Historiska utställningen
Historiens vetenskap: En utställning om vetenskap i olika tider
Att mäta solen och knäcka koder
Den historiska delen av Explanatorium hittar du i den långa glasmontern som går längs med halva Explanatoriumutställningen. I den första delen av utställningen, närmast montern med Studentuppfinningar, hittar du föremål kopplade till studentliv och vetenskap från olika tider. Här finns en gammal motor och mekaniskt motstånd – ser du likheten mellan den historiska motorn och motorn i den interaktiva montern?
En liten bit från motorn ser du ett ett inklinatorium som mätt lutningen på jordens magnetfält. I den interaktiva magnetismmontern kan du själv känna på magnetism. På 1930-talet ingick en studentfrack i studentens utrustning, och bredvid fracken ser du en koltrådslampa såsom de såg ut på Edisons tid. Längre bort ser du ett gammalt ljusmikroskop bredvid ett nyare elektronmikroskop. Visste du att i Ångströms renrumslabb finns det så kraftfulla mikroskop att vi kan se enskilda atomer?

Beurling och G-skrivaren
Efter Tysklands invasion av Norge våren 1940 började tysk telegramtrafik sändas genom svenska telegrafkablar. Meddelandena krypterades med den så kallade G-skrivaren, der Geheimschreiber. I montern finns en G-skrivare modell 52d, deponerad av Försvarets radioanstalt, FRA. G-skrivaren var Tysklands mest avancerade krypteringsmaskin som ansågs omöjlig att forcera, dess tio hjul möjliggjorde nästan en triljon olika kombinationer. Arne Beurling, professor i matematik vid Uppsala universitet, arbetade under kriget för försvarets kryptoavdelning. På två veckor lyckades Beurling med endast penna och papper dekryptera G-skrivarens meddelanden och kunde räkna ut hur skrivaren fungerade. Denna otroliga bedrift gjorde det möjligt att konstruera en forceringsapparat, ”app”, som från hösten 1940 användes för att löpande avkoda den tyska telegramtrafiken. Tack vare Beurling fick Sverige insyn i Tysklands kommunikation vilket bidrog till att hålla Sverige utanför kriget.
Ångström och solen
Visste du att Ångströmlaboratoriet har fått sitt namn efter fysikern och astronomen Anders Ångström (1814–1874)? Ångström var en världsledande forskare vid Uppsala universitet, och en av de första att införa praktiska laborationer i undervisningen. Ångström är känd som en av spektroskopins grundare och för att ha påvisat att solens atmosfär delvis består av väte. I montern ser du Ångströms spektrometer som han använde för att framställa sin detaljerade Atlas över solens spektrum (1868). Atlasen var den första som använde sig av våglängder i tiondels nanometer (10-10 m), enheten som senare fick namnet Ångström. År 1872 tilldelades Ångström Rumfordmedaljen, den högsta vetenskapliga utmärkelsen en fysiker kunde få innan Nobelpriset. Ångströms arbete lade grunden för metoder som idag används inom såväl astronomi som kvantfysik, kemi och materialvetenskap. I montern visas instrument och material som hör samman med Ångström och forskning inom optik.
Sidan om den historiska utställningen är under uppbyggnad, återkom längre fram för mer material om de olika vetenskapliga föremål som du kan se i utställningen!
Kontakt
- Har du frågor? Kontakta projektledare för mer information och bokningar, Maria Carlander.
- Maria Carlander