Forskning inom psykiatri och psykisk hälsa

År 2009 startade en forskningsstudie inom barn- och ungdomspsykiatrin. Studien undersöker hur barn och ungdomar som kommer till BUP i Västmanland mår, vilken hjälp de får och hur det går för dem i framtiden.

Under hösten 2018 genomfördes en uppföljning av deltagare som tidigare hade tackat ja till att medverka i forskningsstudien vid Centrum för Klinisk Forskning i Västmanland. Syftet var att följa upp deltagarnas aktuella mående och livssituation samt att samla in erfarenheter av kontakten med BUP, barn- och ungdomspsykiatrin.

I studien undersöktes förekomsten av depression, ångest, ADHD och beteendeproblem hos barn och ungdomar som söker hjälp. Även samsjuklighet studerades, det vill säga hur vanligt det är att flera problem förekommer samtidigt, exempelvis både depression och ångest, samt eventuella samband med uppväxtförhållanden och ärftlighet.

Vidare undersöktes hur deltagarna upplevde effekten av den behandling de hade fått samt om det fanns behov av förbättringar.

Deltagarna i uppföljningsstudien besvarade en webbaserad enkät. Information och inloggningsuppgifter skickades via brev. Enkäten tog cirka 30 minuter att genomföra. I vissa fall ingick även insamling av salivprov. Deltagandet var frivilligt och kunde när som helst avbrytas utan angivande av skäl.

EPIQ är ett resultat av såväl planerade forskningsstudier som ett behov av enhetlig och strukturerad bedömning vid nybesök på barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar (BUP) med möjlighet till uppföljning och utvärdering av BUP:s insatser.

År 2008 fanns ett flertal forskningsintresserade medarbetare på BUP i Västmanland som kontaktade professor Kent Nilsson vid Centrum för klinisk forskning (CKF) i Västerås. Flera eftersatta forskningsområden och intresseområden presenterades vid olika möten på CKF, såsom ångest, depression, ADHD, normbrytande beteende. Istället för att inleda separata forskningsprojekt beslutades att ett gemensamt instrument för datainsamling skulle utvecklas där screeninginstrument för de vanligaste psykiatriska tillstånden samt psykosociala riskfaktorer skulle ingå och det övergripande projektet
”Förekomst av flera samtidiga psykiatriska tillstånd och behandlingsrespons, samt samspel mellan psykosociala riskfaktorer och ärftlig sårbarhet hos patienter på BUP” skapades. Inledningsvis utformades en pappersenkät som senare webbaserades och integrerades med elektronisk journal för att underlätta såväl datainsamling som klinisk dokumentation.

EPIQ är ett instrument i ständig utveckling som syftar till att underlätta såväl forskning som klinisk vardag och förändringar av innehållet sker kontinuerligt för att möta båda dessa behov. En undersökning med EPIQ vid nybesök ger en baslinjemätning som sedan kan jämföras mot en uppföljning med EPIQ med utvalda skalor. EPIQ kan användas både på plats på en mottagning eller skickas hem via 1177 med krypterad och säker länk.

De kriterium som satts för de skalor som inkluderas i EPIQ är att de är fritt tillgängliga, inte är alltför omfattande samt att en psykometrisk utvärdering och validering finns eller planeras.

För närvarande finns EPIQ i en ungdomsversion (från 13 års ålder) och en föräldraversion. Det finns också en version för skolpersonal, skol-EPIQ.

Så går det till

1. Föräldrar kontaktar Barn- och ungdomspsykiatrin för tidsbokning.
2. EPIQ skickas till patienter och deras föräldrar via e-post. Enkäten fylls i innan besöket på BUP.
   Det webbaserade instrumentet screenar för de vanligaste psykiatriska tillstånden och för psykosociala riskfaktorer.
3. Barnet och dess föräldrar kommer till BUP på bokat besök.
   
4. EPIQ underlättar journaldokumentation, mätning, redovisning och uppföljning av resultat genom en enhetlig databas som är integrerad i journalsystemet.
   
5. Efter ett år följs EPIQ upp med ett uppföljningsformulär.

Kort om EPIQ

• Enhetlig, strukturerad bedömning för likvärdig bedömningsprocess
  
• Information inhämtas från både ungdomar och föräldrar
  
• Undersöker förutom psykiatriska symtom även våld i familjen, droger, mobbning, föräldrars mående och funktionsnedsättning
  
• Webbaserad informationsinsamling möjliggör mer patienttid
  
• Digital länk mellan patient, vårdgivare och patientjournal (EPIQ skickar uppgifter direkt till journalen)
  
• Baslinjemätning ger möjlighet till uppföljning och utvärdering av BUP:s insatser

Elektronisk Psykiatrisk Semistrukturerad Intervju för barn och ungdomar

EPSI-C är en semi-strukturerad diagnostisk intervju för barn och ungdomar (6–17 år) som undersöker aktuella episoder av psykopatologi i enlighet med DSM-5-diagnoskriterier. Instrumentet är utformat för att stödja en bred, systematisk och standardiserad bedömning inom barn- och ungdomspsykiatrin. EPSI-C är utvecklad i samarbete mellan BUP Västmanland och Centrum för klinisk forskning i Västerås, Region Västmanland.

• Läs vidare på denna länk om EPSI-C: EPSI-C Elektronisk Psykiatrisk Semistrukturerad Intervju för barn och ungdomar

Electronic Psychiatric Semi-structured Interview for Children and Adolescents

EPSI-C is a semi-structured diagnostic interview for children and adolescents (ages 6–17) that assesses current episodes of psychopathology in accordance with DSM-5 diagnostic criteria. The instrument is designed to support broad, systematic, and standardized assessment within child and adolescent psychiatric services. EPSI-C was developed in collaboration between the Child- and Adolescent Psychiatric Clinic and Centre for Clinical Research in Västerås, Region Västmanland, Sweden.

• Read further about EPSI-C here: EPSI-C Electronic Psychiatric Semi-structured Interview for Children and Adolescents

Documents

SALVe Kohort, eller "Arv och miljö - Psykisk och somatisk hälsa bland ungdomar i Västmanland, är ett forskningsprojekt som startade 2012 och som under 20 års tid ska följa de ungdomar som är födda 1997 och 1999 i Västmanland, och som deltar i studien.

Under 2017-2019 driver vi en experimentell delstudie, där 200 deltagare slumpmässigt har valts ut för att erbjudas deltagande i den experimentella fördjupningsstudien, som handlar om spelbeteende och känsloreaktioner.

Vi vill undersöka vilka personer som kan ha en ökad risk till att spela för mycket eller till att utveckla spelberoende. Syftet är att undersöka olika geners och miljöfaktorers betydelse för spelbeteende och känsloreaktioner genom olika mätningar i en experimentell miljö.

Trådlösa sensorer fästs på ansikte, ena handen och överkroppen för att mäta hjärtfrekvens, hudkonduktans, andningsfrekvens och kropps- och ansiktsrörelser under experimentet. Deltagarna ersätts med 1000 kronor i presentcheckar och har även möjlighet att vinna upp till 600 kronor extra beroende på hur man lyckas med speluppdragen.

Så här går det till:
1. En webbenkät skickas till deltagaren, att besvaras hemma
2. Ytterligare en enkät besvaras av deltagaren i labbet på Centrum för klinisk forskning
3. Deltagaren genomför fyra tester om känsloreaktioner med hjälp av dator i labbet
4. Paus med fika
5. Intervju om spel och beroende
6. Deltagaren genomför tre olika speluppdrag med hjälp av dator i labbet
7. Salivprov tas på deltagaren

Klicka här för att se en informationsfilm om studien

Arv, miljö och ungdomars hälsa över tid

SALVe (Survey of Adolescent Life in Västmanland) är ett longitudinellt forskningsprojekt som studerar hur arv och miljö samverkar i utvecklingen av psykisk och somatisk hälsa hos ungdomar. Projektet bygger på kunskapen om att de flesta beteenden har en genetisk grund, men att dessa uttrycks och formas i samspel med livsvillkor, levnadsvanor och sociala miljöer.

Fokus på den moderna ungdomsgenerationen

SALVe riktar särskild uppmärksamhet mot den generation ungdomar som vuxit upp i en digitaliserad vardag. Datorer, dataspel, sociala medier och smarta mobiltelefoner är idag en självklar del av ungdomars liv – men påverkar individer på olika sätt.

Vissa ungdomar använder digitala medier utan negativa konsekvenser, medan andra utvecklar problematiska beteendemönster, såsom överdrivet dataspelande eller svårigheter att reglera sitt användande. SALVe undersöker varför dessa skillnader uppstår och hur de relaterar till psykisk och fysisk hälsa, både på kort och lång sikt.

Longitudinell design och upprepade datainsamlingar

Sedan 2012 följer projektet ungdomar födda 1997 och 1999 över tid, med målsättningen att fortsätta i 20 år. Genom upprepade enkätundersökningar skapas unika möjligheter att studera utvecklingsförlopp, risk- och skyddsfaktorer samt hur nya levnadsvanor påverkar hälsa från ungdom till vuxen ålder.

Den femte enkätundersökningen i SALVe-kohorten genomfördes i början av 2025. Materialet utgör grund för flera pågående analyser, manuskript och forskningsansökningar.

Forskningsområden och aktuella studier

Inom SALVe bedriver forskare vid Centrum för klinisk forskning (CKF) ett brett vetenskapligt arbete med fokus på faktorer som påverkar bland annat:

• substans- och drogbruk
• antisocialt beteende
• problematiskt dataspelande och andra beteendeberoenden.
• depression, ångest, ADHD och psykotiska symtom

Projektet möjliggör både tvärsnittsstudier och longitudinella analyser, vilket är centralt i flera pågående manuskript och ansökningar med inriktning mot prevention och tidiga insatser.

Integration av genetiska och miljömässiga faktorer

I samarbete med Institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet integreras genetiska data i SALVe. Ett antal kandidatgener har identifierats, vilket möjliggör studier av hur genetisk sårbarhet samspelar med miljö, livsstil och psykosociala faktorer i utvecklingen av ohälsa och riskbeteenden.

Betydelse och framtida inriktning

SALVe bidrar med långsiktig och fördjupad kunskap om ungdomars hälsa i en föränderlig samhällskontext. Projektets design och rika datamaterial skapar goda förutsättningar för fortsatt forskning, internationella publikationer och konkurrenskraftiga forskningsansökningar, med tydlig relevans för folkhälsa, prevention och klinisk verksamhet.

Samsjuklighet och behandlingsrespons bland ungdomar som missbrukar alkohol och droger.

Projektet är ett samarbetsprojekt med professor Sheilagh Hodgins verksam bland annat vid Maria ungdom i Stockholm. Vi genomför nu en femårsuppföljning av ca 200 patienter. Dessutom undersöks deras syskon och föräldrar. Samsjuklighet och behandlingsrespons, såväl som långtidsutfall kommer att studeras. Psykosociala och biologiska faktorer kommer att undersökas. I detta exklusiva projekt har även ett hundratal av forskningspersonerna genomgått en hjärnavbildning med hjälp av magnetröntgen (MR) och vi har dessutom genomfört analyser av metyleringsgrad av ett antal kandidatgener. Data från denna studie kommer att användas av ett flertal doktorander och postdocs. Två doktorander har haft med data från denna studie i sina avhandlingar /disputationer (2015 och 2016).

Samsjuklighet på en vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning. Vilket utfall har behandling på sjukskrivning – påverkas utfallet av biologi och kön?

Under 2009 planerades ett forskningsprojekt inom ramen för den psykiatriska öppenvården för vuxna i Sala. Syftet med studien är att kartlägga förekomst av depression, ångesttillstånd, ADHD, alkohol och drogmissbruk, samsjuklighet, psykosociala belastningsfaktorer, genetisk disposition och behandlingsresultat hos patienter som kommer till en vuxenpsykiatrisk mottagning. Könsskillnader kommer att belysas. Patientrekryteringen är nu avslutad och ett nytt doktorandprojekt påbörjas under 2016.