En bergfast länk till batterisamverkan

Forskarprofilen

Stillwaterkomplexet är en så kallad lagrad intrusion som bildades för cirka 2,7 miljarder år sedan genom separering och lagring av olika magmor i jordens skorpa. Intrusion håller avsevärda reserver av palladium och platinametaller."

Fältarbete vid Stillwaterkomplexet i södra Montana (USA). Foto: Benoit Petri

Bjarne Almqvist är lektor i bergartsfysik med inriktning magnetism vid Institutionen för geovetenskaper. Han är ämnesrepresentant i batterisatsningen Compel och har nyss arrangerat en heldag om råmaterial, samhällsutmaningar och lagstiftning i batteriers värdekedja.

Bjarne Almqvist.

Bjarne Almqvist, universitetslektor vid Institutionen för geovetenskaper. Foto: Mikael Wallerstedt

Hur var det på Compeldagen?
Det blev lyckat. Roligast var att vi fick en bred publik från olika forskningsområden och att programmet uppskattades av alla. Det var en väldigt bred ämnesriktning – från råmaterial i berget och varför vi behöver batterier till samhällsviktiga frågor som lagstiftning och markägande. Vi hade som mest nära 50 personer i salen och nästan 40 på Zoom. Jag är också nöjd med de mer informella samtalen på eftermiddagen, då vi kunde reflektera kring föreläsningsdelen i en lugn miljö.

Kom ni fram till något särskilt intressant?
Ja, just i diskussionerna efter lunch var tanken att hitta idéer att jobba vidare med över olika discipliner. Vi lyckades samla deltagare från fysik, kemi, geovetenskap, samhällsvetenskap och materialvetenskap. Det är jättebra att det finns ett intresse av att få en större helhetsbild genom våra respektive områden. Det handlade mycket om att bli bättre insatt i de utmaningar som vi står inför, både råmaterialsmässigt och samhällsmässigt. Det finns många aspekter att ta hänsyn till, som gruvnäringen, skogsindustrin, turism, skyddade områden och rättvis fördelning av mark.

Hur var det att arrangera den här dagen?
Det var både utmanande och spännande. Jag tycker att vi lyckades väldigt bra med att få hop en grupp av experter som kompletterade varandra och gav bra presentationer. Det var ett lagarbete över både institutioner och vetenskapsområden, så det var kul. Det arbetssättet ser jag som fördelaktigt för framtiden också. Förutom Compel, som inkluderar både Teknat och Humsam-området, så var universitetets nya institut inom grön energiomställning med och arrangerade.

Vad gör du i vanliga fall?
Jag är lektor i geofysik och har specialiserat mig inom fysikaliska egenskaper av mineral och berg. Det handlar om att kunna mäta exempelvis bergets magnetiska egenskaper. Mitt fokus är att tillämpa magnetismen till olika problem inom geovetenskaper, främst till hur den övre delen av jorden fungerar och vad som finns där i jordskorpan. Det är där råmaterialfrågan kommer in för mig. Med hjälp av kombinerade geologiska och geofysiska metoder kan jag försöka hitta det som vi försöker få tag på när det gäller kritiska råmaterial.

Hur ser din medverkan ut i Compel?
Jag är ämnesrepresentant i Compel-samarbetets Uppsalaplattform. Inom geovetenskaper har vi en undergrupp till Compel, där det är fler forskare med som jobbar med råmaterial som kan användas för batterier. Mitt mål är att försöka hitta bra lösningar för våra forskare till samarbete med andra områden. Vi är på rätt väg och jag tror att Compel kan bidra till en större sammankoppling. Man behöver träffa personer som man inte gör i vanliga fall och försöka hitta lösningar. Om vi använder vår kompetens på ett gränsöverskridande sätt kan det förhoppningsvis skapas innovativa forskningsprojekt.

Är det något särskilt på gång från geo kopplat till Compel?
Vi har forskningsprojekt som handlar om litium i Sveriges berggrund, men också grafit eller kolbaserade ämnen som kanske kan användas i andra sorts batterier än de traditionella litiumbatterierna. Det finns möjligheter i Sverige att hitta de mineral och metaller som är listade som kritiska råvaror, och där har vi bland annat en koppling till det relaterade forskningscentret Smart Exploration Research Center, som finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning. I övrigt ser det ut att finnas ett visst kompetensglapp mellan råmaterial och resten av batteriets värdekedja inom universitetet. Det gäller hur råmaterialet ska processas i steget mellan gruvorna och batteribygget. Om den kompetensen inte finns i det större Compelnätverket så kan det kan bli en framtida satsning inom Compel i Uppsala.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin