Brännskadevård

Staphylococcus aureus är en bakterie som normalt förekommer i cirka 30 % av befolkningen och koloniserar näsa, mun, armhåla och ljumske, utan att nödvändigtvis orsaka infektion.

Brännskadepatienter representerar väsentligen en normalpopulation men där skadan i sig utgör en grogrund för etableringen av infektioner och därmed en sekundär påverkan på det immunologiska försvaret. Sepsis och allvarliga sårinfektioner på grund av S. aureus är mycket vanligt hos brännskadepatienter. Enligt andra studier lider 50-60 % av patienter med stora brännskador av infektioner orsakade av S. aureus.

Om infektionen är nosokomial eller orsakas av patientens egen normalflora har aldrig undersökts fram till nu.

Syftet är att undersöka användningen av artificiell intelligens (AI), maskininlärning (ML) och bildbehandling i syfte att generera dels ett beslutsstöd och dels en möjlighet till automatisering av beslutsprocessen.

Syfte: Att studera nutritionens betydelse efter mindre brännskador (omfattande mindre än 20 % av kroppsytan).

Hypotes: Adekvat nutritionsstatus (adekvat energi- och proteinintag samt viktstabilitet) efter en mindre brännskada leder till bättre resultat (snabbare tid till sårläkning, färre infektioner).

Signifikans: Nutritionens betydelse efter mindre brännskador är relativt outforskat. Genom att identifiera energi- och proteinbehov kan vi som kliniker få vägledning hur vi bättre ska behandla denna patientgrupp i framtiden. Eftersom nutritionsstatus och frekvens av malnutrition efter mindre brännskador är dåligt studerat kan resultat från denna studie ge vägledning om nutritionsscreening kan vara ett framtida verktyg för att identifiera patienter i behov av fortsatt nutritionellt omhändertagande efter mindre brännskador.

Återupplivning de första 24 timmarna. Användningen av ett protokoll för att förbättra anslutning till en vätskebehandlingsalgoritm.

En algoritm för vätsketillförsel har utvecklats och efterlevnad och resultat av algoritmen studeras.

Användningen av ett protokoll för att förbättra anslutning till en vätskebehandlingsalgoritm. En algoritm för vätsketillförsel har utvecklats och efterlevnad och resultat av algoritmen studeras.

Flera studier har visat procalcitonin (PCT) varandes en god markör för (tidig) påvisning av sepsis. Liksom för andra biomarkörer (CRP, LPK, mfl) är specificiteten och sensitiviteten dock ifrågasatt vid brännskada. Brännskadepatienters kraftiga, systemiska, inflammatoriska reaktion på skadan gör att symtomen/fynden är väsentligen de samma som för allvarlig infektion eller sepsis. Detta gör att diagnostik av sepsis hos brännskadade är oerhört svår. Syftet med denna studie är att undersöka PCTs temporala förlopp och korrelation till andra biomarkörer och kliniska fynd vid brännskada.

Varje år dör över 300 000 människor i världen av brännskador, och cirka 90 % av brännskador förekommer i länder med låg- och medelinkomsttagare. Sjukligheten efter stora brännskador är ofta betydande och vanligen förknippad med minskad livskvalitet. Äldre skandinaviska undersökningar har visat att cirka 0,4 % av befolkningen söker läkarvård för brännskador varje år. Med den nuvarande befolkningen i Sverige skulle detta extrapolera till cirka 38 000 brännskador som behandlas varje år. I flera projekt och ur olika aspekter undersöker vi epidemiologin av brandrelaterade skador och dödsfall i Sverige.