Brännskadevård

Studien syftar till att utvärdera intraorbitalt tryck hos brännskadepatienter med hjälp av minimalinvasiva mätningar. Orbitalt kompartmentsyndrom är en sällsynt men allvarlig komplikation som kan leda till permanent synförlust på grund av förhöjt intraorbitalt tryck. Brännskadepatienter i riskzonen är ofta sederade eller intuberade, vilket komplicerar klinisk undersökning. Detta utgör en utmaning att adekvat bedöma det intraorbitala trycket och därmed avgöra behovet av trycksänkande kirurgi. Målet är att förbättra diagnostisk noggrannhet för att förhindra permanent synförlust.

Syfte: Att studera nutritionens betydelse efter mindre brännskador (omfattande mindre än 20 % av kroppsytan).

Hypotes: Adekvat nutritionsstatus (adekvat energi- och proteinintag samt viktstabilitet) efter en mindre brännskada leder till bättre resultat (snabbare tid till sårläkning, färre infektioner, etc).

Signifikans: Nutritionens betydelse efter mindre brännskador är relativt outforskat. Genom att identifiera energi- och proteinbehov kan vi som kliniker få vägledning hur vi bättre ska behandla denna patientgrupp i framtiden. Eftersom nutritionsstatus och frekvens av malnutrition efter mindre brännskador är dåligt studerat kan resultat från denna studie ge vägledning om nutritionsscreening kan vara ett framtida verktyg för att identifiera patienter i behov av fortsatt nutritionellt omhändertagande efter mindre brännskador.

Användningen av ett protokoll för att förbättra följsamheten till en vätskebehandlingsalgoritm. En algoritm för vätsketillförsel har utvecklats och efterlevnad och resultat av algoritmen studeras.

Flera studier har visat procalcitonin (PCT) varandes en god markör för (tidig) påvisning av sepsis. Liksom för andra biomarkörer (CRP, LPK, mfl) är specificiteten och sensitiviteten dock ifrågasatt vid brännskada. Brännskadepatienters kraftiga, systemiska, inflammatoriska reaktion på skadan gör att symtomen/fynden är väsentligen de samma som för allvarlig infektion eller sepsis. Detta gör att diagnostik av sepsis hos brännskadade är oerhört svår. Syftet med detta projekt är att undersöka bl.a PCTs temporala förlopp och korrelation till andra biomarkörer och kliniska fynd vid brännskada.

Varje år dör över 300 000 människor i världen av brännskador, och cirka 90 % av brännskador förekommer i länder med låg- och medelinkomsttagare. Sjukligheten efter stora brännskador är ofta betydande och vanligen förknippad med minskad livskvalitet. Äldre skandinaviska undersökningar har visat att cirka 0,4 % av befolkningen söker sjukvård för brännskador varje år. Med den nuvarande befolkningen i Sverige skulle detta extrapolera till cirka 40 000 brännskador som behandlas varje år. I flera projekt och ur olika aspekter undersöker vi epidemiologin av brandrelaterade skador och dödsfall i Sverige.

Syftet är att undersöka hur fatigue efter brännskada påverkar en persons dagliga aktiviteter, hälsorelaterade livskvalitet och arbete, på kort och lång sikt.

Fatigue är också känt som hjärn- eller mental trötthet. Fatigue är en välkänd komplikation efter traumatisk hjärnskada eller sjukdomar i nervsystemet såsom stroke, multipel skleros eller Parkinsons sjukdom. Fatigue kännetecknas av ihållande eller återkommande trötthet, oklar muskel- eller skelettsmärta, sömnstörningar och försämrade kognitiva funktioner. Exakt vad som orsakar fatigue är fortfarande oklart.

För att öka om rehabilitering efter brännskada och hur fatigue påverkar det dagliga livet syftar studien till att undersöka i vilken utsträckning fatigue är ett problem bland svenska brännskadepatienter.