuppehåll kan beviljas för högst 1 år.

Anmälan om återgång till studier görs SKRIFTLIGEN till studievägledare senast 15 april respektive 15 oktober inför kommande termin. Om de som önskar återuppta studierna vid ett visst tillfälle är fler än antalet tillgängliga platser tillämpas den prioritering som fastställts när ansökan beviljades:

1. Tvingande skäl (ex sociala och medicinska samt utlandsstudier med anknytning till sjukgymnastik)

2. Icke tvingande skäl (ex andra studier, utlandsvistelse)

Vid behov sker lottning inom varje prioriteringsgrupp. Bortlottad har företräde vid nästa tillfälle. Besked lämnas senast en månad före den aktuella kursens början.

Individuell studiegång

Individuell studiegång innebär att den studerande läser i egen takt enligt speciell uppgjord studieplan. Ansökan med motivering lämnas skriftligen till studierektor. Studieplanen läggs upp av student, studierektor och ansvarig lärare.

Tillgodoräknande

Enligt HF 6 kap 6§ har studerande rätt att tillgodoräkna sig annan högskoleutbildning med godkända resultat som motsvarar utbildningsavsnitt i den utbildning som vederbörande är antagen till.

Ansökan lämnas till studievägledare/studierektor på särskild blankett senast 1 månad före kursstart. Kursintyg inklusive kursplan och litteraturlista som åberopas skall bifogas. Beslut fattas av ordförande i programkommittén (PK) i samråd med kursansvarig lärare.

Överklaganden ska ha kommit in till PK för sjukgymnastutbildningen senast inom tre veckor från dagen då beslutet kom studenten tillhanda.

Obligatorisk närvaro

Närvaro är obligatorisk under verksamhetsförlagd utbildning (se vidare under verksamhetsförlagd utbildning). I övrigt se respektive kursplan.

Examination

Studerande som underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen ytterligare 4 gånger (=totalt 5 tentamensprov). Dock anordnas endast ett omtentamenstillfälle/termin. Efter 5 underkända tentamensprov kan den studerande förlora sin utbildningsplats. Programkommitténs ordförande kan dock, om synnerliga skäl föreligger medge rätt till ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle, dvs. studenten är på plats och tar del av examinationsuppgift utan att fullfölja examinationen. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter 2 underkända tentamina.

Förnyad examination

Tidpunkt för omtentamen läggs av kursansvarig i samråd med studierektor på sjukgymnastprogrammet eller kan äga rum med nästkommande kurs.

Student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, vilket normalt medför rätt att få annan examinator utsedd, men som av särskilda skäl inte kan få ny examinator, har rätt till annan examinationsform.

För att gå upp i det fjärde försöket skall studenten lämna in en skriftlig ansökan om att få delta i tentamen till studievägledare/kursledare. Studievägledare/kursledare ska därvid tillsammans med studenten analysera situationen och vid behov erbjuda stödinsatser i syfte att optimera studentens förberedelser inför tentamen.

Att ta ut examen

För att få bevis över avlagd sjukgymnastexamen, ska du göra en ansökan på särskild blankett som finns att få hos Studerandeexpeditionen, tel 018-471 19 73. Blanketten kan också hämtas hem under adress: www.uu.se/examen

Ansökan insändes till Examensenheten, Uppsala universitet, Box 256, 751 05 Uppsala.

Medicine kandidatexamen kan erhållas efter uppnådda 180 högskolepoäng, varav huvudämnet sjukgymnastik ska omfatta 90 högskolepoäng inklusive ett examensarbete om 15 högskolepoäng. Ansökan om medicine kandidatexamen görs på samma blankett som sjukgymnastexamen.

Tillträde till fortsatta studier

För tillträde till termin 2: Se förkunskapskrav i kursplanen till respektive kurs.

För tillträde till termin 3 krävs 52,5 godkända högskolepoäng

samt inlämnat simkunnighetsintyg

För tillträde till termin 4 krävs 82,5 godkända högskolepoäng

För tillträde till termin 5 krävs 112,5 godkända högskolepoäng

För tillträde till termin 6 krävs 135,0 godkända högskolepoäng

Samtliga muntliga, skriftliga och praktiska tentamina i sjukgymnastik måste vara godkända för tillträde till nästkommande termin. Om examinationen består av en rapport ska den vara inlämnad före terminsslut och måste vara godkänd senast efterföljande termin gäller dock inte för de valbara kurserna i terminer 6.

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Institutionen ansvarar för anskaffning av verksamhetsförlagda utbildningsplatser i termin 1-5, (Den verksamhetsförlagda utbildningen om 7,5 hp i termin 6 ordnar studenten själv, men utbildningen godkänner placeringen). Utifrån peer learning teorier om lärandet bör företrädesvis minst 2 studenter vara på samma praktikplats under de verksamhetsförlagda utbildningsperioderna.

Anledning för utbildningsansvarig att vika verksamhetsförlagd utbildningsplats för enskild student föreligger endast då tvingande skäl av pedagogisk, medicinsk eller social karaktär inträffat. Ansökan sker till studievägledare.

Behörighet att påbörja verksamhetsförlagd utbildning är den som visat tillräckliga kunskaper i den aktuella teoretiska sjukgymnastik kursen för att tillgodogöra sig den kliniska utbildningen.

Underkänd verksamhetsförlagd utbildning p.g.a. bristande kunskaper, färdigheter och/eller omdöme eller p.g.a. frånvaro 25% eller mer av praktiktiden innebar att den studerande går om hela den verksamhetsförlagda utbildningsperioden. Vid underkänd verksamhetsförlagd utbildning ska samtliga teoretiska och praktiska moment i kursen vara godkända innan studenten får påbörja en ny verksamhetsförlagd utbildning. Rätt till förnyad verksamhetsförlagd utbildning begränsas till ett tillfälle.

Bestämmelser för att göra verksamhetsförlagd utbildning utanför terminstider

Om särskilda skäl föreligger kan det finnas möjlighet att göra en verksamhetsförlagd utbildningsperiod under sommaren, dvs. utanför terminstiderna. Detta kan endast ske undantagsfall och under vissa premisser.

Verksamhetsförlagd utbildning utanför terminstider kan beviljas om den studerande ej kunnat fullfölja den verksamhetsförlagda utbildningen av sociala eller medicinska skäl som den studerande ej råder över. (Ett underkänt resultat vid den ordinarie verksamhetsförlagda utbildningsperioden är i sig ej ett giltigt skäl att gå utanför terminstiderna för förnyat försök).

Även om den studerande uppfyller ovan måste hänsyn tas till nedanstående faktorer:

- lämplig verksamhetsförlagd utbildningsplacering finns tillgänglig

- en lärare ska finnas i tjänst som kan vara kontaktperson för både handledare och student

- vid ev. verksamhetsförlagd placering utomlands ska extra försäkring ordnas under den önskade perioden.

Hänsyn tas också till studentens tidigare resultat.

Om antalet studenter som uppfyller givna premisser för verksamhetsförlagd utbildning utanför terminstiden är fler än vad utbildningens resurser räcker till sker fördelning av dessa platser genom lottning.

Ansökan om möjlighet att göra verksamhetsförlagd utbildning utanför terminstider ställs till studierektor på sjukgymnastprogrammet.