Spatial omics banar väg för bättre diagnos och vård av Parkinsons sjukdom

Varje år drabbas fler än två tusen svenskar av Parkinsons sjukdom, en kronisk rörelsestörning som förvärras över tid och även medför kraftigt ökad risk att utveckla demens. Parkinsons orsakas av att kroppens dopaminproducerande nervceller långsamt dör, men behandling kan sättas in som lindrar symptomen. Dessvärre finns andra neurologiska sjukdomar där symptomen liknar parkinsondemens, till exempel Lewy body demens, vilket försvårar för läkarkåren att fastställa rätt diagnos.

– Det finns stora behov av metoder som redan i ett tidigt skede kan differentiera de olika parkinsonlika demenssjukdomarna. Nu driver vi med stöd av Vetenskapsrådet ett tvärvetenskapligt, sexårigt projekt, där vi med Spatial omics-teknologier hoppas kunna kartlägga de bakomliggande mekanismerna, vilket på sikt kan förse oss med de biomarkörer som krävs. I ytterligare ett projekt undersöker vi med stöd av Vetenskapsrådet och Hjärnfonden långtidseffekter av behandling vid Parkinsons sjukdom säger Per Andrén, professor i avbildande masspektrometri.

Parkinsons sjukdom behandlas idag med L-Dopa, ett förstadium till dopamin som initialt ger goda resultat, men vars lindrande effekt avtar över tid och kan föranleda överrörlighet och okontrollerade rörelser. I en uppmärksammad studie i Science Advances visar Per Andrén att hjärnvävnad från en modell för Parkinsons som drabbats av dessa biverkningar innehåller abnormt förhöjda nivåer av såväl L-dopa som 3-O-metyl-dopa, ett ämne som bildas då L-Dopa bryts ned. Ett fynd som förväntas tillföra ny och viktig kunskap för behandling av långt framskriden Parkinsons sjukdom.

– Vården behöver verktyg mot Parkinsons och nyligen publicerade vi i Nature Communications resultat som visar hur förändringar i prosaposinnivåer korrelerar med motoriska funktionsnedsättningar hos parkinsonpatienter. I musmodeller ser vi också hur brist på prosaposin orsakar beteendeförändringar och en omkonfigurering av lipidmetabolism i hjärnan, vilket öppnar dörrarna till en spännande framtid för forskning i vårt fält.

FAKTA SPATIAL OMICS

• Är ett relativt ungt teknologiområde som med kraftfulla instrument och storskaliga analyser i vävnadsprover genererar data som utgör viktiga verktyg för forskning inom bland annat cancer, immunologi och neurologi.
• SciLifeLab erbjuder en nationell resurs för Spatial Omics som samlar flera ledande miljöer, bland dem Per Andréns laboratorium för masspektrometrisk avbildning (Spatial Mass Spectrometry) vid Uppsala universitet.
• SciLifeLab Spatial Omics erbjuder tjänster för flera olika verktyg för rumsligt upplöst molekylär karaktärisering i vävnadssnitt för både gen- och proteinuttryck. Plattformen förfogar över expertis inom Spatial Proteomics • Spatial Transcriptomics • Spatial Mass Spectrometry.
• I det tvärvetenskapliga projekt som stöds av Vetenskapsrådet samarbetar Per Andréns forskargrupp med fem forskargrupper som leds av Mats Nilsson (Stockholms universitet), Emma Lundberg och Lukas Käll (KTH), Per Svenningsson (KI) och Luke Odell (Uppsala universitet).

MER INFORMATION

• Forskning i Avbildande masspektrometri vid Uppsala universitet

KONTAKT

text, Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt