Behörighetskrav

Biologi

Grundläggande behörighet och Biologi nivå 2, Fysik nivå 1b eller nivå 1a2, Kemi nivå 2, Matematik fortsättning nivå 2, Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a2, Engelska nivå 2 alternativt Biologi 2, Fysik 1a eller 1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 4/Matematik D, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Engelska

Grundläggande behörighet och Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a2, Engelska nivå 2 alternativt Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Franska

Grundläggande behörighet och Franska fortsättning nivå 1, Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a2, Engelska nivå 2 alternativt Franska 3, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Fysik och matematik

Grundläggande behörighet och Fysik nivå 2, Matematik fortsättning nivå 2, Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a2, Engelska nivå 2 alternativt Fysik 2, Matematik 4/Matematik E, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Historia

Grundläggande behörighet och Historia nivå 1b eller nivå 1a2, Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a2, Engelska nivå 2 alternativt Historia 1b eller 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Kemi

Grundläggande behörighet och Biologi nivå 1, Fysik nivå 1b eller nivå 1a2, Kemi nivå 2, Matematik fortsättning nivå 2, Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a2, Engelska nivå 2 alternativt Biologi 1, Fysik 1a eller 1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 4/Matematik D, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Kemi och biologi

Grundläggande behörighet och Biologi nivå 2, Fysik nivå 1b eller nivå 1a2, Kemi nivå 2, Matematik fortsättning nivå 2, Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a2, Engelska nivå 2 alternativt Biologi 1, Fysik 1a eller 1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 4/Matematik D, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Matematik

Grundläggande behörighet och Matematik fortsättning nivå 2, Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a2, Engelska nivå 2 alternativt Matematik 4/Matematik D, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Religionskunskap

Grundläggande behörighet och Historia nivå 1b eller nivå 1a2, Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a2, Engelska nivå 2 alternativt Historia 1b eller 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Samhällskunskap

Grundläggande behörighet och Matematik nivå 2a eller nivå 2b eller nivå 2c, Samhällskunskap nivå 2, Engelska nivå 2 alternativt Matematik 2a eller 2b eller 2c, Samhällskunskap 2, Engelska 6

Spanska

Grundläggande behörighet och Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a2, Spanska fortsättning nivå 1, Engelska nivå 2 alternativt Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Spanska 3, Engelska 6

Svenska

Grundläggande behörighet och Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a2, Engelska nivå 2 alternativt Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Svenska som andraspråk

Grundläggande behörighet och Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a2, Engelska nivå 2 alternativt Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Teknik och matematik

Grundläggande behörighet och Fysik nivå 2, Matematik fortsättning nivå 2, Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a2, Engelska nivå 2 alternativt Fysik 2, Matematik 4/Matematik E, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6

Tyska

Grundläggande behörighet och Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a2, Tyska fortsättning nivå 1, Engelska nivå 2 alternativt Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Tyska 3, Engelska 6

Syfte

Syftet med programmet är att utbilda ämneslärare till verksamhet i gymnasieskolan.

Utbildningen är en akademisk professionsutbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Den ska främja ett vetenskapligt förhållningssätt och förbereda studenter fär yrkesutövning och fortsatt professionell utveckling. Utbildningen ska vidare främja förmågan till självständig och kritisk bedömning och problemlösning samt ge förutsättningar att följa kunskapsutvecklingen inom gymnasieskolans verksamhetsområde.

Utbildningen ska präglas av ett nära samarbete mellan Uppsala universitet och regionens förskolor och skolor för att säkerställa koppling till forskning och praktik.

Mål

För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.

Kunskap och förståelse

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten

• visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen ska studenten också

• visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande,
• visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
• visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser,
• visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
• visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och
• visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.

Färdighet och förmåga

För ämneslärarexamen ska studenten

• visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,
• visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik,
• visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling,
• visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser,
• visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,
• visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser, inbegripet specialpedagogiska insatser för elever med neuropsykiatriska svårigheter,
• visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,
• visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
• visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever,
• visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,
• visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och relationer,
• visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,
• visa förmåga att använda och värdera läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg,
• visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och
• visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För ämneslärarexamen ska studenten

• visa självkännedom och empatisk förmåga,
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare,
• visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Lärarutbildningen ska förbereda de studerande för ett yrkesliv som innebär krav på fortgående professionell utveckling av den egna kompetensen liksom krav på pedagogisk utveckling av verksamheten. Lärarutbildningen ska dessutom utveckla de studerandes ledar- och samarbetsförmåga, både i arbetslag och tillsammans med barn och ungdomar. Under utbildningen ska de studerande tillägna sig kunskaper om styrdokument och verksamhetsmål samt förmåga att, i en målstyrd verksamhet och i samverkan med andra, analysera, planera och utvärdera verksamheten.

All undervisning i lärarutbildningen ska präglas av de studerandes medinflytande och medansvar. Utbildningen ska bidra till att göra de studerande medvetna om sina egna ställningstaganden i värdegrundsfrågor och stimulera de studerande till att kontinuerligt bearbeta dessa som ett led i den professionella utvecklingen.

Programmets uppläggning

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan omfattar 300, eller när så krävs, 330 högskolepoäng. Programinriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.

Utbildningen består av följande områden:

• utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng
• verksamhetsförlagd utbildning (VFU) om 30 högskolepoäng
• ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier om 210-240 högskolepoäng. 

Samtliga områden är obligatoriska. Utbildningens kurser läses enligt en så kallad generell studiegång som kan behöva anpassas efter vald ämneskombination av undervisningsämnen.

Det av fakultetsnämnden fastställda utbudet av kurser inom programmet framgår av anvisningar.

Utbildningsvetenskaplig kärna

Den utbildningsvetenskapliga kärnan är fördelad på åtta kurser, vilka omfattar 7,5 högskolepoäng vardera.

Kurserna behandlar dels för läraryrket centrala kunskapsområden, dels kunskapsområden som är specifika för det verksamhetsområde som utbildningen är riktad mot.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan knyter an till kommande yrkesutövning och omfattar följande:

• skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,
• läroplansteori och didaktik,
• vetenskapsteori och forskningsmetodik,
• utveckling och lärande, som ska ha ett tvärvetenskapligt perspektiv där kognitionsvetenskap ingår, samt specialpedagogik,
• sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
• bedömning och betygssättning för arbete som lärare, och
• utvärdering och utvecklingsarbete.

Verksamhetsförlagd utbildning

Den verksamhetsförlagda utbildningen är förlagd inom relevant verksamhet och ämne. Av totalt 30 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning, som fördelar sig på fyra kurser omfattande 7,5 högskolepoäng vardera, är 15 högskolepoäng riktade mot ämnesstudierna. 7,5 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning genomförs inom varje undervisningsämne.

För övrig information om den verksamhetsförlagda utbildningen hänvisas till fakultetsnämndens för utbildningsvetenskaper riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

Ämnesstudier

Ämnesstudierna är relaterade till det verksamhetsområde och de ämnen/ämnesområden som utbildningen riktas mot.

Ämnesstudierna omfattar en fördjupning om 120 högskolepoäng i ett undervisningsämne och en fördjupning om 90 högskolepoäng i ett annat undervisningsämne. Om svenska eller samhällskunskap ingår krävs alltid 120 högskolepoäng i dessa ämnen.

I ämnesstudierna för varje undervisningsämne ingår minst 7,5 högskolepoäng ämnesdidaktik.

Inom ämnesstudierna genomförs minst två självständiga arbeten om vardera 15 högskolepoäng. Ett arbete inom ämnesstudierna för varje undervisningsämne ska ha en ämnesdidaktisk prägel.

Examen

Utbildningen leder till en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (Master of Arts/Science in Upper Secondary Education).

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan avläggs på avancerad nivå och uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 300, eller när så krävs, 330 högskolepoäng. Examen avläggs med ett begränsat antal kombinationer av undervisningsämnen.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng, verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng och ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan.

I utbildningen ska ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna ska omfatta 225 högskolepoäng i två undervisningsämnen. Utbildningen ska dock omfatta ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier om totalt 255 högskolepoäng i två undervisningsämnen om undervisningsämnet svenska, samhällskunskap eller musik ingår. Av ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning.

Utbildningen ska omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa undervisningsämnen. För examen krävs två självständiga arbeten omfattande minst 15 högskolepoäng vardera.

Vid Uppsala universitet ska ämneslärarexamen omfatta studier om 45 högskolepoäng på avancerad nivå. Ett självständigt arbete med ämnesdidaktisk inriktning omfattande 15 högskolepoäng ska genomföras inom vart och ett av de två undervisningsämnen som examen omfattar.

Examensbevis

Studerande som med godkänt resultat genomgått ämneslärarprogrammet och uppfyller examensordningen för utbildningen får på begäran ett examensbevis.

Av examensbeviset ska framgå vilken inriktning den studerande har fullgjort och vilka undervisningsämnen som examen omfattar.

Övriga föreskrifter

Antagning till kurser inom lärarprogram sker terminsvis efter ansökan enligt anvisningar

Studerande som avser att göra studieuppehåll ska anmäla detta i god tid. Studieuppehåll begärs för en eller två terminer i taget och sökande med särskilda skäl (sociala, medicinska eller övriga) garanteras rätt att återkomma till utbildningen efter uppehållet. Detsamma gäller för studerande som under studietiden söker studieuppehåll för att komplettera sina gymnasiala förkunskaper.